Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-30 08:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/ryska-demonstranter-blir-inkallade-till-armen/

VÄRLDEN

Ryska demonstranter blir inkallade till armén

1 min 4 sek. Över 1 000 personer uppges ha gripits i samband protester i 40 olika städer i Ryssland.

Fler än tusen demonstranter i Ryssland har gripits i protesterna mot kriget i Ukraina och beskedet att hundratusentals reservister ska kallas in.

Enligt uppgifter har flera personer fått en inkallelseorder när de förts till polisstationer i bland annat Moskva och staden Voronezj.

När president Vladimir Putin meddelade att 300 000 reservister ska skickas till Ukraina utbröt protester i ett 40-tal ryska städer på onsdagskvällen. Över 1 300 personer greps och bilder har publicerats på demonstranter som släpas på asfalt och kastas in i bussar av poliser i tung kravallutrustning. På torsdagen kommer uppgifter om att människor fått en inkallelseorder tryckta handen när de förts till polisstationer. Demonstranter ska ha beordrats att infinna sig för värvning på fredagen.

Den oberoende organisationen OVD-Info skriver på meddelandeappen Telegram att man fått flera rapporter om tvångsrekrytering, och att personer som vägrar skriva på mönstringskallelsen i stället blir misstänkta för brott och riskerar fängelsestraff. Papper med inkallelseorder har fotograferats och spridits av  OVD-Info och medier som Mediazona.

Demonstranter i Moskva.
Foto: Olga Maltseva/AFP

Från Groznyj i Tjetjenien kommer rapporter att söner till kvinnor som demonstrerat kallas in till den ryska armén med omedelbar verkan, skriver AP.

När president Putins talesperson Dmitrij Peskov fick frågor om uppgifterna från reportrar svarade han, enligt nyhetsbyrån Reuters:

– Det är inte mot lagen.

Han sa också att informationen om att människor nu försöker lämna Ryssland efter Putins nya beslut är överdrivna. I flera ryska regioner har det fattats beslut om att män i militärpliktig ålder tills vidare inte får lämna sina hemstäder.

En Youtube-kanal med oberoende journalister som samarbetar med den fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs organisation uppmärksammar dock mobiliseringen med hjälp av busringningar, skriver TT.

I en direktsändning har de ringt upp Nikolaj Peskov, son till Vladimir Putins nära förtrogne presstalesperson Dmitrij Peskov. Journalisten som ringer låtsas komma från värvningsmyndigheten och ber honom att infinna sig hos dem på fredag morgon.

– Om du känner till att jag är (herr) Peskov så måste du inse att det inte är helt i sin ordning att jag ska infinna mig där. Jag kommer att lösa det på en annan nivå, svarar 32-åringen ungefär, varpå han nämner att det finns ”politiska aspekter” att ta hänsyn till.

Premiärminister Michail Misjustins son får ett liknande samtal, där han avböjer att skriva in sig som reservist med hänvisning till att han har fullt upp med sina studier.

På torsdagen uppger den oberoende ryska tidningen Novaja Gazeta att omfattningen av mobiliseringen i Ryssland kan vara tre gånger högre än vad som officiellt aviserats. Enligt källor till tidningen innehåller Vladimir Putins order en hemligstämplad paragraf som ger försvarsdepartementet tillåtelse att kalla in upp till en miljon personer. Enligt onsdagens officiella besked ska 300 000 reservister kallas in.

Novaja Gazeta har varit i kontakt med flera myndigheter som i regel får se de fullständiga besluten. Enligt tidningen uppger källor inom flera departement att den sjunde paragrafen har täckts över.

– Ja, jag kan inte förklara det, sade talesperson Dmitrij Peskov när han fick en fråga om detta i samband med att dekretet tillkännagavs.

Den ryska organisationen Vesna utlyser nya protester mot president Vladimir Putins mobilisering i ”alla städer” klockan 17 på lördag.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt