Niinistö: Vårt Natomedlemskap är inte komplett utan Sverige

Lördag 18/3 kl 10.00: Artikeln har tillfogats rättelse.

Det var under högtidliga ceremonier som Sauli Niinistö togs emot av president Recep Tayyip Erdogan i Turkiets huvudstad Ankara på fredagen. Dagen började med en kransnedläggning vid den förra turkiska presidenten Mustafa Kemal Atatürks mausoleum, dessutom ingick nationalsånger och saluteringar.

Turkiets president hade redan under veckan avslöjat för turkiska medier att han skulle ”infria sitt löfte” till Finland. Enligt Erdoğan har Finland levt upp till det samförståndsavtal som man skrev tillsammans med Sverige och Turkiet i Madrid i juni 2022. I praktiken ber presidenten nu det turkiska parlamentet att ratificera Finlands medlemskap.

Niinistö var uppenbart lättad under en presskonferens på fredagen.

– Geopolitiken är i ett väldigt farligt läge just nu. Det är väldigt fint att höra dessa nyheter om ett finländskt Natomedlemskap. Det är viktigt för hela Finland. 95 procent av riksdagen har röstat för en Natoansökan. Vi fick vårt svar, tack. Men vi har en granne, Sverige, och det här säger jag inte vara för att de är trevliga människor, men ett finskt medlemskap är inte komplett utan ett svenskt medlemskap. Jag hoppas att vi i Vilnius kan se en allians med 32 medlemmar, sade Sauli Niinistö, och hänvisade till Natomedlemmarnas toppmöte i Litauen i juli.

Nu återstår att Ungern ratificerar Finland för att landet kan bli medlem i militäralliansen. Detta kan enligt uppgift ske i det ungerska parlamentet den 31 mars, ett besked som kom ungefär samtidigt som presskonferensen i Turkiet. Turkiets besked har säkerligen påskyndat processen.

Enligt Finlands statsminister Sanna Marin kommer Finland att ”göra allt” för att även Sverige ska bli Natomedlem.

– Eftersom vi delar samma nordiska säkerhetsområde är det till allas fördel om Finland och Sverige är Natomedlemmar tillsammans, sa Marin på torsdagen.

Toni Alaranta är forskare på Utrikespolitiska institutet i Finland, med inriktning på frågor som rör Turkiet och Mellanöstern. Han tolkar det som att Turkiet genom fredagens besked velat komma ifrån stämpeln som Putin-vänligt.

– Turkiet beskylls både av USA och andra västländer för att lyssna på Ryssland. En ratificering av Finland ger landet lite spelrum och visar utåt att kritiken i alla fall inte stämmer helt och hållet, säger Alaranta.

Att Sverige hålls på halster tror han beror på ett missnöje med Sverige som sträcker sig flera åt bakåt. Turkiets president Erdoğan talade på fredagens presskonferens om svenska kopplingar till kurdisk terrorism och den lista på ”124 terrorister” som man bett Sverige utlämna. Inget har hänt, konstaterade Erdoğan.

– Turkiet anser att Sverige under årens lopp gett för stora verksamhetsmöjligheter för den terroristklassade organisationen PKK, säger Alaranta.

En annan uppmärksammad händelse var koranbränningen utanför Turkiets ambassad i Stockholm i januari i år.

– Det har pågått en turkisk svartmålningskampanj av Sverige hela det senaste året, säger Alaranta.

Rent konkret tror han ändå inte att Finland gjort något annorlunda för att få Turkiets godkännande.

– Förhandlingarna har skett på tjänstemannanivå mellan Sverige, Finland och Turkiet och jag ser ingen större skillnad i hur Finland har hanterat det. Turkiets stränga linje mot Sverige handlar om gammalt groll, till exempel med den förra socialdemokratiska regeringen, som Turkiet har sett som för vänligt sinnad mot det kurdiska styret i Syrien. Under tidigare svenska besök i Turkiet har minerna varit ganska bistra, säger han.

Hur länge kan Turkiet dröja med en ratificering av ett svenskt Natomedlemskap?

– Knappast hur länge som helst. Då får Turkiet problem med relationerna till USA och hela militäralliansen. Landet kommer nog att ratificera även Sverige inom en överskådlig framtid, säger Alaranta.

Rättelse: Nato kommer att ha 32 medlemmar om Sverige och Finland blir del av organisationen.