Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-20 10:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/nordkoreas-nya-strategi-avfyra-raketer-fran-tag/

VÄRLDEN

Nordkoreas nya strategi: Avfyra raketer från tåg

00:49. Nordkorea skjuter första gången provskjuter en ballistisk robot från ett tåg – se bilderna här.

Bilder från Nordkorea visade hur en olivfärgad raket restes genom en öppning i taket på en tågvagn som stod parkerad på rälsen i ett bergsområde. Roboten sköts iväg i ett moln av flammor och rök.

Så gick det till när det isolerade landet provsköt en robot i mitten av september. Det kom som en nyhet för omvärlden. På tisdagen kom nästa test.

– Nordkorea håller på att göra det svårare för motståndarna, säger en expert på robotar till DN.

Kortdistansroboten den 15 september slog ned 800 kilometer bort, i havet öster om Nordkoreas östra kust.

Uppskjutningen ägde rum timmarna efter att Sydkorea avfyrat en robot från en ubåt. De två länderna på Koreahalvön är inbegripna i en kapprustning. Efteråt fördömdes Nordkorea internationellt för att ha brutit mot resolutionerna i FN:s säkerhetsråd.

På tisdagen testade Nordkorea en kortdistansrobot i samma stund som landets ambassadör i FN försvarade nationens rätt att provskjuta vapen. FN-sändebudet uppmanade USA att upphöra med militärövningarna som hålls gemensamt med Sydkorea utanför Koreahalvön.

Foto: Korean Central News Agency/Korea News Service/AP

Den senaste tiden har det kommit flera bevis för att det isolerade landet breddat sin utveckling på robotområdet.

Efter tågrobotvideon skrev en internationell nyhetsbyrå att uppskjutningen tydde på att Kim Jong-Un tagit intryck av Hollywood. Men allvaret i provskjutningen är stor, enligt Magnus Evestedt, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Ryssland har tidigare gjort detsamma från järnväg. USA har övervägt det.

– Från tåget sköt de iväg en ballistisk kortdistansrobot, som tidigare testats från vägburna plattformar. Det som adderas om man skjuter från tåg eller från en lastbilstransport är en mobilitet som gör robotarna svårare att förbekämpa för en motståndare, säger Magnus Evestedt.

Nordkorea har avfyrat runt 100 robotar sedan mitten av 80-talet, tre fjärdedelar av dem efter att Kim Jong-Un tog över som ledare i familjedynastin 2011.

Foto: Korean Central News Agency/Korea News Service/AP

Kim har svurit på att utveckla landets militära kapacitet, inklusive kärnvapenarsenalen och gjort en lista över de vapen han anser nationen behöver för att kunna försvara sig. Omvärlden med USA i spetsen anser att Nordkorea använder vapnen i utpressningssyfte.

Om Nordkorea bara hade fasta installationer att skjuta från skulle de vara ganska enkla att mäta in och avslöja i förväg, enligt Magnus Evestedt.

– Vägburna robotar, som transporteras på flaket på lastbilar, som sätts upp och skjuts iväg ger betydligt större möjligheter. Men för att kunna transportera en jättestor och tung interkontinental ballistisk robot på en lastbil krävs det väldigt jämna och raka vägar, påpekar Magnus Evestedt.

Magnus Evestedt, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Magnus Evestedt, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Foto: Foto: Charlotte Lindell

Sådana vägar lyser till stor del med sin frånvaro i Nordkorea.

Det är där järnvägen kan komma in i bilden.

– Nordkorea har kommit en bra bit. Om de lyckas placera interkontinentala robotar på tåg öppnar det nya möjligheter, enligt forskaren på FOI.

Han understryker att det inte är lätt eftersom skillnaden i dimension är stor, men att det heller inte är omöjligt.

– Den robot som sköts iväg i mitten av september var 7–8 meter lång och väger 3–4 ton medan en interkontinental ballistisk robot är 20–25 meter lång och kan väga uppemot 70 ton. Om de klarar att transportera den färdigtankad ombord på tåg kan förberedelsetiden reduceras.

Magnus Evestedt säger att även om roboten måste transporteras ofylld underlättas logistiken i förberedelserna.

– Man skulle kunna tänka sig att de kopplar till tågvagnar som har med sig bränslet så att tankning kan ske direkt när det dags, säger han.

Nackdelen är att även landets järnvägsnät är begränsat och ålderstiget. Ändå kan möjligheten att avfyra robotar från tåg öka svårigheterna för utländsk militär att spåra och förstöra robotar innan de avfyras, enligt Magnus Evestedt.

Han får medhåll av internationella experter.

”Rörliga missiler på tåg är ett relativt billigt och pålitligt alternativ. För Nordkorea finns det tusen skäl till det”, kommenterade Adam Mount, vid Federation of American Scientists, på Twitter efter den nordkoreanska uppskjutningen.

Enligt den statskontrollerade nyhetsbyrån KCNA tänker Nordkorea inom kort utöka kapaciteten av järnvägsburna robotar och genomföra träning för att skaffa sig ”operativ erfarenhet” för verklig krigföring. Retoriken tyder på nya provskjutningar.

I USA har Joe Bidens administration sagt sig redo att återuppta samtalen med Nordkorea om landets kärnvapenprogram. Men det är en idé som Nordkoreas utrikesminister i somras förkastade med orden att ”samtal med Washington för oss inte någonstans”.

Sådana samtal har pågått sedan George H.W. Bushs dagar i Vita huset för 30 år sedan, då Kim Il-Sung, farfar till dagens ledare, styrde Nordkorea.

Efter alla år av förhandlingar och avbrott och nya samtal, trappade Nordkorea 2017 upp spänningen då Kim Jong-Un lät provspränga landets sjätte kärnladdning. Dessutom sköts tre långdistansrobotar iväg, som visade att de kunde nå överallt i USA.

Året efter blev Donald Trump den första sittande amerikanske presidenten som träffade en nordkoreansk ledare. Men trots tre möten mellan Trump och Kim avbröts samtalen i all hast och har inte återupptagits. De sista formella diskussionerna mellan länderna bröt samman efter bara en dag i Stockholm i oktober 2019.

Foto: Susan Walsh

Sommaren 2020 beräknades Nordkorea förfoga över mellan 20 och 60 kärnstridsspetsar. Men det är fortfarande oklart om landet har förmågan att konstruera stridsspetsar som klarar det enorma trycket och hettan vid återinträdet i atmosfären.

Nyligen öppnade Nordkorea för ett förslag från Sydkorea om att mötas och diskutera en slutlig fred på Koreakriget, där formellt endast vapenstillestånd råder sedan 1953. Men då måste Syd först sluta med sin fientliga hålning, sa ledarens syster Kim Jo-Yong.

Vad som tycks klart är viljan att utveckla nya vapen till varje pris. Informationen som sipprat ut det senaste året har varit ytterst knapphändig. Nordkorea har nästan totalt stängt gränserna under pandemin, men mycket tyder på stor brist på livsmedel och att en del av invånarna för närvarande är drabbade av svåra umbäranden.

Trots svårigheterna fortsätter landet att utveckla nya vapen. Vid en militärparad i oktober ifjol visades en ny ballistisk robot upp, större än någon tidigare. Den bedöms kunna bära flera stridsspetsar och nå överallt i USA, och rapporterades överraska internationella experter.

Dagarna innan Joe Biden installerades i Vita huset presenterades en annan ny robot som kan skjutas upp från ubåtar. Och i augusti meddelade Internationella atomenergiorganet, IAEA, att Nordkorea verkar ha återstartat reaktorn i Yongbyon som kan producera plutonium för kärnvapen.

Bara några dagar innan uppskjutningen från tåget sköt Nordkorea även upp en ny typ av kryssningsrobot. Till skillnad från ballistiska robotar förbjuder inte FN Nordkorea att testa kryssningsrobotar.

Ballistiska robotar drivs framåt bara till en viss punkt och faller sedan mot ett förutbestämt mål i en ballistisk kastbana. Medan en kryssningsrobot har lägre fart, men kan manövreras under vägen och styras nära marken så att terrängen utnyttjas och gör upptäckt svårare, beskriver Magnus Evestedt.

– Det syns att Nordkorea håller på att diversifiera på flera plattformar. De har olika varianter av den här typen av vapen för att göra det svårare för motståndarna, säger han.

Läs mer:

Nordkorea har avfyrat projektil

Sydkorea: Nordkorea genomförde robottest

Nordkorea har testskjutit långdistansrobotar

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt