Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-29 03:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/risk-for-valdsamheter-nar-bolivia-valjer-president/

Världen

Risk för våldsamheter när Bolivia väljer president

Bild 1 av 2 Evo Morales-supportrar.
Foto: Aizar Raldes/AFP
Bild 2 av 2 Luis Arce.
Foto: Nestor Alexis Gomez/Dpa

Oavsett vem som vinner första omgången i Bolivias presidentval på söndag finns det en risk att resultatet kan utlösa en våg av våldsamheter. Efter att Evo Morales och hans vänsternationalistiska parti styrt landet i nästan 15 år försöker nu högern ta tillbaka makten.

Regeringens tidigare finansminister Luis Arce, 57, är den som utsetts av Morales till att möta motståndet till höger. En del opinionsundersökningar visar att han har chans att vinna redan i första valomgången, medan andra undersökningar visar att hans motkandidat, mittenpolitikern Carlos Mesa, 67, kan vinna. Med i valspurten finns också högerpopulisten Luis Fernando Camacho, 41, som bland annat representerar den vita överklassen på låglandet i Bolivia.

Även om mitten och högern gjort gemensam sak för att få bort det vänsternationalistiska MAS-partiet från makten är partiet fortfarande Bolivias största politiska rörelse. I den senaste undersökningen från opinionsinstitutet Ciesmori får Luis Arce stöd av 32,4 procent av väljarna medan Carlos Mesa får 24,5 procent av rösterna. I det läget – när ingen av kandidaterna får över 40 procent av rösterna med en tioprocentig ledning till nästa kandidat – går valet vidare till en andra omgång.

Den tredje kandidaten, Luis Fernando Camacho, får enligt mätningen 10,7 procent av rösterna och går inte vidare till en andra omgång. Vid en eventuell andra valomgång lär däremot hans väljare kunna avgöra valet eftersom de avskyr MAS-partiet. Röstar de på Carlos Mesa i sista omgången lär den landsflyktige Evo Morales tappa sitt inflytande i landet.

Jeanine Anez.
Jeanine Anez. Foto: Juan Karita

Den politiska krisen i Bolivia inleddes för ett år sedan när Morales försökte förlänga sin tid som president genom att fuska till sig segern i valet. Varken amerikanska staternas organisation OAS eller EU godkände valet som ogiltigförklarades. Senatens andra vice ordförande, den kristna politikern Jeanine Áñez, svors in som interimspresident och har sedan dess försökt hålla ett nyval trots coronapandemin. Áñez är också en av drivkrafterna till att Morales, som var Bolivias president mellan 2006 och 2019, nu utreds för att ha haft sexuella relationer med minderåriga flickor. Áñez ställde upp som kandidat i presidentvalet men hoppade av för en månad sedan för att hon vill att mittenkandidaten Carlos Mesa får så många röster att han tar sig till en andra valomgång i slutet av november.

Luis Fernando Camacho.
Luis Fernando Camacho. Foto: Juan Karita/AP

Journalisten och historikern Carlos Mesa styrde Bolivia efter kravallerna som blossade upp 2003 när det visade sig att inkomsterna från landets främsta råvara – naturgasen – inte kom samhället till del. Den dåvarande presidenten anklagades för att ha slutit ofördelaktiga kontrakt och Carlos Mesa, som var hans vice president, tog över styret av landet. Han ledde Bolivia genom det kaos som senare gjorde Evo Morales till president. Under Morales tid vid makten avskaffades den diskriminering som gjorde det nästintill omöjligt för personer ur urfolksbefolkningen att bli domare, advokater eller läkare. Han nationaliserade naturgasen och gav Bolivia de högsta tillväxtsiffrorna i Sydamerika. Morales fördelade inkomsterna, men anklagades också för att ha använt statliga resurser till sina valkampanjer.

Ämnen i artikeln

Evo Morales
Bolivia
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt