Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-12-02 13:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/over-14-000-demonstranter-gripna-i-iran/

VÄRLDEN

Över 14 000 demonstranter gripna i Iran

FN:s människorättschef Volker Turk kräver ett slut på våldet i Iran.
Foto: Valentin Flauraud/AFP

Minst 14 000 personer har gripits i Iran sedan de landsomfattande protesterna inleddes för drygt två månader sedan, bekräftar FN.

Protesterna i Iran är de mest omfattande mot landets konservativa ledare sedan revolutionen 1979.  De började efter 22-åriga Masha Aminis död den 16 september medan hon var i förvar hos Irans moralpolis efter förmodade brott mot landets klädkod. Familjen misstänker att hon dödats av polisen, medan Irans myndigheter påstår att hon dött till följd av sjukdom.

Sedan dess har minst 300 människor dött, varav minst 40 barn. FN rapporterar att över 14 000 demonstranter gripits av Irans säkerhetsstyrkor, en del av dem är barn. Domstolar i Iran har avkunnat dödsdomar mot minst sex demonstranter, rapporterar människorättsorganisationen Human Rights Watch.

– Det onödiga och oproportionerliga våldet måste få ett slut, säger FN:s människorättschef Volker Turk vid ett sammanträde på torsdagen.

Han fortsätter:

– Vi befinner oss nu i en fullskalig människorättslig kris.

Protester har ägt rum i över 150 städer och 140 universitet i samtliga av Irans 31 provinser. Volker Turk säger att minoriteter är och har varit särkilt utsatta och är dessutom överrepresenterade i statistiken över antalet skadade och döda. Minst hälften av alla döda är kurder och iranska balucher, enligt Amnesty som SVT citerar.

Hundratals studenter har frågats ut och förbjudits att gå till skolan. Familjer till offren vittnar samtidigt om påtryckningar från myndigheterna och försök att tysta dem.

– Skadade demonstranter vågar inte söka vård på grund av rädsla av att bli gripna av säkerhetsstyrkorna, säger Volker Turk.

Enligt New York Times ökar trycket på regimen, med allt mer utbredda protester och strejker. Bland annat symboliskt viktiga oljearbetare - som hade en viktig roll i att största regimen 1979 - ska under hösten ha gått ut i strejk.

I oktober beslutade EU om ytterligare sanktioner mot Iran med anledning av den oproportionerliga användningen av våld mot fredliga demonstranter. Irans moralpolis och dess två nyckelfigurer, organisationens chef Mohammad Rostami och Hajahmad Mirzaei, chef över moralpolisen i Teheran, tillhörde de som sattes upp på den allt längre listan.

Läs mer:

Symboliskt viktigt när iranska oljearbetare går i strejk

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt