Varför är det så svårt att besegra coronaviruset? Vad hände med den där flockimmuniteten som skulle stoppa smittan?

Regeringar i EU-länder tvingas till avvägningar de hade hoppats slippa. Är det dags för ännu en nedstängning? Särskilda åtgärder riktade mot dem som inte har vaccinerat sig? Eller rentav införa vaccinplikt?

Hårda åtgärder skadar ekonomin just när återhämtningen hade kommit igång. De stressar befolkningar som redan är utmattade efter mer än ett år av umbäranden.

Och inte minst ökar de splittringen i samhället – mellan vaccinerade och ovaccinerade. Extremister får vatten på sin kvarn.

Under protester i Europa den gångna helgen jämfördes demokratiskt valda regeringar med nazistläkaren Joseph Mengele, och många bar gula judestjärnor. I Bryssel, Haag och Rotterdam gick det till våldsamheter.

Österrike, med förhållandevis få vaccinerade och en brant stigande smittokurva, har gått i bräschen med nya, hårda restriktioner. Där har samhället stängt ner igen, samtidigt som obligatorisk vaccinering införs från 1 februari.

Fokus för regeringen i Wien är att se till att fler tar sina sprutor, om så behövs genom att man tvingar dem.

Samma sak gäller i flera av Österrikes grannländer, där smittspridningen nu är högst i världen och vaccintäckningen låg: Tjeckien, Slovakien och Slovenien. I dessa länder införs restriktioner särskilt riktade mot ovaccinerade.

Längre österut, i Rumänien och Bulgarien, är situationen fortsatt desperat med överfulla sjukhus. De länderna har sämst vaccintäckning i EU.

Men det förbryllande med dagens situation är att sambanden inte längre tycks så enkla.

Länder med låg vaccinationsgrad drabbas förvisso hårdast av alla, sett till antal döda och inlagda på intensivvård. Och i hela Europa gäller att ovaccinerade tar upp de flesta – på vissa håll nästan alla – sjukhussängar.

Men bland de länder där smittan nu ökar snabbast finns flera med vaccintäckning över 80 procent av den vuxna befolkningen, en nivå som de flesta epidemiologer i början av pandemin skulle ha betecknat som tillräcklig för att stampa ut smittan.

Det gäller till exempel Tyskland, Danmark och Nederländerna. Där smittas fler nu än någonsin tidigare under pandemin, och kurvorna pekar uppåt.

Även om dödligheten inte är på långt när så hög här som i öst, så förskräcker siffrorna på många håll. Tyskland rapporterade i onsdags 336 döda och nästan 4 000 inlagda på iva. Varje dag slås ett nytt rekord i antalet smittade.

Samtidigt sjunker antalet döda och smittade i Rumänien snabbt, trots att landet fortfarande bara har lyckats vaccinera hälften så stor andel av befolkningen som Tyskland.

Det låter som uppochnedvända världen. Coronaviruset upphör inte att förvåna. Det är ”klurigt” som Anders Tegnell brukar säga.

En mängd faktorer styr virusets utbredning och dödlighet, många av dem antagligen ännu okända för forskningen. Det kan handla om allt från egenskaper hos olika vaccin till trångboddhet och hur äldrevården är organiserad.

Om man ändå försöker se ett mönster kan man grovt dela upp EU-länderna i tre grupper – utifrån vaccinationsnivå, inläggning på iva och nivå på smittspridningen.

1 Den första, och värst drabbade gruppen, består av länder öster om den gamla järnridån.

Här är vaccinmotståndet större än i väst och andelen vaccinerade mycket lägre. Här är vårdapparaten i sämre skick, bland annat på grund av att många läkare och sjuksköterskor har emigrerat.

Dessa länder införde generellt hårda åtgärder, inklusive skolstängning och lockdown, under 2020, men släppte sedan i stort sett alla regler.

Resultatet är att flera länder i denna region i dag är världens hårdast drabbade sett till döda per capita.

Även måttet iva-patienter per miljon ger en mörk bild. Bulgarien och Slovakien ligger sämst till i EU och även i Rumänien är läget desperat trots att smittan har minskat.

2 Den andra gruppen är de västländer där smittan nu skjuter fart – i många fall trots hög vaccintäckning. Som Tyskland, Österrike, Nederländerna, Irland, Danmark, Belgien och Grekland.

Även i Frankrike och Storbritannien ökar smittan, men nivån är ännu långt från tidigare toppar.

Gemensamt för dessa länder är i allmänhet att sjukvården håller hög nivå. Detta i kombination med stor andel vaccinerade gör att dödstalen och antalet iva-inlagda hålls nere, i alla fall än så länge.

Länderna i denna grupp hade också de olika former av lockdown och skolstängningar under 2020.

3 Den tredje gruppen är länder där smittan för närvarande håller sig på en låg nivå. Som Sverige, Spanien, Italien och Portugal. Här är också mycket få inlagda på iva.

Gemensamt för dessa länder är en hög vaccinationsnivå, och möjligen också det faktum att de drabbades hårdare än de flesta andra av pandemins första våg – trots väldigt olika strategier under 2020.

Läs mer:

Johan Nilsson: Miljontals människor i Europa har inte något skydd alls

”En tidsfråga innan någon blir skjuten”

Protesterna mot covidrestriktioner växer i Europa

Giesecke: Inte samma smittspridning som i andra länder

Allt fler patienter på iva fullvaccinerade