Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-17 05:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/rysk-journalist-tvingas-signera-texter-med-utlandsk-agent-vid-sitt-namn/

Världen

Rysk journalist tvingas signera texter med ”utländsk agent” vid sitt namn

Sergej Markelov bevakar rättegången mot historikern Jurij Dmitrijev i Petrozavodsk 2018.
Sergej Markelov bevakar rättegången mot historikern Jurij Dmitrijev i Petrozavodsk 2018. Foto: Privat

SANKT PETERSBURG. Sergej Markelov, 34, en av få oberoende journalister i ryska Karelen, skriver numera under sina texter med ”utländsk agent”. Det måste han för att undvika böter. Några dagar före årsskiftet fick han nämligen den stämpeln av ryska myndigheter, vars syfte är att svartmåla kritiska röster.

– Jag vet inte varför just jag hamnade på den här listan. Visserligen hade jag mina aningar. Men jag trodde inte att jag skulle hamna bland Rysslands topp-5, säger Sergej Markelov.

Den ironiska slängen hörs tydligt i hans röst per telefon från Petrozavodsk. Sedan den 28 december i fjol är frilansjournalisten Sergej Markelov officiellt en ”utländsk agent” i Ryssland.

I slutet av år 2020 införde ryska duman ett tillägg till lagen om utländska agenter. Nu kan även enskilda medborgare, inte bara organisationer som får utländska stipendier, stämplas som utländska agenter. I slutet av december kom beskedet att fem personer i Ryssland har fått statusen utländsk agent. Förutom Markelov handlar det bland annat om den kända människorättskämpen Lev Ponomarev och konstnären och feministen Darja Apachontjitj.

I motsats till de flesta kända journalister i Ryssland är Markelov baserad långt utanför Moskva. Han bor i Petrozavodsk, drygt tusen kilometer nordväst om den ryska huvudstaden, och har jobbat ett tiotal år för bland annat oberoende Novaja Gazeta och 7x7. Han har rapporterat omfattande om rättsprocessen mot den ryska historikern Jurij Dmitreijv. Men framför allt skriver han om sociala frågor – om karelska byar som kräver att få behålla sitt dagis, om stadsbor som kämpar för att bevara sin park. År 2019 prisbelönades han för sitt reportage om dissidenter i Uzbekistan, en resa som han finansierade bland annat med ett stipendium av den svenska människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.

– Jag har då och då gjort projekt med hjälp av utländsk finansiering, något som jag öppet har redovisat för. Jag får ingen regelbunden lön av utländska fonder och de bestämmer aldrig hur jag jobbar. Alla mina reportage är mitt eget arbete från början till slut, säger Markelov.

I fjol släpptes hans kortfilm ”Omavalda” om en könskorrigerad kvinna i Karelen. Den hade han finansierat med ett stipendium från EU-fonden Open Media Hub.

Lagen om utländska agenter handlar främst om att göra livet besvärligare för oberoende journalister och organisationer. Det har Markelov märkt av redan nu.

– Det leder till en massa byråkrati. Jag måste skicka rapporter till justitieministeriet om allt jag gör. Jag borde tydligen skriva under alla mina texter med att jag är utländsk agent, och för att slippa böter gör jag det även när jag skriver på sociala medier. Jag har inte råd att betala några böter, säger Markelov.

Han konstaterar att de pengar han tjänar på utländska stipendier har gått till att betala av lånet på bilen.

– Jag har inga planer på att sluta jobba. Det här är mitt levebröd, jag älskar att berätta om människor. Mitt nästa projekt är att klippa en film om en ung kvinna som bor i en liten karelsk by. Byn ligger avskärmad av en flod och det finns bara en enkel pontonbro. Kvinnan, som jobbar på posten och fostrar sin son, kämpar för att det ska byggas en ordentlig bro. Hon sitter inte bara passiv, hon vill göra livet bättre. Det är de historierna om Ryssland som jag vill berätta.

Läs mer.

Ryska duman planerar förklara CNN som utländsk agent

Levada klassas som ”utländsk agent”

Ämnen i artikeln

Pressfrihet
Ryssland
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt