Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-27 13:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/minst-en-miljon-barn-foraldralosa-av-pandemin/

VÄRLDEN

Över en miljon barn har mist minst en förälder av pandemin

Brasilien är hårt drabbat av covid-19.
Brasilien är hårt drabbat av covid-19. Foto: Aloisio Mauricio/TT

En ny beräkning visar att över en miljon barn har förlorat minst en av sina föräldrar till följd av coronapandemin.

– Studien visar att barnen drabbas indirekt av pandemin och att deras lidande hittills har gått under radarn, säger Anna Mia Ekström, professor vid Karolinska institutet.

Över en miljon barn har hittills förlorat minst en av sina föräldrar under den pågående coronapandemin. Det visar en försiktig uppskattning av konsekvenserna för barn av den pågående pandemin.

Ett internationellt forskarteam har med hjälp av data från 21 länder, som tillsammans står för drygt tre fjärdedelar av världens alla dödsfall i covid-19, försökt uppskatta hur många barn som mist en, eller flera, vårdnadshavare mellan 1 mars 2020 och 30 april 2021. Resultatet publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

Eftersom statistiken skiljer sig mellan länderna har man använt antingen de covidrelaterade dödsfallen eller den rapporterade överdödligheten, där man valt den siffra som var högst.

– Det är helt modellerade data där man har gjort ganska breda antaganden. Man har också försökt få med de som avlidit på grund av de nedstängningar som skett i olika länder som en konsekvens av pandemin. Det finns därför en viss osäkerhet i siffrorna, men det är ändå ett väldigt viktigt perspektiv, säger Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet och infektionsöverläkare på Södersjukhuset.

Hon forskar kring globala infektionssjukdomar inklusive effekterna av hiv/aids och den aktuella metoden har tidigare använts för att uppskatta antalet barn som blivit föräldralösa på grund av aids.

Pandemins offer begravs i Manaus, Brasilien.
Pandemins offer begravs i Manaus, Brasilien. Foto: Sandro Pereira/Fotoarena/Sipa USA

Forskarna har även vidgat analysen till de barn som förlorat en mor- eller farförälder som bott tillsammans med dem. Då stiger siffran till minst 1,5 miljoner barn som förlorat en vårdnadshavare.

– I många låg- och mellaninkomstländer i Afrika och Sydamerika är det fler barn som har en far- eller morförälder som är den primära vårdnadshavaren eftersom det är större risk att föräldrarna redan har dött av andra orsaker eller inte kan ta hand om barnen. Därför får pandemin mycket större konsekvenser för barnen i dessa länder jämfört med i Europa, säger Anna Mia Ekström.

Anna Mia Ekström.
Anna Mia Ekström. Foto: Martin Stenmark/Karolinska Institutet

Studien visar att det är närmare fem gånger vanligare att barnen förlorat sin pappa än sin mamma. Dels för att män kan bli pappor högre upp i åldrarna och dels för att covid-19 i högre utsträckning har dödat män.

– Förlorar man pappan, som många gånger är den viktigaste familjeförsörjaren, så dras hela familjen in i fattigdom, något som i sin tur ökar risken för barngifte, tonårsgraviditeter och att barnen måste sluta i skolan för att bidra till försörjningen, säger Anna Mia Ekström.

Forskarna framhåller att risken för sexuella övergrepp mot flickor också ökar i familjer där pappan avlidit.

Det finns sedan tidigare program som utvecklats för att hjälpa familjer och barn där föräldrar avlidit i aids och program som stöttar tonårsflickor så att de ska undvika graviditet, misshandel och övergrepp.

– Programmen fungerar, men man kan befara att dessa länder kommer ha svårt att mäkta med att genomföra dem i nuläget. Väldigt mycket av det extremt viktiga förebyggande arbetet har legat nere under pandemin. Målet med denna studie är att peka på att man måste börja tänka på konsekvenserna för barnen i den här pandemin och att de inte längre kan få flyga under radarn. Det är de som ska leva med sorg, fattigdom och missad skolgång under många år, säger Anna Mia Ekström.

Forskarna pekar på en oroande utveckling där deras beräkningar visade en kraftig ökning av antalet drabbade barn under den sista månaden av studietiden (april 2021) då 220.000 nya barn förlorade en vårdnadshavare. Något som gör att Anna Mia Ekström menar att det nu är hög tid att tänka om i den rika världen.

– Jag tycker att vi bör prioritera om och fokusera på dessa fattigare länder snarare än att vaccinera barn ner till tolv års ålder som inte riskerar att bli sjuka och dö eller börja ge en tredje dos. Varje månads fördröjning innebär att väldigt många fler dör och att barn riskerar att förlora sin vårdnadshavare, sin trygghet och sin försörjning. Det är en märklig prioritering att man inte försöker rädda liv i första hand, säger hon.

Av de drygt 3,5 miljarder vaccindoser som hittills givits i världen har endast tre procent gått via WHO:s vaccinprogram Covax till de fattiga länderna.

– Hade vi samarbetat och fördelat dessa doser mer jämt över världen, till de personer som löper störst risk att bli sjuka och dö, så hade det sett helt annorlunda ut i dag. Då hade pandemin varit under betydligt bättre kontroll. I ett globalt perspektiv är det ett stort misslyckande av världens politiska ledare, tycker jag. Men även ur ett nationellt perspektiv vore det strategiskt för länder i EU, som Sverige, att genom snabb vaccinfördelning förhindra att fattigdomen i världen ökar ytterligare, att migrationen ökar, att världsekonomin rasar och att smittan fortsätter med nya varianter, säger Anna Mia Ekström.

Läs mer:

Smittan har ökat med 44 procent i Stockholm

Över hälften av alla svenskar har antikroppar

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt