Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-24 14:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/religionen-jobben-eller-ny-gemensam-historia-ska-det-kunna-laka-ett-splittrat-usa/

Världen

Religionen, jobben eller ny gemensam historia – ska det kunna läka ett splittrat USA?

Städare dammar av statyerna i Kapitolium morgonen efter kaoset då demonstranterna stormade byggnaden.
Städare dammar av statyerna i Kapitolium morgonen efter kaoset då demonstranterna stormade byggnaden. Foto: Shawn Thew

WASHINGTON. Joe Biden har lovat att vara ”alla amerikaners president” – men tusentals Trumpanhängare har tagit till våld för att hindra honom.
I det delade USA går uppfattningarna isär inte bara om vad som är rätt väg för landet, utan också om vad som är sant.

Kan USA bli helt igen? DN:s Sanna Torén Björling ställde frågan till rad amerikaner.

USA-valet 2020

Stormningen av Kapitolium var extraordinär, men Washington har blivit en allt vanligare scen för konfrontation. Staden är en symbol för makten, och någon liten protest pågår alltid utanför Vita huset. Men våldsamheter har tidigare varit ganska sällsynta.

De senaste månaderna har varit annorlunda. Sommarens Black Lives Matter-protester ville inte upphöra. Efter presidentvalet har tusentals Trumpanhängare demonstrerat vid flera tillfällen, till stöd för presidenten.. De kulminerade i onsdagens våldsamheter, då hundratals personer tog sig in i kongressbyggnaden.

Trumps anhängare har obefintligt förtroende för den inkommande presidenten.

Joe Biden hoppas kunna ändra på det.

Trump-supportrar demonstrerar mot valresultatet vid Freedom Plaza i november 2020.
Trump-supportrar demonstrerar mot valresultatet vid Freedom Plaza i november 2020. Foto: Chris Tuite/TT

I sitt första tal som erkänd vinnare den 7 november sa han: ”Det är dags att lägga undan den hårda retoriken. Sänka temperaturen. Se varandra igen. Lyssna till varandra igen. För att nå framgång måste vi sluta behandla våra motståndare som fiender. Vi är inte fiender. Vi är amerikaner.”

Budskapet är ett som han framhållit under hela kampanjen: ge mig ert förtroende, och jag ska vara allas president.

Är det möjligt?

Den politiska polariseringen i USA har ökat i över 40 år. Den är nu på flera sätt den mest extrema sedan åren före inbördeskriget, i mitten av 1800-talet. Motsättningarna märks i kongressen, i valkampanjer, i personliga relationer.

Situationen är alltså inte ny, men om något har polariseringen förstärkts. Den handlar inte längre bara om politiska sakfrågor, utan om skild världssyn.

80 procent av väljarna menar att den andra sidans sympatisörer har en helt annan uppfattning om vad som utgör amerikanska kärnvärderingar, enligt Pew Research. Nio av tio uppgav inför valet att en seger för motståndarkandidaten riskerade att åsamka USA allvarliga skador.

En Trumphalsduk lämnad kvar i entrén efter stormningen av Kapitolium.
En Trumphalsduk lämnad kvar i entrén efter stormningen av Kapitolium. Foto: Michael Brochstein/SOPA Images/Shutterstock

På ett anmärkningsvärt symmetriskt sätt är väljarna alltså ense om att de är djupt oeniga.

Kan USA:s nya president hela det ideologiskt sönderslitna landet?

Peter Coleman, professor i psykologi vid Columbia, är högst tveksam till vad Joe Biden kan åstadkomma.

– Konflikterna är så färska att allt som kommer från hans håll riskerar att provocera, och låta arrogant, säger han.

I en ny bok med titeln ”The Way Out”, som kommer ut i juni, använder Coleman forskning kring hur långvariga internationella konflikter uppstår och löses. Vi återkommer till det.

Vad kan förena er? Under några veckor i USA ställer jag den frågan till nästan alla amerikaner jag intervjuar. Hög- och lågutbildade, arbetslösa, pensionärer, studenter och professorer, från olika delar av landet.

Svaren jag får är vitt skilda.

– Svår fråga. Vi har inte samma uppfattning om vad USA är eller ska vara, säger Dominique di Marco, en 23-årig man i jeans och svart huvtröja.

Han är uppvuxen utanför Reading, Pennsylvania, där Trump håller ett av sina sista kampanjmöten före valet.

– Jag tror att vi måste hitta en ny gemensam historia. Tidigare var nog religionen något som höll människor samman, men så är det inte längre, säger Dominique Di Marco och tar ett bloss på sin cigarrett.

Han vill kolla på Trump mest för skojs skull. Han tror att folk är mer överens än vad som framgår i medierna, men att de skarpa politiska linjerna också förstör.

Efter valmötet säger en kvinna i en sliten jacka, för tunn för väderleken, som svar på min fråga:

– Om människor bara får arbeta! Jobb. Jobb. Jobb!

En städare gör rent golvet där demonstranterna tog sig in i Kapitolium dagen innan.
En städare gör rent golvet där demonstranterna tog sig in i Kapitolium dagen innan. Foto: Ken Cedeno/UPI/Shutterstock

Tills vidare ser de Joe Biden som en socialistisk fara. De tycker att Trump blir orättvist attackerad av medier och politiska motståndare. För publiken på kampanjmötet är presidenten okorrumperad.

– Jag har funderat mycket på vad som kan hela USA, vad frågan innebär, säger William Antholis, chef för presidentforskningsinstitutet Miller Center i Charlottesville.

Han är orolig över att en majoritet av de republikanska väljarna inte betraktar valresultatet som legitimt, och att uppemot en tredjedel av befolkningen inte ser Joe Biden som rättmätig president. Det är väljare som är svåra att nå, eftersom de befinner sig i en medial bubbla där konspirationsteorier har fäste.

– Om Biden i stället väljer att rikta sig till dem som accepterar att Trump förlorade, är jobben den enda fråga som är vettig att tala om. Och det handlar både om vilka budskap man för ut – och om att faktiskt skapa fler arbetstillfällen.

Många Trumpväljare lägger skulden på motsättningarna på medierna, som de anser driver en vänsteragenda. De har slutat följa etablerade nyhetsmedier till förmån för smalare sajter och kanaler.

Cynthia Idriss Miller, en USA:s främsta forskare om högerextremism i USA, varnar för att inget enande är möjligt om Biden inte placerar frågan om desinformation högst upp på dagordningen. Hon kallar det en utmaning av rang.

– Vi måste också veta att ordningsmakten behandlar människor lika. De senaste dagarna har tydligt visat att polisen ser olika på risken för våld, beroende på vem som protesterar. Innan vi har tagit itu med det, tror jag inte landet kan läka.

Det amerikanska valsystemet gör det inte lättare att hitta en gemensam kurs. Statsvetare brukar ta upp tvåpartisystemet, som driver människor in i ett antingen eller; systemet med primärval, samt omfattande inflöde av pengar i politiken, något som ofta gynnar mer extrema kandidater.

Men i Buchanan county, ett fattigt område i sydvästra Virginia, framhåller Vernon Presley något annat. Han är i femtioårsåldern och sedan flera år lokal ordförande för Demokraterna i länet. Där röstade mer än åtta av tio på Trump.

Vernon Presley
Vernon Presley Foto: Beatrice Lundborg

– Vi har precis gått igenom ett presidentval. 2021 är det delstatsval här i Virginia, med guvernörsval och val till den lagstiftande församlingen här. Vi ligger i startgroparna för en kampanj nu i januari. Året därpå är det mellanårsval, och året efter ytterligare lokala val. Sedan är vi framme vid 2024, och ett nytt presidentval. Folk är så splittrade, men de ställs ju mot varandra hela tiden. Vi behöver en paus.

Vernon Presley tycker att avståndet mellan människor har ökat under de senaste åren. Som lokal ledare för Demokraterna idkar han viss självkritik, men skyller i huvudsak på Republikanernas hårda fokus på socialkonservativa frågor, som abort.

Den enskilt vanligaste invändningen jag hör mot en möjlig försoning är den rasism som funnits med sedan landet grundades. Protestvågen mot rasismen inom polisen har inte dött ut. Nästan alla som omedelbart tar upp frågan är afroamerikaner.

Lauri Jones, en ung kvinna som jobbar på bank i New York, säger:

– Ska USA läka måste vi börja från scratch. Jag ser inte att det kommer att ske. Vi föds inte som rasister, men så länge rasistiska föreställningar lärs ut, så går det inte att enas.

Människor firar Joe Bidens valseger på Black Lives Matter Plaza i Washington DC.
Människor firar Joe Bidens valseger på Black Lives Matter Plaza i Washington DC. Foto: Alex Brandon/AP

En äldre svart dam som firar Bidens valseger vid Black Lives Matter Plaza ett stenkast från Vita huset, i medhavd fällstol, säger att hon saknar Barack Obama. När jag undrar vad hon tror att Joe Biden kan göra för USA blir svaret kort:

– Gud! Bara Gud och Jesus Kristus kan rädda oss.

Även om amerikanerna är allt mindre religiösa förblir USA ett religiöst land. ”Gud”, ”Kristus” och ”evangeliet” återkommer som svar på mina enträgna frågor, och inte enbart från pastorer och gudstjänstbesökare.

Micah Manningham, en pilot från Peoria, Illinois, säger att USA har en lång kristen tradition, men riskerar att förlora den.

– Antingen går vi mot ett mer gudlöst samhälle, eller så får vi ett andligt uppvaknande. Det är inte ett val mellan politiska partier, det är ett bibliskt, moraliskt val.

Micah Manningham tillsammans med sina barn Janie, Judson, och Annabel.
Micah Manningham tillsammans med sina barn Janie, Judson, och Annabel. Foto: Evelyn Hockstein

Han är just nu permitterad från flygbolaget han arbetar för och passar på att vara mer med sina fem barn på familjens gård. Jag möter dem vid Lincolnmonumentet i Washington, där amerikaner från hela USA strosar.

Samma andemening molar i nästan alla intervjuer: amerikanerna har helt olika idéer om vad USA ska vara.

Jeff, en medelålders man från Georgia, har rest till Washington för att visa Trump sitt stöd. Han har gett upp hoppet om att någon går att övertyga:

– Eftersom vi inte kommer överens om vad USA ska vara, så måste vi besegra andra sidan. Det kan ta tid.

Jeff har minimalt förtroende för staten. Problemet är att myndigheterna, som han ser det, befolkas av tjänstemän som röstar vänster och som driver sin egen agenda. Av det skälet litar han inte längre på valsystemet heller.

Tilltron till Bidens förmåga att ena är, föga förvånande, större hos demokratiska väljare. Men även bland liberaler finns kritiska röster:

Maria and Rachel McCoy från Kalifornien.
Maria and Rachel McCoy från Kalifornien. Foto: Evelyn Hockstein

– Biden har redan markerat avstånd mot partiets progressiva, och kommer inte att göra något åt vare sig studielånssystemet eller klimatförändringarna, säger Rachel McCoy, en ung jurist från Los Angeles.

Trots att amerikanerna är mer delade än på många år – eller på grund av det – kan det finnas en väg framåt. Psykologiprofessor Peter Coleman menar att det just nu finns ett gyllene tillfälle att bryta utvecklingen. I studierna av långvariga konflikter som låsts i ställningskrig eller status quo, har han hittat flera gemensamma faktorer.

– Sådana krig föregås vanligen av en dramatisk händelse, som ofta äger rum ett tiotal år innan konflikten blossar upp. Den arabiska våren uppstod till exempel omkring tio år efter 11 septemberattackerna, säger han.

Samma sak sker vid försoningen. Början till slutet för en seg konflikt kan ofta spåras till en akut händelse. Här finns en möjlighet, Peter Coleman, med pandemin, den ekonomiska krisen och protesterna mot den strukturella rasismen.

– Men det räcker inte. För att två sidor ska komma samman krävs två saker. Ett: utmattning. Man orkar inte mer, och man vet att också den andra sidan mår dåligt. Två: man ser en väg ut.

Han menar att båda dessa krav är uppfyllda, men det finns inga garantier: ett yttre hot som pandemin borde ha kunnat ena människor, men blev en politisk bricka.

Kongressledamoten Andy Kim hjälper till att städa upp i Kapitolium morgonen efter att demonstranter tog sig in i byggnaden.
Kongressledamoten Andy Kim hjälper till att städa upp i Kapitolium morgonen efter att demonstranter tog sig in i byggnaden. Foto: Andrew Harnik/AP

Vad förändrades med stormningen av Kapitolium?

– Det kan leda till att fler mittenväljare tar avstånd från Trump, och att händelserna på så vis skyndar på utvecklingen. Kanske spricker det republikanska partiet itu.

Kanske, tror Coleman, kan Biden, om han sköter korten rätt, visa att samarbete över gränserna och reformer är möjliga.

Han återkommer till att rörelsen måste komma underifrån.

Arbetet börjar i det egna kvarteret. Det säger Mariselis Vasquez, medan hon visar släkten från Puerto Rico runt i Washington. Hon tycker att konflikterna är överdrivna.

– Visst tycker folk olika, men att blåsa upp meningsskiljaktigheter passar bara medierna. När det verkligen gäller möts folk som grannar. De flesta kan prata som vettiga människor med varandra, säger hon.

Ämnen i artikeln

USA
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt