Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-18 20:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/riksratten-mot-trump-5-fragor-om-kvallens-drama-i-usa-kongressen/

Världen

Riksrätten mot Trump: 5 frågor om kvällens drama i USA-kongressen

Exakt en vecka efter attacken mot USA-kongressen röstar dess medlemmar om att väcka riksrättsåtal mot Donald Trump.
Exakt en vecka efter attacken mot USA-kongressen röstar dess medlemmar om att väcka riksrättsåtal mot Donald Trump. Foto: Stefani Reynolds/Getty Images/AFP

Sent på onsdagskvällen, svensk tid, väntas representanthuset väcka riksrättsåtal mot Donald Trump för ”anstiftan till uppror mot USA:s regering”.

Kommer presidenten att avsättas – och i så fall när? Hur stort stöd har Trump kvar i kongressen?

DN:s Ingmar Nevéus svarar på 5 frågor om det politiska dramat i Washington.

Vad är det som sker i kongressen i dag?

Riksrättsprocessen mot Donald Trump är i full gång. Debatten pågår i representanthuset och cirka klockan 22 svensk tid väntas dess majoritet godkänna åtalspunkten mot presidenten: att han ”anstiftat uppror” i samband med stormningen av kongressbyggnaden Kapitolium för en vecka sedan, som krävde fem dödsoffer och tillfälligt avbröt godkännandet av Joe Biden som USA:s 46:e president.

Riksrätt är den metod som USA:s grundlagsfäder har gett kongressen för att avsätta en president som begår ”förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser”.

I praktiken är riksrätten en sorts domstol, där representanthuset fungerar som åklagare och senaten som jury. Omröstningen i dag innebär alltså att åtalet väcks. En andra omröstning kommer att sända åtalet till senaten.

Är det säkert att åtalet går igenom?

Ja, eftersom Demokraterna har majoritet i representanthuset, och samtliga partiets 222 ledamöter (av totalt 435) väntas rösta ja.

Dessutom har åtminstone fem republikanska ledamöter aviserat att de stöder riksrättsåtalet. Bland dem finns Liz Cheney, som är trea i rang bland representanthusets republikaner.

Under den pågående debatten har hittills ingen ytterligare republikan sagt att han eller hon stöder riksrättsåtalet.

Däremot är det frapperande få av Trumps partikamrater som försvarar hans agerande inför angreppet mot kongressen. Argumenten mot riksrätt inriktar sig snarare på att det riskerar att förvärra splittringen i väljarkåren, eller att det är onödigt att tvinga bort en president som ändå bara har sju dagar kvar i Vita huset.

Vad händer sedan?

Riksrättsåtalet hamnar på senatens bord. Om två tredjedelar av ledamöterna där – minst 67 av de 100 senatorerna – röstar för att döma Trump tvingas han avgå.

Men senaten är för närvarande inte samlad, och den republikanske majoritetsledaren Mitch McConnell har sagt att kammaren tidigast kan ta upp ett riksrättsåtal den 19 januari, alltså dagen före Trumps avgång. Alltså kommer ingen omröstning att hinnas med före maktskiftet i Vita huset.

Demokrater i kongressens båda kamrar har vädjat till McConnell att sammankalla senaten i förtid, med syftet att hinna sparka ut presidenten innan han avgår ”naturligt”.

Att detta skulle ske betraktas som högst osannolikt. Men intressant är tisdagskvällens avslöjande att McConnell nu personligen vill få bort Trump från makten – något som möjligen gör att han ändå vill snabba upp processen.

Det troliga är ändå att senaten röstar om åtalet efter det att Trump har avgått. Detta har aldrig skett förut.

Kommer senaten att fälla Trump?

Det är högst osäkert, eftersom Demokraterna behöver ett antal republikanska röster för att nå den kvalificerade majoritet som krävs.

Om en omröstning sker efter Bidens tillträde är mandatfördelningen i senaten 50–50. Det innebär att 17 republikaner måste rösta med Demokraterna för att Trump ska fällas.

Om han fälls följer dessutom en andra omröstning om att diskvalificera Trump från att någonsin kandidera till presidentposten igen. Där krävs bara enkel majoritet.

I nuläget har bara en handfull republikanska senatorer antytt att de kan komma att rösta för en fällande dom, bland dem förre presidentkandidaten Mitt Romney samt Trumpkritikerna Lisa Murkowski från Alaska och Ben Sasse från Nebraska.

Men efter Mitch McConnells synbara brytning med Trump är läget mer intressant. Kommer han själv att rösta för att fälla presidenten? Och i så fall – kommer andra att följa efter?

Sannolikt funderar många republikaner nu på om Trumps grepp om partiet och väljarna börjar försvagas, och om det i så fall är taktiskt smart att lämna det sjunkande skeppet i tid.

Går det verkligen att avsätta en president som redan har avgått?

Nej, men även om det inte har skett förut finns det inget förbud i konstitutionen mot riksrätt efter en presidents avgång. Och de flesta bedömare verkar överens om att grundlagsfäderna inte hade för avsikt att presidenter skulle komma undan med ”allvarliga brott” som de begår under de sista dagarna av sin mandatperiod. Vilket alltså motiverar en riksrätt ”på övertid”.

För Demokraterna i kongressen – och vissa republikaner – är detta en principsak: de vill helt enkelt inte att Trumps agerande i angreppet mot Kapitolium ska förbli ostraffat.

Dessutom ger en fällande dom efter den 20 januari fortfarande möjligheten att stänga av Trump från att ställa upp i valet 2024, något han flera gånger har antytt att han planerar att göra.

Läs mer:

Björn af Kleen: Republikanernas ledarskikt tar sin hand från Trump

Ämnen i artikeln

Donald Trump
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt