Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-23 20:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/over-tio-miljoner-kinesiska-elever-tar-livets-viktigaste-prov/

VÄRLDEN

Över tio miljoner kinesiska elever skriver livets viktigaste prov

Bild 1 av 5 Xu Wenliang har just gjort matematikdelen i Gaokao och möts av föräldrarna Liu Ying och Li Wen.
Foto: Marianne Björklund
Bild 2 av 5 Föräldrar väntar på att deras barn ska komma ut från gaokao.
Foto: Marianne Björklund
Bild 3 av 5 Liu Yi har klätt sig i den traditionell kinesisk klänning, qipao, när hennes son göra gaokao. Hon hoppas den ska ge honom tur.
Foto: Marianne Björklund
Bild 4 av 5 Liu Ying (i mitten) har med sig sin syster, Liu Fang, och mamma, Liu Guizhi till skolan där sonen gör gaokao.
Foto: Marianne Björklund
Bild 5 av 5 Elever i Peking på väg in för att göra sitt livs viktigaste prov, gaokao. Över tio miljoner kinesiska elever gör provet i veckan.
Foto: Marianne Björklund

PEKING. Sömnlösa nätter med inbankande av fakta var på måndagen över för över tio miljoner kinesiska sistaårselever på gymnasiet. Med endast penna i hand trädde de in i skolsalar för att göra provet, gaokao, som de pluggat inför i hela sitt liv. Resultatet kan få livsavgörande betydelse och är en angelägenhet för hela familjen.

Spänd men också lite uppsluppen stämning råder utanför Renda Fuzhong, en av 90 skolor i Peking som i år står som värd för gaokao.

En del föräldrar gör ”high-five” med sina barn innan de släpps in i skolan. Andra klappar dem på axeln eller ger dem en kram. En kille i kön studerar in i det längsta, med ögonen djupt försjunkna i läroboken.

Gaokao är det viktigaste provet en kinesisk elev någonsin gör och har också kallats ett av världens tuffaste test. Det avslutar den tolvåriga skolgången och förberedelserna inleds redan i ung ålder. Resultatet avgör vilket universitet eleven kommer in på. Något som har en avgörande inverkan på framtida karriär och löneutveckling. Betyg och resultat på tidigare prov spelar ingen som helst roll.

Att provet också är en familjeaffär är tydligt utanför skolan DN besöker. Alla kommer i sällskap av minst en förälder. En del har med sig ytterligare släktingar. Alla angelägna om att barnet ska lyckas.

Flera av föräldrarna som flockas utanför skolbyggnaden är klädda i rött, som betyder tur. En del kvinnor har tagit vidskepelsen ett steg längre och bär den traditionella kinesiska klänningen qipao, som tros föra med sig extra lycka. Liu Ying är en av dem. Hennes klänning har dessutom en slits som går högt upp. Ju högre slits desto mer tur, sägs det.

– Med den här på mig är jag säker på att min son kommer att lyckas, säger hon.

Liu Yi har klätt sig i den traditionell kinesisk klänning, qipao. Hon hoppas den ska ge sonen tur.
Liu Yi har klätt sig i den traditionell kinesisk klänning, qipao. Hon hoppas den ska ge sonen tur. Foto: Marianne Björklund

Förutom Liu Ying är pappan, mormodern och mostern till sonen Xu Wenliang med för att ge stöd, eller en del skulle kalla det press, inför provet. För att undvika missöden har familjen tagit in på ett hotell i fyra nätter strax intill provsalen. Från hemmet hade det tagit 40 minuter med tunnelbana. Men inför gaokao får inget gå snett.

– Nu kunde vi gå hit, annars hade vi riskerat att fastna i rusningstrafik.

Medan vi pratar har sonen börjat med det första provet som pågår i en och en halv timme och som testar kunskaperna i kinesiska. På eftermiddagen väntar matematik och på tisdagen är det dags för engelska samt naturvetenskapliga ämnen. Liu Ying känner sig trygg med att det kommer gå bra, men är lite nervös inför engelskan, det skolämnet gillar inte sonen.

– Det här är det viktigaste vår son gör under sin skolgång, det är väldigt viktigt, konstaterar hon högtidligt.

Många föräldrar klär sig i den kinesiska turfärgen rött i hopp om att det ska ge deras barn bra resultat i gaokao.
Många föräldrar klär sig i den kinesiska turfärgen rött i hopp om att det ska ge deras barn bra resultat i gaokao. Foto: Marianne Björklund

Att ett enda prov är så livsavgörande har fått kritik. Det sätter en enorm press på eleverna och leder i vissa fall till psykisk ohälsa. Samtidigt menar flera jag pratar med utanför skolan att det är rättvist, eftersom alla får samma frågor. Gaokaos förespråkare framhåller också att provet ger elever från mindre privilegierade förhållanden en chans att komma in på elituniversitet. Å andra sidan har de som kommer från välbärgade familjer större möjlighet att betala för fler privatlektioner som hjälper eleven att förbereda sig.

– Vår son var nervös igår. Men vi försökte lugna honom och säga att han inte behöver bry sig så mycket. Ta det som en vanlig dag, säger Liu Ying när jag frågar om pressen.

Utanför skolan delas en tidning ut till föräldrarna. Den förkunnar att i år kommer alla elever att identifieras med ansiktsigenkänning. Tidigare har det förekommit fusk där elevers identiteter har stulits. I tidningen försäkras också att alla provvakter är vaccinerade och testade.

Föräldrar väntar på att deras barn ska komma ut från provet.
Föräldrar väntar på att deras barn ska komma ut från provet. Foto: Marianne Björklund

När klockan närmar sig 11.30 och dagens första prov går mot sitt slut flockas föräldrar igen utanför skolbyggnaden, spänt spanande efter sina barn. Väl ute ur salen tas de om hand som om de vore idrottsmän som ska ladda inför nästa drabbning. Föräldrarna tar dem under armen, klappar om dem, ger dem något att dricka för att sedan fort gå där ifrån. Nu ska de äta lunch och vila inför eftermiddagens prov som börjar klockan 15.

– Vi tänker äta något lätt som inte är så starkt. Så att han inte blir trött, säger Liu Ying.

Sonen Xu Wenliang ser trött men glad ut när han hittar sina föräldrar.

– Det känns bra, jag tycker inte det var så svårt.

Var du nervös?

– Man måste försöka vara stabil i sinnet när man gör ett sånt här test, säger han innan han dras i väg av familjen för vila och mat.

I år tar totalt 10,78 miljoner studenter som tar provet, fler än någonsin. Och fler kineser än tidigare läser vidare på universitet eller högskola. Förra året kvalificerades över 80 procent för universitet. Däremot är det inte säkert att de kommer in på de utbildningar de önskar. För att kvalificera för Kinas elituniversitet är konkurrensen knivskarp.

Familjen Liu ska efter provet bestämma vilket universitet sonen ska söka till. Men de är redan nöjda med honom.

– Han har studerat hårt och gjort sitt bästa, säger mormodern Liu Gui Zhi stolt.

Läs mer: hon pluggar all vaken tid för att klara inträdesprov

Ämnen i artikeln

Kina
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt