Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-02-02 08:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/palestinska-byn-burka-nasta-brannpunkt-i-konflikten-med-israel/

VÄRLDEN

Palestinska byn Burka – nästa brännpunkt i konflikten med Israel

Familjen Salah – sonen Naser, mamma Amal och pappa Fatin – bor i byn Burka, allra närmast den israeliska bosättningen Homesh. ”Vi ligger närmast till hands när de vill hämnas eller skrämmas”, säger Amal.
Foto: Amit Shabi

Palestinakonfliktens nästa brännpunkt: byn Burka på Västbanken. USA och Israels Högsta domstol varnar regeringen för att legalisera bosättningen Homesh, rest på privat palestinsk mark som tillhör Burka. Men allt tyder på att bosättningen snart får klartecken av regeringen.

Fatin Salah, 52, står på sin egen mark, men han ser sig ängsligt över axeln mot Homesh, fyrahundra meter bort. DN:s fotograf Amit övertalar honom att stå kvar ännu ett ögonblick:

– Var inte orolig, de ser oss i kikaren. De ser att vi inte är palestinier. De kommer inte att skjuta nu.

Salah är ingen vekling. Han har blivit beskjuten just här flera gånger under årens lopp. Men han är äldre nu, har fått diabetes och måste tänka på sina anhöriga:

– Min minste, Naser, är bara åtta. Jag tänker inte försöka spela hjälte. Jag går bara hit i större sällskap numera.

Fatin Salah har blivit beskjuten just här flera gånger under årens lopp. Men han är äldre nu och måste tänka på sina anhöriga: ”Min minste, Naser, är bara åtta. Jag tänker inte försöka spela hjälte. Jag går bara hit i större sällskap numera.”
Foto: Amit Shabi

Israels nya regering har öppnat många fronter – mot omvärlden, mot Högsta domstolen och i det egna samhällets mitt. En av de hetaste stridslinjerna löper just här, mellan två kullar på Västbanken, mellan den palestinska byn Burka och den israeliska bosättningen Homesh.

Bosättningen upprättades 1979 på Burkas mark, evakuerades 2005 och ska nu åter befolkas, har regeringen beslutat. Officiellt har ingen bott i Homesh sedan 2005, då premiärminister Ariel Sharon lade ned bosättningen.

Men advokaten Shlomi Zecharia, som representerar Burkas markägare för människorättsorganet Yesh Dins räkning, säger till DN:

– Där finns alltid ett antal bosättare i Homesh, fast det är straffbart att vara där. När de håller fest kommer bussar från hela trakten, och då spärras Burka av.

Vattenreservoaren i den israeliska bosättningen Homesh, som ligger på den palestinska byn Burkas mark. Officiellt bor ingen i Homesh, men nu vill Israels regering legalisera den.
Foto: Amit Shabi

Flera gånger, efter att bosättarna vandaliserat Burka, har de körts bort av israeliska armén. Men de har strax återvänt. Den viktigaste militära enheten på ockuperat område, Kfir-brigaden, består i allt högre grad av soldater som vuxit upp på bosättningar och tar kolonisternas parti.

Det finns fredliga bosättare, med goda relationer till sina palestinska grannar. Och det finns bosättningar som är plattformar för aktivism och expansion, med aggressiva och fanatiska invånare. Homesh hör till dem, säger advokat Zecharia:

– De är mycket våldsamma, de har trängt in i Burka, tänt eld på hus och slagit sönder gravstenar.

Burka ligger nära Nablus i norra delen av Västbanken.
Foto: Amit Shabi

Sådana bosättningar testar hela tiden sina grannars mod och tålamod. Fatin Salah förklarar:

– Vi planterar och sen bränner de vetet och hugger ned träden. Vi sår inte för att skörda, utan för att ingen skall kunna säga att marken är herrelös. Om vi gav upp fälten längst bort så skulle bosättarna genast fotografera dem, plantera där och hävda att det rör sig om obrukad mark som de satt i stånd.

Denna katt-och-råttalek pågår oavbrutet på en rad orter på Västbanken. Ibland bränner palestinierna grödan som bosättarna planterat på deras mark, men då är det i regel för sent. 1979, i ett berömt domslut, slog Israels Högsta domstol fast att palestinsk mark inte längre fick beslagtas för militära ändamål och sedan göras om till civil bosättning.

HD har flera gånger ingripit och sett till att ägare får sin mark tillbaka, men bara om de har lagfart. Ibland har de bara traditionen att luta sig mot. I byar ”vet alla” vem som äger vad, utan papper.

Den palestinska flaggan vajar ovanför byn Burka.
Foto: Amit Shabi

Fru Amal Salah är nedslagen över att de ovälkomna grannarna nu kommer tillbaka med den nya regeringen i ryggen. Hon har hört att USA (utrikesministeriets talesperson Ned Price) riktat en skarp varning till Israel och påmint om att Homesh står på privatägd palestinsk mark:

– Det är förstås bra. Men USA kommer väl inte och hjälper oss när bosättarna härjar. Av alla hus i Burka ligger vårt närmast Homesh. Vi ligger närmast till hands när de vill hämnas eller skrämmas. Jag brukade lämna vår åttaårige son Naser ensam hemma och låsa när jag hade ärenden. Men jag törs inte göra det längre. Jag har mardrömmar om Duma, säger hon och syftar på en by där bosättare kastade en brandbomb genom fönstret och brände inne en palestinsk familj 2015.

Det är ovanligt att USA går in på detaljer och nämner en enskild bosättning. Det var förstås en varning. Premiärminister Netanyahu är mycket ovillig att ta strid med USA om en avsides kulle, men han har släppt kontrollen över ockupationen till finansminister Bezalel Smotrich, ledare för vågmästarpartiet ”Religiös Sionism”.

Smotrich är alldeles oberörd av amerikanska förmaningar och påtryckningar. Hans parti har kohandlat sig till civiladministrationen, instansen som avgör markfrågor. Den som vill appellera dess beslut måste vända sig till Israels Högsta domstol.

Den palestinska byn Burka. I bakgrunden till vänster syns vattenreservoaren till den israeliska bosättningen Homesh, som ligger på Burkas mark.
Foto: Amit Shabi

Häromdagen, efter att koalitionen gjort klart att den vill återupprätta Homesh och andra bosättningar som utrymdes 2005, gav HD regeringen order att inom nittio dagar motivera varför den inte låter de rättmätiga ägarna – byborna i Burka – ta sin mark i besittning.

Om regeringen stiftar en ny lag, som återupprättar Homesh, så kan HD underkänna den, enligt dagens israeliska system. Men det hör till dramatiken att regeringen lovat ta ifrån HD dess roll som de mänskliga rättigheternas värn.

Ingen by, sedd inifrån, är någon idyll. Avund, gammalt groll mellan personer och klaner, ägotvister och misstänksamhet hör till bilden – jämte många goda ting. Men i Burka måste man hålla samman, eftersom man lever permanent i högsta beredskap. Någon håller hela tiden utkik mot Homesh.

– Vi får bortse från allt annat och hålla ihop, vi har inget val. Ibland är det fråga om minuter, säger Fatin.

Fatin Salahs by Burka vandaliseras regelbundet av israeler från den illegala bosättningen Homesh strax intill byn. Nu väntas Israels nya regering legalisera bosättningen.
Foto: Amit Shabi

Om bosättare, kanske i sällskap med israeliska soldater, närmar sig Fatins eller någon annans ägor så gäller det att kvickt trumma ihop så många som möjligt och ställa dem i vägen för objudna gäster. Inte två eller fem eller tio personer, utan så många att det inte går att flytta på dem, helst flera hundra.

Det palestinska självstyret kan inte göra mycket. Om dess soldater försökte rycka in skulle de strax hamna i luven på israeliska soldater och rubba det ömtåliga samarbetet mellan de bägge lägren. Men det finns en palestinsk folkrörelse som utformats just för detta behov – att ställa sig i vägen för bosättare. Den har ett långt namn men kallas till vardags för al-munahaba, ”Motvärn”.

Al-munahaba har inget kontor och ingen budget, men får mycket gjort. När främlingar närmar sig en palestinsk by eller odling går larmet på ett antal sociala medier och de som kan skyndar sig till platsen. En av rörelsens eldsjälar säger till DN:

– De flesta kan förstås inte lämna allt och skynda iväg. Att resa från Hebron till Nablus tar två timmar. Men om en halv miljon ser meddelandet och bara en tusendel av dem tar sig till platsen så kan vi ställa upp femhundra personer.

DN har sökt flera av Homesh invånare för detta reportage, men de har avböjt. Homesh talesman säger: ”Just nu finns det inga skäl att uttala sig. Ni är välkomna på bosättningens invigningsfest.”

Läs mer:

Är det i år den tredje intifadan kommer?

Palestinsk utrikesminister straffad för motstånd mot ockupationen

Minister: Lösningen på Israels bostadsbrist ligger på Västbanken

Demonstrationer i israeliska städer mot nytt rättssystem

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentarsfältet stänger. Nu finns inte längre möjligheten att kommentera artiklar på DN. Vi hoppas att ni som uppskattat att kommentera artiklar ändå fortsätter att engagera er i vår journalistik, och tar debatten vidare på andra vis. Tack alla läsare för ert engagemang!

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt