Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 08:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/om-ingen-ser-dig-nar-du-grips-kan-du-forsvinna-sparlost/

VÄRLDEN

”Om ingen ser dig när du grips kan du försvinna spårlöst”

Hagos sluter händerna som i en stilla bön under flera tillfällen under intervjun.
Hagos sluter händerna som i en stilla bön under flera tillfällen under intervjun. Foto: Erik Esbjörnsson

ADDIS ABEBA. Det kan ske när som helst, och det är inte mycket som krävs. En konversation på hemspråket när fel personer råkar lyssna. Ett felaktigt uttalat ord som röjer att de andras språk inte är ditt eget. Sedan förs du bort och är en av tusentals tigreaner som har fängslats i huvudstaden Addis Abeba sedan krigslyckan vänt för regimen.

– De frågar vem du är, var du kommer ifrån och ber om ditt id-kort. Om det står klart för dem att du är tigrean kan du i nästa stund hamna på flaket till en lastbil och köras iväg.

För Hagos, 33, hände det en augustidag då han var på en av de mindre restauranger han drev i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Vid samma tillfälle greps åtta gäster och hans verksamhet bommades igen och förseddes med ett sigill som inte fick brytas.

– Jag kom ut efter ett dygn i häkte men jag vet inte vad som hände med de åtta kunderna, berättar Hagos.

DN träffar honom på en hemlig plats i den etiopiska huvudstaden, där skräcken sprider sig bland de hundratusentals människor av tigreansk härkomst som nu känner sig alltmer hotade av den repressiva regimen.

Hagos, som egentligen heter något annat, betalade sig ut. Det kostade honom 10 000 birr vilket motsvarar runt 2 000 kronor. Redan då var det ett svindlande belopp men nu har det inofficiella priset för ett frisläppande stigit till det femdubbla. Och då är de som kan betala lyckligt lottade.

– Om ingen ser dig när du grips och förs bort kan du försvinna spårlöst, säger Hagos.

Snart två år har gått sedan Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed tog emot Nobels fredspris i Oslo. Under prisceremonin höll Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen ett hyllningstal till Abiy, där hon vid sidan av fredsavtalet med Eritrea lyfte fram hans beslut att häva ett undantagstillstånd och frige landets politiska fångar.

Den norska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen lyfte fram Abiys beslut att frige politiska fångar i sitt hyllningstal till fredspristagaren.
Den norska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen lyfte fram Abiys beslut att frige politiska fångar i sitt hyllningstal till fredspristagaren. Foto: Stian Lysberg Solum/NTB

– Du gav amnesti till tusentals politiska fångar, och erkände därmed att opposition är en del av ett hälsosamt politiskt klimat, sade Reiss-Andersen till Abiy Ahmed.

Hagos, som är av både tigreansk och eritreansk härkomst, befann sig själv vid gränsen till Eritrea den där septemberdagen när gränsen mellan de tidigare fiendeländerna öppnades efter fredsavtalet. Liksom de flesta andra etiopier sveptes han med i den optimism som då rådde.

Men klimatet skulle försämras bara månader efter att Abiy kommit hem från Oslo. En pandemi bröt ut och den tog Abiy som ursäkt för att skjuta upp det val som han lovat skulle bli det första demokratiska i landets historia. I Tigray hävdade det politiska styret TPLF, som tidigare varit den dominanta kraften i den etiopiska statsapparaten, att Abiy styrde utan stöd i författningen. Vägen mot krig hade stakats ut.

– Det var då jag blev orolig för att mörkare tider väntade. På tv uppmanade Abiy Tigray att inte hålla ett val, för annars skulle ”mödrar gråta och liv gå förlorade”, berättar Hagos.

Hagos, som egentligen heter något annat, greps redan i augusti tillsammans med åtta gäster på hans restaurang. Han har inte hört något från dem sedan dess. Hagos betalade sig ut ur fångenskapen.
Hagos, som egentligen heter något annat, greps redan i augusti tillsammans med åtta gäster på hans restaurang. Han har inte hört något från dem sedan dess. Hagos betalade sig ut ur fångenskapen. Foto: Erik Esbjörnsson

TPLF trotsade Abiy och i augusti i fjol köade delstatens invånare till valurnorna. Läget trappades upp under de kommande månaderna och på den amerikanska valnatten i fjol bröt fullt krig ut. Hagos, som hade tänkt flytta sin kroniskt sjuka mor från Tigray till huvudstaden Addis Abeba, har inte hört från sin familj sedan dess.

Tigreaner rensades tidigt ut ur lönelistorna i offentliga verksamheter och statliga bolag och redan i fjol började rapporter komma om fängslanden av tigreaner. Abiy talade då om kriget som en rent polisiär operation, vars syfte var att gripa ett fåtal ledare för TPLF.

Men kriget har inte gått som han tänkt och nu rasar striderna bara 30 mil från huvudstaden. En misslyckad offensiv gjorde att TPLF kunde ta kontroll över två strategiskt viktiga städer i slutet av oktober och det var i denna panik som regeringen tog till drastiska åtgärder:

● Den 31 oktober uppmanades invånarna i Addis Abeba att bilda medborgargarden för att försvara sig och sina kvarter vid en eventuell invasion av huvudstaden.

• Den 2 november utlyste regeringen ett nationellt undantagstillstånd som bland annat innebär att den som misstänks för något så ringa som ”indirekt moraliskt stöd” till ”terroristgrupper” – den som alltså bara misstänks sympatisera med TPLF – kan gripas och utan domstolsprocess hållas i sex månader.

• Den 10 november beordrades alla hyresvärdar att överlämna listor med identiteter på samtliga hyresgäster till polisen inom en vecka.

Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed hyllades så sent som för två år sedan för att han frigett politiska fångar i Etiopien. Nu är fängelserna åter fulla.
Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed hyllades så sent som för två år sedan för att han frigett politiska fångar i Etiopien. Nu är fängelserna åter fulla. Foto: Erik Esbjörnsson

Sedan dess har medlemmar ur medborgargardena börjat ”assistera” polisen i de massgripanden som ägt rum i Addis Abeba. Landets människorättskommission EHCR, som står regimen mycket nära, uppskattar att tusentals gripits bara i huvudstaden och klagar på att de inte får tillträde till de platser där fångar hålls.

– Jag hölls på en lokal polisstation men jag vet att de även använder byggarbetsplatser runt om i Addis och ofullbordade bostadshus som häkten, säger Hagos.

Den kanadensiska tidningen The Globe & Mail har identifierat fyra större läger som används för att hålla fångar, däribland barn. Tortyr ska ha förekommit på dessa platser.

De summariska gripandena har även drabbat människor med utländskt medborgarskap. Sedan tidigare har det varit känt att amerikanska och brittiska medborgare drabbats och det svenska utrikesdepartementet bekräftade via presstjänsten på fredagen att två svenska medborgare har frihetsberövats i Etiopien. Om de är av tigreansk härkomst är inte känt. Utrikesminister Ann Linde befinner sig på resa i Moskva och har inte kunnat kommentera detta. Ambassaden är enligt UD i kontakt med lokala myndigheter.

I den etiopiska huvudstaden råder ett spänt lugn. Regeringen har stängt i princip alla fristående medier och har de facto ett informationsmonopol i traditionella medier. Men allt fler tycks ana att den bild som regeringen målar upp av ett krig som snart är på väg att vinnas inte stämmer. Om detta vittnar stillsamma gator, tomma butikshyllor och ett stadigt växande gap mellan den officiella växelkursen och den som råder på gatan.

Medborgargarden har bildats i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. De kontrollerar förbipasserandes id-kort och säger sig vara alerta på ”misstänkta aktiviteter”. Vägspärrarna som satts upp har gjort att tigreaner inte vågar röra sig ute på kvällarna.
Medborgargarden har bildats i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. De kontrollerar förbipasserandes id-kort och säger sig vara alerta på ”misstänkta aktiviteter”. Vägspärrarna som satts upp har gjort att tigreaner inte vågar röra sig ute på kvällarna. Foto: Amanuel Sileshi/AFP

Och den lugna stämningen i staden är ingenting som uppjagade tigreaner känner av. När natten sänker sig över Addis Abebas blågrå kullar blockeras gränderna av de medborgargarden som klädda i reflexvästar, med enkla tillhyggen i hand, kontrollerar identiteten på de som vill passera.

Hur de kommer att agera om TPLF rycker närmare staden är det ingen som vet. På frågan om Hagos vill att TPLF ska attackera, trots att hans prekära situation då kan förvärras, svarar han utan att tveka:

– Det måste de. Redan nu dödas tigreaner. Och vem ska annars skydda oss? FN kan inte göra det, till och med deras personal har ju gripits. Det internationella samfundet kan inte heller göra något.

Läs mer:

Fredspristagaren Abiy beger sig till fronten

Studio DN 19 november: Vad händer om kriget når Addis Abeba?

Erik Esbjörnsson: Abiy Ahmed har skjutit sig själv i foten

Nio etiopiska rebellgrupper bildar allians mot regeringen

Två svenskar frihetsberövade i Etiopien

Ämnen i artikeln

Abiy Ahmed
Etiopien
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt