Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-25 09:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/pia-gripenberg-osakert-lage-i-tyskland-ger-politisk-stiltje-i-europa/

VÄRLDEN | KOMMENTAR

Pia Gripenberg: Osäkert läge i Tyskland ger politisk stiltje i Europa

Kristdemokraten Armin Laschet eller socialdemokraten Olaf Scholz – vem blir ny förbundskansler?
Kristdemokraten Armin Laschet eller socialdemokraten Olaf Scholz – vem blir ny förbundskansler? Foto: Kay Nietfeld/DPA

Det oerhört jämna tyska valet gör att såväl CDU/CSU som SPD kan komma att få uppgiften att bilda regering.

Risken är hög att regeringsförhandlingarna blir komplicerade och drar ut till nästa år.

Ett osäkert läge i Tyskland, samtidigt som Frankrike vänder sig inåt inför sitt presidentval i april 2022, skapar vakuum i Europapolitiken.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

I Nederländerna och Bulgarien finns ingen ordinarie regering på plats sedan några månader tillbaka. Det märks knappt alls i Europapolitiken. De långvariga regeringsförhandlingarna i Sverige efter valet 2018 gav inte heller något särskilt avtryck på EU-nivå.

Men, när det är oklart vem som ska styra i största medlemslandet Tyskland har det betydelse. Under Angela Merkel har landet haft rollen som alliansbyggare och förhandlare. Med Tysklands geografiska läge, sin mittenorienterade samförståndspolitik och sin ekonomiska styrka har rollen varit naturlig.

Efter valet 2017 tog det till februari 2018 innan kristdemokratiska CDU/CSU var ense med socialdemokratiska SPD och en regering fanns på plats.

Tar det lika lång tid denna gång, vilket de flesta bedömare verkar befara, är vi påtagligt nära nästa europeiska stormakt som ska gå till val. Ny fransk president ska väljas i april nästa år. Risken är uppenbar för att det blir politisk stiltje på viktiga områden, som klimat och migration, om Frankrike och Tyskland är upptagna med sina egna inre angelägenheter.

Risken är också uppenbar att andra politiska krafter, som regeringarna i Polen och Ungern, vädrar morgonluft.

När detta skrivs är det väldigt jämnt mellan kristdemokraternas Armin Laschet och socialdemokraten Olaf Scholz, med en liten ledning för den sistnämnda.

Får de nordiska S-märkta regeringscheferna välja vill de att Scholz blir ny förbundskansler och helst bildar regering med miljöpartiet De gröna och liberala FDP. Det borgar för mer aktiv klimatpolitik samtidigt som det inte blir några stora finanspolitiska utsvävningar inom EU.

Moderater och kristdemokrater vill förstås att CDU/CSU fortsätter. Även då lär det bli i en koalition med De gröna och FDP. Laschet som förbundskansler betyder nämligen att ett parti i den europeiska konservativa partigruppen EPP (där M och KD ingår) fortfarande regerar i ett av de tunga medlemsländerna.

EPP har varit den dominerande politiska kraften i Europa i decennier. EPP är största partigruppen i Europaparlamentet. Misslyckas Laschet med att bli förbundskansler är det närmast en chock.

Skulle Tyskland ledas av en socialdemokrat har inte något av EU:s fem största länder en regeringschef från EPP-gruppen. Frankrike är liberalt, Spaniens socialdemokratiskt, Polen högerkonservativt och Italien styrs av en opolitisk tjänsteman.

Läs mer: Gröna och liberaler blir Tysklands kungamakare

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt