Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-17 06:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/philip-teir-amerikansk-forvirring-kring-finsk-natodebatt/

VÄRLDEN | KOMMENTAR

Philip Teir: Amerikansk förvirring kring finsk Natodebatt

Foto: Olivier Douliery/AP

HELSINGFORS. I ett amerikanskt nyhetsprogram på torsdagen sade USA:s utrikesminister Antony Blinken att Finland vill bli medlem i Nato. Antingen har han fel, eller så vet han något som finländarna inte vet.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Det finns en viss förutsägbarhet i den finska Natodebatten. När Finlands president Sauli Niinistö uttalar sig offentligt om Rysslandsfrågan brukar det bli rubriker.

Den här gången har svallvågorna varit lite högre än normalt. Att Sauli Niinistö slog fast Finlands rätt att utnyttja sin Natooption i sitt nyårstal var en direkt hänvisning till de pågående oroligheterna vid den ukrainska gränsen.

”Möjligheten att alliera sig militärt och ansöka om medlemskap i Nato, hör också till Finlands rörelsefrihet och valmöjligheter, om vi själva så beslutar”, sa Niinistö, som en hälsning till Putin.

Finlands president Sauli Niinistö håller sitt nyårstal.
Finlands president Sauli Niinistö håller sitt nyårstal. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli

I Finland brukar det gå så här: Nato hamnar i rubrikerna, vilket får svenska säkerhetsexperter och politiker att vakna, vilket sin tur får finska medier att skriva om vad svenskarna skriver om oss.

Så också denna gång. Den svenska journalisten och säkerhetspolitiska debattören Patrik Oksanen har de senaste veckorna flera gånger dammat av sin oneliner om att Finland ”befinner sig ett bastubad på Gullranda från ett Natomedlemskap”.

Gullranda är den finske presidentens sommarresidens. Oksanens bild har något av sjuttiotalets Kekkonendiplomati över sig. För även om Sauli Niinistö officiellt är Finlands överbefälhavare, är det knappast Niinistö som tar ett slutgiltigt Natobeslut. Varken i bastun eller på kansliet.

Det gör regeringen, riksdagen – eller möjligtvis folket, i en omröstning. Natostödet ökar i Finland, men endast en fjärdedel av folket vill klart gå med i militäralliansen. Statsminister Sanna Marin konstaterade häromdagen i en intervju i Helsingin Sanomat att hennes parti, Socialdemokraterna, inte ser något skäl att för tillfället uppdatera sin Natolinje.

Just nu är det egentligen bara två partier som säger ja till ett Natomedlemskap: Svenska folkpartiet och Samlingspartiet. Inom miljöpartiet De gröna har röster höjts om att man eventuellt borde ompröva sin negativa linje.

Just nu är det egentligen bara två partier som säger ja till ett Natomedlemskap: Svenska folkpartiet och Samlingspartiet. Inom miljöpartiet De gröna har röster höjts om att man eventuellt borde ompröva sin negativa linje.

Ändå har det uppstått en bild av att Finland nu ligger närmare ett Natomedlemskap än någonsin. När USA:s utrikesminister Antony Blinken intervjuades av nyhetskanalen MSNBC häromdagen sade journalisten Joe Scarborough att han ”hört att Finland och ett annat land vill ansluta sig till Nato”, varpå Blinken svarade ”Så är det”. Antingen har han fel, eller så vet han något som finländarna inte vet.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sade på fredagen att ett Natobeslut är något Finland och Sverige själva måste bestämma om. Det var oväntat, eftersom det normala från Kreml är att uttrycka sig hotfullt kring en Natoutvidgning österut. Även när en sådan inte är aktuell.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov. Foto: Dimitar Dilkoff/AFP

Som president står Sauli Niinistö utanför partipolitiken, och kan därför göra klara markeringar mot Ryssland utan att för den skull göra det med en egen partipolitisk agenda (han är tidigare minister i borgerliga Samlingspartiet). Det är en skicklig – och nödvändig – balansakt som han kört under hela sin snart tioåriga presidentperiod, och som finländarna nog är ganska nöjda med.

Niinistö är en exceptionellt populär president. Enligt den senaste mätningen ansåg 90 procent av finländarna att han klarar sig ”bra” eller till och med ”mycket bra” i sin roll. Det är siffror som inte ens Putin kan drömma om.

Niinistö kommer inte att sitta kvar efter nästa presidentval 2024, eftersom presidenter i modern tid kan sitta högst två mandatperioder. Det är förstås möjligt att en eskalerande situation i Ukraina kan få den finska Natodebatten att faktiskt ta fart ordentligt innan dess.

Men just nu hör det helt enkelt till presidentens arbetsbeskrivning att utföra denna säregna diplomatiska dans på lina med Ryssland. Aldrig för mycket, aldrig för lite.

Läs mer:

Michael Winiarski: Nya samtal kan förhoppningsvis minska krigsrisken

Ämnen i artikeln

USA
Finland
Nato

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt