Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-13 16:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/rapport-forska-mer-om-extrema-klimatscenarier/

VÄRLDEN

Rapport: Forska mer om extrema klimatscenarier

Italien är bara ett av de länder i Europa som denna sommar drabbats hårt av extrema temperaturer, bränder och torka. Nago norr om Gardasjön, Italien.
Italien är bara ett av de länder i Europa som denna sommar drabbats hårt av extrema temperaturer, bränder och torka. Nago norr om Gardasjön, Italien. Foto: Aleksander Kalka/TT

Konsekvenserna av extrema temperaturhöjningar är ”farligt underutforskade”, enligt en ny rapport. Författarna bakom studien vädjar till FN att forska om en framtid där klimatet förändras i en mer katastrofal riktning.

– Det finns saker som det råder djup osäkerhet kring, säger Markku Rummukainen, professor i klimatvetenskap vid Lunds universitet.

Världen måste enligt studiens forskare i högre utsträckning ta höjd för klimatförändringarnas värsta tänkbara scenarier i vad de kallar för ”climate endgame”. Studien som tagits fram vid Cambridge universitet synar befintlig forskning och menar att forskare i huvudsak utgått från kalkyler och konsekvenser för klimatet där en temperaturhöjning uppgår till 1,5 eller 2 grader celsius i enlighet med målen i Parisavtalet.

– Det är inte outforskat, men det finns utfall som är betydligt värre än det som oftast används för att besluta om klimatåtgärder. Studien tar upp viktiga tankar kring hur sådan kunskap ska användas och skulle kunna kommuniceras, säger professor Markku Rummukainen som är Sveriges representant i IPCC och har lång erfarenhet av klimatmodellering.

Författarnas huvudtes är att man bör forska mer kring processer och systemförändringar i klimatet vid en temperaturökning på tre grader celsius eller mer. Dagens forskningsinsatser står inte i proportion till en högre temperaturöknings sannolikhet, kommer studien fram till.

– De allra värsta scenarierna är en del av hela bilden men även en lägre klimatuppvärmning motiverar ambitiösa åtgärder om utsläppsminskning och klimatanpassning. Många och mycket påverkas omfattande redan vid exempelvis 1,5-2 graders uppvärmning, säger Markku Rummukainen.

Studien efterfrågar mer forskning på konsekvenserna kring klimatförändringarnas värsta tänkbara scenarion. Bilden är tagen vid i en park sydväst om London, 2 augusti.
Studien efterfrågar mer forskning på konsekvenserna kring klimatförändringarnas värsta tänkbara scenarion. Bilden är tagen vid i en park sydväst om London, 2 augusti. Foto: Amer Ghazzal/TT

Även om utsläppen av fossila bränslen skulle avta drastiskt är det inte uteslutet att de redan gjorda utsläppen kan leda till extrema klimatförändringar och höga koncentrationer av växthusgaser i atmosfären, enligt studien.

”Det finns återgångar i kolcykeln och potentiella tipping points som kan generera höga koncentrationer av växthusgaser som ofta saknas från modeller”, står det i studien.

– Modellerna har utvecklats över tid. Det finns dock indikationer att vissa processer kring stora istäcken och fler detaljer om havscirkulation saknas. Det finns saker som det råder djup osäkerhet kring, till exempel vad gäller sannolikheten till större förändringar i havsströmmar och Amazonas regnskog, säger Rummukainen.

Författarna bakom studien menar att de värsta tänkbara skeendena vad gäller jordens förändring är avgörande att studera eftersom det i värsta fall kan innebära slutet för mänskligheten på jorden – även om tanken kan skrämma människor.

”Att förstå extrema risker är viktigt i ett robust beslutsfattande, från förberedelse till övervägande av nödåtgärder”, står det i studien.

Tusentals klimataktivister demonstrerade mot global uppvärmning och klimatförändringar, i Turin i Italien den 29 juli.
Tusentals klimataktivister demonstrerade mot global uppvärmning och klimatförändringar, i Turin i Italien den 29 juli. Foto: Mauro Ujetto/NurPhoto/Shutterstock

Studien problematiserar även att det finns kunskapsluckor vad gäller mänsklighetens kommande interna konflikter, och efterfrågar forskning kring vad en krympande beboelig och fruktbar del av planeten kan leda till.

– Att förstå dessa rimliga men dystra scenarier är någonting som kan ena både politisk och allmän opinion, säger Luke Kemp vid Cambridge universitet, en av forskarna bakom studien, till BBC.

Markku Rummukainen välkomnar tillgängliggörandet av en mer heltäckande bild, men understryker att resultaten måste presenteras med ansvar.

– Vi lever i en värld med globala kriser, och individen har ingen makt över rådande förhållanden men måste ändå ta konsekvenserna för det. Kunskap som tas fram behöver också hanteras så att det ger mer än vad det tar, säger han.

Författarna bakom studien uppmanar FN att lyfta kunskapsområdet kring mer extrema utfall när det kommer till klimatförändringar i en kommande IPCC-rapport.

– Det kan vara ett sätt för att komma vidare. IPCC kommer att diskutera teman för kommande rapporter. En beställning från världens beslutsfattare om eventuellt katastrofala klimatutfall skulle kanske bidra till att man mer systematiskt tittade på kunskapsluckor och samtidigt tog vara på den forskning som redan finns, säger Markku Rummukainen.

Läs mer:

Östersjöns roll i klimatkrisen gäckar forskarna

Filip Johnsson: Dagens politiker är livrädda för nödvändiga livsstilsförändringar

Nu är jordens resurser slut för i år

Ämnen i artikeln

Vetenskap
Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt