Ryskt hot om ny blockad – kan leda till global matbrist

Ukraina står normalt sett för 10 procent av världens produktion av vete, 15 procent av all majs och 50 procent av solrosoljan. Under förra vårens ryska blockad gick det inte att skeppa ut dessa produkter via Svarta havet, vilket bidrog till kraftigt ökade matpriser i världen.

Nu varnar FN:s livsmedelsprogram WFP för att en ny matkris kan stå för dörren.

– Parterna måste förlänga spannmålsavtalet. Annars finns ingen möjlighet att förse regionen med mat – för att inte tala om resten av världen, säger Cindy McCain, chef för FN:s livsmedelsprogram WFP, till brittiska BBC.

Tack vare det avtal som slöts mellan Ukraina, Turkiet, Ryssland och FN i juli förra året har mer än 30 miljoner ton vete, majs och annan spannmål kunnat föras ut med fartyg från hamnar i Svarta havet. Men Cindy McCain fruktar att avtalet nu är i fara.

– Av vad jag hör så är det femtio-femtio. Det oroar mig mycket. Och det borde också oroa alla andra, säger hon.

Ryssland har hotat att säga upp avtalet om inte en överenskommelse nås senast på torsdag, den 18 maj. Kreml kräver bland annat garantier för att rysk ammoniak (som används för att tillverka konstgödsel) ska kunna föras genom Ukraina till Svarta havet och att jordbruksbanken Rosselkhozbank ska få tillgång till det internationella betalningssystemet Swift. Det sistnämnda är västmakterna skeptiska till, eftersom det skulle bryta mot sanktionerna.

Förhandlingar pågår och efter ett möte i Istanbul i förra veckan kom försiktigt positiva signaler. Turkiets försvarsminister uppgav då att avtalet kanske kan förlängas med 60 dagar. Den ryska statliga nyhetsbyrån Tass rapporterade dock att det – i så fall – skulle vara för sista gången.

I Ukraina förbereder man sig för det värsta. Regeringen i Kiev har det gångna året investerat i järnvägs- och marktransporter till grannländer som Rumänien, Ungern och Polen, för att minska beroendet av de ukrainska hamnarna vid Svarta havet.

Men sjötransporter är nödvändiga för frakt till bland annat Afrika och Mellanöstern. Därför har Constanta i östra Rumänien fått en nyckelroll. Denna hamnstad ligger bara 15 mil från gränsen till Ukraina.

– Vi fick ställa om rejält förra året och har utökat vår kapacitet. 700 000 ton ukrainsk spannmål har hittills skeppats härifrån, säger Djordje Krkljus, som är utvecklingschef på det stora fraktbolaget Comvex i den rumänska hamnstaden.

Han visar runt DN i hamnområdet, där en stor operation pågår med närmast konstant på- och avlastning av spannmål på lastfartyg.

– Men en rysk blockad av ukrainska hamnar skulle ändå skapa logistiska problem, för i dag ligger vi nära det vi klarar av. Ett problem är också att priset på spannmål skulle sjunka ännu mer på den lokala marknaden, vilket kan slå hårt mot lantbrukarna i Rumänien, säger Djordje Krkljus.

Efter början på Rysslands fullskaliga invasion slopade EU alla kvoter och tullar för jordbruksprodukter från Ukraina. Avsikten var att ge ukrainska lantbrukare en chans att sälja sina produkter. Följden har blivit en mångdubbling av den ukrainska exporten via olika landrutter och till att stora mängder spannmål fastnat i silor i grannländer som Rumänien och Polen (se faktaruta).

Dessa flaskhalsar har i sin tur lett till prisras på dessa lokala marknader, medan priset i övriga världen ofta stigit. Nu har bönderna här tröttnat och börjat protestera.

– Om läget inte förbättras kanske vi inte gör någon vinst alls i år. Det är många som riskerar gå i konkurs, säger lantbrukaren Nina Gheorghita till DN.

Hon står och ser ut över sin åker i östra Rumänien, där majssådden precis har inletts.

– Vi har ovanligt höga kostnader för konstgödsel och diesel. Och i EU har vi striktare regler än i Ukraina vad gäller bekämpningsmedel. Så vi kan inte sälja våra produkter lika billigt som ukrainarna gör. Visst förstår vi behovet av att hjälpa dem, men vi tycker att det här är orättvis konkurrens, säger Nina Gheorghita, som också är vice ordförande i den rumänska lantbrukarorganisationen Lapar, som på senare tid anordnat protester i Bukarest.

Protester har även skakat Polen, Slovakien, Bulgarien och Ungern, vilket lett till att regeringarna där infört importstopp för ukrainskt spannmål. Så får man egentligen inte göra i EU – men flera regeringar har pekat på att man upptäckt spår av förbjudna bekämpningsmedel och otillåtet genmodifierat spannmål.

För att lösa konflikten föreslog EU-kommissionen i förra veckan ett tillfälligt importstopp för ukrainska grödor (vete, majs, rapsolja och solrosfrön) till de fem länderna fram till den 5 juni. Samtidigt utlovades mer ekonomiskt stöd till drabbade lantbrukare. Spannmål som skeppas vidare till andra EU-länder ska fortsatt tillåtas passera.

Men tolv andra EU-länder, bland dem Frankrike och Danmark, protesterar i ett brev mot vad man ser som en ”underminering av den inre marknaden”. Den europeiska solidariteten sätts på prov – och läget riskerar att förvärras om en ny rysk blockad inleds.