Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-21 07:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/natgruppen-som-soker-sanningen-om-stormningen-latt-det-blir-fel/

Världen

Nätgruppen som söker sanningen om stormningen: ”Lätt det blir fel”

03:22. Fem personer dog vid den blodiga stormningen av USA:s kongress. Medan ledamöterna gömde sig inne i kamrarna kånkade personer i mobben omkring med talmannen Nancy Pelosis talarpodium, lade upp fötterna på hennes skrivbord och viftade med sydstatsflaggan. Så här utspelade sig dramat.

När Kapitolium i Washington DC stormades började internetdetektiver omedelbart säkra det videomaterial som lades upp på sociala medier av personer på plats. Journalistkollektivet Bellingcat är en av de grupper som försöker analysera vad som hände. Men det är en kamp mot klockan.

– Vi vill få tag i så mycket information som möjligt innan konton blir borttagna från sociala medier, säger Eliot Higgins, grundare av Bellingcat, till DN.

När Kapitolium i Washington DC stormades av arga Trump-anhängare dokumenterades det på film. Inte bara av nyhetsmedier på plats, utan framför allt av många av dem som själva stormade kongressbyggnaden.

På sociala medier spred demonstranterna själva bildbevis på hur fönster förstördes, hur man forcerade dörrar, klättrade uppför murar och hur man skanderade ramsor, både för Trump och emot de politiker som varit emot honom. När en man satte sig vid talmannen Nancy Pelosis skrivbord på hennes kontor kunde tittare följa det från sina hem.

”Revolutionen visades inte bara på tv, den lajvströmmades,” skrev Washington Post efter stormningen.

Förutom materiell förstörelse spreds också videobevis på hur människor från den upprörda mobben fysiskt misshandlade poliser som var på plats vid Kapitolium. Myndigheterna i USA har ett digert jobb med att identifiera personer som deltog i stormningen, och som kan ha begått brott under upploppet.

Bellingcat försöker säkra så mycket bildmaterial som möjligt från sociala medier, eftersom det riskerar att tas ner.
Bellingcat försöker säkra så mycket bildmaterial som möjligt från sociala medier, eftersom det riskerar att tas ner. Foto: TT

Men det är inte bara polisen som försöker analysera det bildmaterial som finns från händelsen. Det gör även ”internetdetektiver” som tagit på sig att samla ihop det bild- och videomaterial som producerades under stormningen.

Och det måste gå fort.

– Vi vet av erfarenhet hur snabbt sådant här bildmaterial tas offline.

Det berättar Eliot Higgins för Dagens Nyheter. Han är verkställande direktör för Bellingcat, ett journalistiskt kollektiv bestående av researchers, journalister och analytiker. Efter stormningen av kongressen har de bett sina följare och samarbetspartners att samla ihop det bildmaterial som de har sett från händelsen, för att det ska kunna finnas kvar och analyseras.

Och organisationen för en kamp mot klockan.

Dels eftersom många av de människor som i stundens hetta filmat och delat händelser på sociala medier snabbt kan inse att det kanske inte gynnar dem själva och de som syns i bild att synas i sammanhang som polisen utreder.

En man filmar demonstranter som möts av polis utanför Kapitolium.
En man filmar demonstranter som möts av polis utanför Kapitolium. Foto: TT

– Dessutom håller sociala medieföretag på att stänga ner massa konton som är för Trump, eller tillhör Qanon och andra grupper som var på plats. Vi vet av erfarenhet att det händer, och jag tror det händer i ännu större utsträckning den här gången, säger Eliot Higgins.

Under de senaste dagarna har till exempel Twitter tagit bort 70.000 konton som tillhör företrädare för konspirationsteorin Qanon. Något som gör att en hel del filmat material redan försvunnit från plattformen.

– Så vi vill få tag i så mycket som möjligt av den information som finns under de första timmarna, innan konton blir borttagna.

Bellingcat vill skapa en bild av hur stormningen gick till, och vad som hände under de dramatiska timmarna när kongressen togs över av demonstranter. För att göra det försöker de få tag på så mycket material som möjligt från olika vinklar, tidpunkter och platser.

– Det är väldigt användbart för att ta reda på exakt vad människor gjorde. Man ser kanske inte allt som händer i ett klipp för någon står i vägen. Men om man hittar flera klipp från samma händelse kan man hitta de vinklar man behöver för en specifik incident.

Militär undersöker bänken där den tidigare ryske spionen Sergei Skripal och hans dotter förgiftades med nervgift i Salisbury 2018.
Militär undersöker bänken där den tidigare ryske spionen Sergei Skripal och hans dotter förgiftades med nervgift i Salisbury 2018. Foto: Peter Macdiarmid/TT

Det är inte första gången Bellingcat bedriver den här typen av detektivarbete. De har tidigare uppmärksammats för sin utredning kring förgiftningen av den ryske oppositionspolitikern Alexej Navalnyj förra året. I december publicerade Bellingcat en rapport om vilka som låg bakom förgiftningen. De var även först med att identifiera vilka var ansvariga för förgiftningen av Sergej Skripal och hans dotter i Salisbury 2018.

I december hyllade CIA:s tidigare chef för Europa och Eurasien, Marc Polymeropolous, Bellingcats arbete i en intervju med tidskriften Foreign Policy.

– Jag vill inte vara dramatisk, men jag älskar det här. När vi behövt prata med våra samarbetspartners har vi kunnat referera deras arbete i stället för att försöka få saker bekräftade eller oroa oss för hemligstämplade uppgifter, sade han.

Organisationen har också granskat kriget i Syrien, och bland annat försökt ta reda på vilka vapen som använts och var de kommer ifrån. Bellingcat var också först med att rapportera om rysk inblandning när ett Malaysia Airlines-flygplan kraschade i östra Ukraina 2014.

Trump-anhängaren Ashli Babbitt sköts till döds av polis inne i kongressen. Här har någon skapat en minneplats för henne i närheten av parlamentsbyggnaden.
Trump-anhängaren Ashli Babbitt sköts till döds av polis inne i kongressen. Här har någon skapat en minneplats för henne i närheten av parlamentsbyggnaden. Foto: John Moore/Getty

Men tillbaka till stormningen.

Än så länge har Bellingcat lyckats hitta flera videoklipp som tillsammans tecknar en bild av hur det gick till när den 35-åriga Trump-anhängaren Ashli Babbitt sköts till döds av polis inne i kongressen. De har även kunnat kartlägga hur Babbitt gick från Obama-supporter till företrädare för Qanon-konspirationsteorin genom att granska hennes sociala medier.

Just nu fokuserar Bellingcat på de händelser som inträffade på trappan till en av ingångarna till byggnaden. I många klipp syns hur poliser som barrikaderat ingången dras ner för trappan in i en folksamling. Medan de ligger ner blir de slagna med knytnävar och tillhyggen av en del demonstranter, medan andra försöker stoppa misshandeln.

Organisationen började titta på filmklippen efter uppgifter om att de visade hur polisen Brian Sicknick misshandlades. Han dog senare av sina skador. De har försökt verifiera uppgifterna, men kommit fram till att bilderna nog inte visar den händelsen.

Poliser försvarar Kapitolium vid stormningen. Flera poliser attackerades av demonstranter under upploppet.
Poliser försvarar Kapitolium vid stormningen. Flera poliser attackerades av demonstranter under upploppet. Foto: TT

– Men det är uppenbart från videomaterialet att minst tre poliser blev neddragna för trapporna. De blev uppenbart attackerade. Och det är intressant eftersom man i de första klipp som spreds inte såg ett sådant våld. Nu står det klart att Trump-anhängarna använde våld mot polisen.

New York Times har publicerat en artikel om just händelserna på trappan. I artikeln syns tre personer på bild, som polisen bedömer som ”intressanta för utredningen” kring attacken mot polisen. Bellingcat har därför riktat in sig på de tre personerna.

– Vi försöker att foga samman deras rörelser genom videomaterial som vi fått in under vår utredning.

Sedan Bellingcat eftersökte videomaterial har allt fler sällat sig till deras arbete. Exakt hur många som försöker hitta material är svårt att säga. Men sedan stormningen har gruppen fått 30.000 nya följare på Twitter. 5.000 personer har tittat på det Exceldokument där de samlar in nedladdningar av videomaterial, enligt Eliot Higgins.

– Det finns uppenbarligen ett särskilt intresse här. Det är alla möjliga sammanslutningar som interagerar på olika sätt. Tusentals människor tittar på det här, analyserar individers bilder och hjälper till på olika sätt.

Eliot Higgins säger att man inte ska se på demonstranterna som en samlad grupp, utan olika fraktioner som interagerade under upploppen.
Eliot Higgins säger att man inte ska se på demonstranterna som en samlad grupp, utan olika fraktioner som interagerade under upploppen. Foto: TT

Förutom att identifiera specifika individer berättar Eliot Higgins att man vill förstå mer kring hur händelserna utvecklade sig under den här dagen. De vill ta reda på vilka individer som var där, och vilka kontakter de hade.

– Vi vill förstå varför de var där, och hur de interagerade i folksamlingen. Det är intressant att det fanns en del riktiga nynazister som stod sida vid sida med det man skulle se som mer mainstreamrepublkaner, som kanske har tillbringat för mycket tid online och blivit radikaliserade.

Han menar att utredningen kan ge mer information om hur grupperna kommer att utvecklas i framtiden.

– Man måste tänka på hur de här människorna går över gränsen. Många av dem känner att valet stulits ifrån dem och de kommer inte försvinna för att Biden blir president. Kommer de skaffa nya vänner och bli mer militanta? Om man ser på de här människorna som en sammanhållen grupp så missar man dynamiken i det som pågår, och det är just den dynamiken som kan leda till ett sådant våld som vi såg den sjätte januari.

Stormningen av kongressen är inte första gången internetjägare har varit behjälpliga i analysen av vad det är som har hänt. I anslutning till de högerextremistiska demonstrationerna i Charlottesville i augusti 2018 gjorde bland andra Bellingcat ett liknande arbete som de gör nu.

Men det finns fallgropar med det offentliga letandet.

Efter bombningen mot Boston Maraton 2013, där tog internetdetektiver upp jakten på bombmännen. Precis som bland andra Bellingcat gör nu började användare av internetforumet Reddit att analysera bild- och videomaterial från händelserna för att ta reda på vilka som låg bakom. Men de hade fel och pekade ut fel person.

Efter bombattentatet mot Boston Maraton 2013 pekade ”internetdetektiver” ut fel person som gärningsmän. Internetforumet Reddit fick senare be om ursäkt för utpekandet.
Efter bombattentatet mot Boston Maraton 2013 pekade ”internetdetektiver” ut fel person som gärningsmän. Internetforumet Reddit fick senare be om ursäkt för utpekandet. Foto: Dan Lampariello/Reuters

Reddit fick senare be om ursäkt för utpekandet.

”Även om det började med goda intentioner eldade en del av Reddits aktivitet på häxjakter online och farliga spekulationer som skapade väldigt negativa konsekvenser för oskyldiga parter,” skrev Reddit i ett uttalande.

Eliot Higgins säger att det är just sådana fallgropar som organisationen arbetar hårt med att undvika.

– Vi undviker att be människor att identifiera specifika individer, eftersom det ofta leder till felidentifieringar särskilt när det är så många som är inblandade i att leta.

Och Eliot Higgins har redan upptäckt fall när människor online har felidentifierat inblandade i stormningen. Fel som organisationen upptäckt när de använder mer avancerad teknik för bildanalys.

– Vi försöker säga till människor att man inte kan springa efter personer på det sättet eftersom det är så lätt att ha fel. Vi kräver en riktigt hög bevisnivå innan vi börjar prata om individer, säger Eliot Higgins.

Ämnen i artikeln

Donald Trump
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt