Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-27 03:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/nya-zeeland-gar-till-val-om-godsel-och-badvanliga-floder/

Världen

Nya Zeeland går till val om gödsel och badvänliga floder

Nya Zeeland exporterar drygt 95 procent av sin mjölk. Det lilla landet är världens åttonde största mejeriproducent.
Nya Zeeland exporterar drygt 95 procent av sin mjölk. Det lilla landet är världens åttonde största mejeriproducent. Foto: Mark Baker/AP

Sjöar och floder rena nog att bada i. Det låter kanske inte som en avgörande fråga inför ett val – men på Nya Zeeland kolliderar där två mäktiga intressen.

Inför lördagens parlamentsval har politiker bråkat om vad som väger tyngst: Jordbruksbranschens 10.000-tals anställda eller klimatet och världsryktet som framåtblickande, grönt föregångsland.

Premiärminister Jacinda Ardern har förnyat sitt tre år gamla löfte om att rena landets 425,000 kilometer floder. För första gången på en generation ska vattnet bli rent nog för en simtur. Men arbetet går trögt. En aprilrapport från Statistics New Zealand visar att nästan alla floder som rinner genom jordbrukslandskap är förorenade och att E coli-bakterier är ett stort problem.

Labourregeringen lanserade i maj ett åtgärdspaket med bland annat striktare regler för att hålla boskap borta från vattnet och årliga kvoter för kvävebaserat gödsel. Användningen har ökat sjufaldigt sedan 1990 och ligger årligen på 429,000 ton. En del av det hamnar sedan i floder och sjöar. Paketet fick direkt kritik. Både från företag och miljörörelsen.

Russel Norman, chef för Greenpeace New Zealand, är en av flera som kräver hårdare regler. Organisationen pekar ut mejeribranschen som landets största miljöbov.

– Kvävegränsen är för hög. Vi vill att den ska sänkas kraftigt och att det sedan fasas ut helt, säger han till Bloomberg.

Jacinda Ardern har kampanjat stärkt av landets framgångsrika kamp mot covid-19,  men hon går nu en balansgång där hon ska bevara landets rykte som en miljövänlig turistdestination som producerar hälsosam mat – samtidigt som hon inte försämrar villkoren för den viktiga livsmedelsindustrin, en av landets basnäringar. Runt 35.000 människor jobbar på mjölkgårdar.

Mjölk, mejeriprodukter, kött och ull står för nära hälften av landet export, enligt Bloomberg. Branschjätten Fonterra Cooperative Group betalade ifjol ut motsvarande 64 miljarder svenska kronor i lön, pengar som sipprar ut till landsbygden där många röstar på det konservativa oppositionspartiet Nationalistpartiet – och partiledaren Judith Collins missar sällan en chans att försöka vända bönderna mot regeringen.

På ett stuteri i Gisborne lovande hon i slutet av september att skrota flera av Labours miljöåtgärder, bland annat kvävekvoten. Regeringen – hävdar hon – tar bönderna ”för givet”. Collins vill också göra ändringar i lagstiftningen som antogs i fjol om att landets nettoutsläpp av koldioxid ska vara noll år 2050.

– Jag kommer alltid att stå upp för bönder och deras familjer. Ingen gör ett bättre jobb än våra bönder, säger Collins som växte upp på en mjölkgård.

Ämnet har länge varit infekterat. Jordbruksnäringens kritiker lyfter gärna fram fjolårets myndighetsrapport där branschen ges stor skuld för den omfattande förlusten av biologisk mångfald och de förorenade vattendragen.

För ett land som varje år lockar miljoner turister med bilder på djur och vacker natur – under sloganen ”100% Pure New Zealand” – sattes ljuset på flera obekväma sanningar, som att 90 procent av havsfåglarna och 76 procent av sötvattenfiskarna är hotade eller riskerar att utrotas.

– Nya Zeeland förlorar arter och ekosystem snabbare än nästan alla andra länder. 4.000 av våra inhemska arter är i fara, sa Kevin Hague på miljöorganisationen Forest and Bird till The Guardian när rapporten släpptes.

Labour leder stort i mätningarna inför lördagen och får 47 procent av rösterna enligt en nyligen publicerad opinionsundersökning. Stämmer siffran är partiet en parlamentsplats från egen majoritet, rapporterar Reuters som skriver att en koalitionsregering är sannolik.

Det banar väg för det Gröna partiet att en plats i regeringen och de ställer hårdare krav på bönder och företag. Språkröret Marama Davidson har i flera år krävt striktare regler för jordbruket. Partiet vill lägga en extra avgift på kväve- och fosforgödsel men föreslår också ett omställningspaket för miljövänligare jordbruk.

Labour kan inte regera ensamt, sa James Shaw, Gröna partiets andra språkrör, under det sista kampanjmötet inför lördagen. Han meddelade också att de kommer att ta med sig det omtvistade kravet på en förmögenhetsskatt till förhandlingsbordet efter valet – trots att Ardern sagt att en sådan aldrig kommer att införas under hennes styre.

– I det här valet kan jag självsäkert säga att Gröna partiet är det enda parti som lägger fram förslag modiga nog att möta de utmaningar vi står inför, sa han enligt tidningen New Zealand Herald.

– Beslut som inte ifrågasätts kan bli dåliga konsekvenser, och med de gröna vid förhandlingsbordet ska vi säkerställa att vi bemöter utmaningarna som vi har ignorerat under allt för lång tid.

Ämnen i artikeln

Nya Zeeland
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt