Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-19 20:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/pia-gripenberg-svart-kommendera-fram-en-forsvarsunion-i-eu/

VÄRLDEN | KOMMENTAR

Pia Gripenberg: Svårt kommendera fram en försvarsunion i EU

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Yves Herman/AFP

BRYSSEL. Ursula von der Leyens förslag kring en gemensam försvarsunion är kontroversiella. Hon kräver en politisk vilja av EU-länderna för att fullborda försvarsunionen. Viljan blir svår att kommendera fram, skriver DN:s EU-korrespondent Pia Gripenberg.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

1. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har hållit sitt årliga linjetal. Varför är talet viktigt?

– Talet är grunden för EU-kommissionens, den institution som föreslår nya lagar, arbete och prioriteringar det kommande året. Ursula von der Leyen stämde förra veckan av innehållet med företrädare för medlemsländerna och Europaparlamentet. Det gjorde hon för att öka möjligheterna för kommissionen att driva igenom sina förslag.

– Talet är även ett tillfälle för henne att uppmana parlamentet och medlemsländerna att ta sig vidare och ena sig om förslag som EU-kommissionen presenterat tidigare. Till exempel gäller det förslaget om ny asyl- och migrationspakt, som kom för ett år sedan. Ursula von der Leyen kritiserade de två lagstiftande församlingarna för att ha varit ”plågsamt långsamma” i sina förhandlingar om pakten.

2. Vilka nya förslag fanns i årets tal och vad är mest kontroversiellt?

– Hon bjöd på ett smörgåsbord av åtgärder, från att förbjuda försäljning av varor i EU som framställts av tvångsarbetskraft till ökat skydd för journalister att kunna utöva sitt yrke.

– Mest kontroversiellt blir förmodligen förslagen som rör en Europeisk försvarsunion. Ursula von der Leyen, tidigare försvarsminister i Tyskland, vill att dagens samarbete i försvarsfrågor ska utvecklas till just en formell union. Hon talade om att europeiska soldater ska kunna delta i operationer utan Nato, att det ska vara mer utbyte av underrättelsetjänster och samarbeten kring cybersäkerhet.

– I EU finns stora splittringar i försvarsfrågor. Det finns länder, till exempel i Central- och Östeuropa, som anser att Nato och därmed USA är den självklara partnern i försvarsfrågor. Frankrikes president Emmanuel Macron har å sin sida kallat Nato för ”hjärndött”. Nästa år, när Frankrike är ordförandeland, kommer det att vara ett särskilt EU-toppmöte om försvaret.

– Sedan många år finns en särskild insatsstyrka på 5 000 soldater på EU-nivå. Styrkan har aldrig använts eftersom länderna är oeniga om hur den ska användas. Ursula von der Leyen anser att försvarssamarbetet har hållits tillbaka på grund av brist på politisk vilja. Det blir nog väldigt svårt för henne att kommendera fram denna politiska vilja.

3. Vad saknades i talet?

– Trots att Ursula von der Leyen ägnade en stor del av sitt tal åt utrikesfrågor nämndes aldrig Ryssland direkt. Inte heller tog hon upp relationen med Storbritannien efter brexit. Förmodligen vill hon inte störa de diskussioner som pågår mellan britterna och EU om hur den besvärliga situationen runt Nordirland ska lösas.

– Däremot nämndes Kina flera gånger. Till exempel uppmanade hon president Xi att visa ledarskap i klimatfrågan. Inför det stora klimatmötet i Glasgow i november vill hon att han presentera konkreta förslag, inte bara ambitiösa målsättningar, om hur Kina ska bli klimatneutralt.

– I delen av talet som tog upp hur viktigt Europeiska värderingar är, som att få älska vem man vill och rättssäkerhet, nämndes aldrig Polen och Ungern. Men Ursula von der Leyen var tydlig med att när dialog inte räcker har kommissionen andra åtgärder att ta till. Hon hänvisade till ett beslut förra veckan. Då begärde EU-kommissionen klartecken av EU-domstolen att tvinga Polen att böta för varje dag landet vägrar att uppfylla ett utslag i EU-domstolen som rör just rättsväsendet.

Läs mer:

Satsning på arbetslösa ungdomar i EU:s framtidstal

Michael Winiarski: EU-böter för Polen slag mot Kaczynski

Rysk stormanöver oroar grannländerna

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt