En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-05-28 12:31
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/nathan-shachar-rivaliteten-usa-kina-allt-synligare-i-mellanostern/
För snart tre år sedan, då president Donald Trump mäklade fred mellan Israel och De förenade arabemiraten (UAE), var det en diplomatisk bedrift för USA:s del.
Men i dag, då både Emiraten och Israel närmat sig Kina, är harmonin mellan länderna störd.
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
Ett av UAE:s motiv för att sluta fred med Israel var hoppet att få köpa det nya amerikanska superflygplanet F-35. Under förhandlingarna gav Washington klartecken för export av planet till UAE, på villkor att Israel – som har F-35 – inte hade några invändningar. Israels försvarsplanerare hade invändningar, men premiärminister Benjamin Netanyahu körde över dem. Det politiska värdet av ett fredsavtal uppvägde i hans ögon militära hänsyn.
Men tre år senare har UAE ännu inte fått maskinerna, de enda attackplan som inte syns på radarskärmar. I november 2021 upptäckte satelliter ett omfattande hamnbygge nära Abu Dhabi. Enligt USA rörde det sig om en kinesisk flottbas, uppförd i hemlighet.
I Washington såg man detta som ett svek från en allierad. UAE bedyrade att man inte känt till bygget och att det genast stoppats. Flygplansaffären försinkades och har först i år tagits upp till ny behandling.
Men häromveckan läckte Vita huset uppgifter till Washington Post som vållat en förtroendekris mellan Joe Bidens administration och UAE. Av allt att döma har de kinesiska arbetena fortsatt i det tysta, samtidigt som UAE svurit att de upphört. USA, som har stora militärbaser i och intill UAE, säger nu att det kinesiska projektet äventyrar dess strategiska intressen i regionen.
Stämningen mellan Israel och Emiraten har också svalnat. Den israeliska nationalistkoalitionens politik på Västbanken och i östra Jerusalem generar Emiratens ledning inför dess egna undersåtar. Mohammed Bin Zayyed, som nyligen välkomnade Israels president Yizhak Herzog, vägrar – liksom Joe Biden – att bjuda in premiärminister Netanyahu.
USA:s irritation över Israels agerande gäller dels koalitionens program för en ny styresform, dels de många bosättarattackerna mot palestinska bönder och bybor.
Men också de amerikansk-israeliska relationerna har en allt mer påtaglig kinesisk aspekt. Israels största hamn Haifa privatiserades delvis och leasades 2021 till kinesiska SIPG, trots USA:s missnöje. De kinesiska kranarna och lastanläggningarna ligger bara en kilometer från den kaj där USA:s krigsfartyg lägger till under sina flottbesök.
Gabi Siboni, som leder cyberforskningen vid INSS, Israels institut för strategiska studier, sade nyligen under en föreläsning:
– Det är lätt att bygga in övervaknings- och avlyssningssystem i lastsystemen.
Enligt INSS har USA krävt att få inspektera den kinesiska delen av Haifas hamn. Om detta skett är inte känt.
Israel, UAE och på sistone också Saudiarabien är bara några traditionellt proamerikanska stater i regionen som öppnat sig för kinesiskt inflytande.
USA tycks ännu inte ha bestämt sig för hur mycket av detta man måste acceptera, och var gränsen skall dras.
