Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-02 00:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/militaren-anklagar-aung-san-suu-kyi-for-nya-brott/

Världen

Militären anklagar Aung San Suu Kyi för nya brott

Foto: Sai Aung Main/AFP

PEKING. Myanmars politiskt valda ledare Aung San Suu Kyi ser inte ut att släppas ut i friheten inom överskådlig framtid. På tisdagen lade militärjuntan till ytterligare en anklagelse mot henne.

Samtidigt fortsätter protesterna, trots militärens ökade närvaro på gatorna.

Först motiverade kuppmakarna frihetsberövandet av Aung San Suu Kyi med att hon illegalt ska ha importerat walkie-talkies. Ett brott som kan ge upp till tre års fängelse. Nu läggs ytterligare en anklagelse till protokollet. Enligt hennes advokat Khin Maung Zaw misstänks hon också för att ha brutit mot en paragraf i landets lagar vid naturliga katastrofer. Samma paragraf har använts för att åtala människor som har brutit mot restriktionerna som införts för att begränsa covid-19.

Därmed syns inga tecken på att det krav som hundratusentals demonstranter i Myanmar ställer dagligen, att Aung San Suu Kyi släpps fri, kommer att hörsammas den närmaste tiden.

Med det nya regelverk som juntan införde förra veckan behöver inte ens någon rättegång hållas för att hålla henne inlåst. Enligt den tillåts frihetsberövanden utan någon rättslig prövning.

De senaste dagarna har spänningen i Myanmar ökat. Militären har ökat sin närvaro på gatorna, gripit fler och gått till aggressivare angrepp mot demonstranter. Ändå fortsätter protesterna i flera städer.

Att militären på tisdagen lovade att fria val kommer att hållas ger invånarna inte mycket för. De litar inte på militären som i historien klamrat sig fast vid makten i nästan 50 år sedan landet blev självständigt från Storbritannien.

Aung San Suu Kyi
Aung San Suu Kyi Foto: Jonathan Nackstrand/AFP

Oron är också stor för att historien upprepar sig på ett annat sätt: att militären slår ner på demonstranterna med våld.

På tisdagen uppmanade FN:s speciella sändebud i Myanmar, Christine Schraner Burgener, juntan till besinning. Folket har rätt att samlas och genomföra fredliga protester, ska hon ha sagt i ett samtal med generalerna.

– Hon sa till militären att världen följer detta noggrant och att all form av våld sannolikt får allvarliga konsekvenser, sade FN:s talesperson Farhan Haq, enligt Reuters.

Myanmar är nu ett land i gungning. Uppmaningar om civil olydnad har hörsammats av stora grupper i befolkningen. Flera yrkesgrupper som vårdpersonal vägrar att arbeta, akut vård utför de många gånger privat.

Militären har gripit minst 400 personer sedan protesterna började och har varnat för att de som opponerar sig kan få upp till 20 års fängelse. Många aktivister och kritiker till militären har valt att gå under jorden i rädsla för att frihetsberövas.

Foto: Aung Kyaw Htet/SOPA Images/Shutterstock

Sedan det militära övertagandet har internet med jämna mellanrum stängts ned i Myanmar där stora delar av befolkningen kommunicerar via Facebook. Det är också i sociala medier som protester har organiserats.

Därför var det minst sagt ironiskt när generalerna höll sin första presskonferens sedan kuppen valde att sända den på just Facebook. Vid presskonferensen förnekade militären att de ens har genomfört en kupp. De hävdar att de helt legitimt och enligt konstitutionen har tagit makten eftersom valet i november, som Aung San Suu Kyis parti NLD vann stort, var omgärdat med fusk. Ytterligare en orsak de anger är att regeringen har misslyckats i bekämpningen av covid-19. Internationella valobservatörer anser dock att valet i stort gick rätt till.

Läs mer:

Aung San Suu Kyi har förlorat sin helgongloria

Militärkupp i Myanmar – Aung San Suu Kyi frihetsberövad

Ämnen i artikeln

Myanmar
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt