Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-14 15:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/rysslandsexpert-kritisk-mot-amnestys-rapport-ukraina-maste-fa-forsvara-sig/

VÄRLDEN

Rysslandsexpert kritisk mot Amnestys rapport: ”Ukraina måste få försvara sig”

52 sek. President Volodymyr Zelenskyj avfärdar kritiken från Amnesty International, som anser att Ukraina bryter mot internationell lag och sätter civila i fara.

Amnesty International hävdar att Ukraina har satt civila i fara och anklagar landet för krigsförbrytelser. President Volodymyr Zelenskyj slår tillbaka mot uppgifterna.

– Det är plågsamt att Amnestys rapport ger kraft åt Rysslands argument, säger Jakob Hedenskog på Utrikespolitiska institutet.

Människorättsorganisationen Amnesty International anser att Ukraina bryter mot internationell lag och sätter civila i fara. I en rapport som publicerades på torsdagen hävdar organisationen att ukrainsk militär använder bostadsområden, skolor och sjukhus, som baser och därmed kränker internationell humanitär rätt.

I rapporten listas 19 städer och byar i regionerna Charkiv, Donbass och Mykolajiv där dokumentationen ska ha inhämtats. Amnesty betonar att det inte rättfärdigar ryska attacker mot civil samhällsstruktur.

President Volodymyr Zelenskyj avfärdar kritiken från Amnesty International och anklagar i stället organisationen för att försöka ”skifta ansvaret från angriparen till offret”.

– Det finns ingen situation, inte ens en hypotetisk sådan, som kan berättiga en enda av de ryska attackerna mot Ukraina, säger han i ett tv-sänt tal.

Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, ser människorättsorganisationens uttalande och informationen i den publicerade rapporten som anmärkningsvärd.

– Det verkar vara svårt för Amnesty att skilja på vem det är som angriper och vem som är offer. Det är en vanlig uppfattning att båda parterna ses som skyldiga i krig, men i det här fallet handlar det om ett land som angriper ett annat.

Att använda mänskliga sköldar bryter mot Genèvekonventionen. FN har tidigare bedömt att båda parterna i kriget bär skuld – bland annat vid attacken på civila på ett vårdhem i Luhansk i östra Ukraina. Ingen av parterna anklagades dock för folkrättsbrott.

– Man ska fördöma krigsbrott. Det är uppenbart att ukrainska soldater och frivilliga gjort sig skyldiga, men man måste ta hänsyn till att Ukraina är angripet. Man kan inte ställa samma krav på att de inte ska få försvara sig, säger Jakob Hedenskog och fortsätter:

– Det är märkligt att tro att Ukraina skulle få välja tid och plats vid varje slag. Att man skulle kunna lämna städerna oförsvarade och gruppera sina förband i skogen istället. Soldaterna måste vara där civilbefolkningen är. Ukraina har försökt uppmana de civila att lämna områden, men det är svårt att ta sig ur krigszoner som ibland är totalt blockerade.

Amnestys uttalande plockades snabbt upp av Rysslands propagandaapparat och proryska bloggare, menar Jakob Hedenskog.

– Det är plågsamt för Amnestys rapport bekräftar Ryssland och ger kraft åt landets argument. Ryssland hävdade till exempel att det var ett militärt mål vid bombningen av teatern i Mariupol liksom vid flera andra bombningar av civila mål. Men om Ukraina inte försvarar sig blir det som vid massakern i Butja. Skulle det vara ett brott att försvara sig?

Att Ryssland har placerat militära trupper kring kärnkraftverk i Ukraina försvårar situationen ytterligare och gör det svårt för Ukraina att försvara sig, fortsätter han.

På sin hemsida har Amnestys svenska avdelning bemött kritiken. Där framhåller organisationen att de har fördömt Rysslands invasion av Ukraina, som de ser som en aggressionshandling och ett brott mot folkrätten.

Vidare skriver de att Rysslands kränkningar inkluderar urskillningslösa attacker, användning av förbjudna klustervapen, förstörelse av civil egendom, utomrättsliga avrättningar och tortyr. Men de skriver även att den ukrainska militären utsatt den egna civilbefolkningen för fara.

”Rysslands förkastliga agerande undantar inte Ukraina från ett eget ansvar att följa krigets lagar. Att Ryssland är aggressor innebär heller inte att inte också den ukrainska sidan måste granskas. Amnestys roll som oberoende och opartisk människorättsorganisation är just att dokumentera och publicera kränkningar, oavsett varifrån de kommer”, skriver Amestys svenska avdelning.

Amnestys ukrainska avdelning har vägrat att publicera rapporten och är kritiska mot innehållet, skriver Oksana Pokalchuk, chef för Amnesty Ukraina, på sin Facebook.

”Vi förstår att detta väcker många frågor. Amnesty är en enda organisation med ett enda uppdrag: att försvara mänskliga rättigheter överallt. Sedan krigets början har Amnestys internationella personal arbetat mycket nära Amnesty Ukraina. Vi är helt trygga med att pressmeddelandets slutsatser håller. Det har genomgått samma rigorösa interna kvalitetsgranskningsprocess som alla Amnestys rapporter och briefings”, skriver Amnestys svenska avdelning.

Flera människorättsorganisationer står handfallna mot Ryssland, säger Jakob Hedenskog som tror att organisationerna är påverkade av Ryssland.

– Internationella Röda korset är ytterligare ett exempel. Det nämnde inte Ryssland alls i ett pressmeddelande när 53 ukrainska krigsfångar dödats i fängelset i Olenivka i juli. Deras chef besökte Moskva i mars och umgicks med utrikesminister Sergej Lavrov under vad som såg som gemytliga former. Det gav en bitter eftersmak. Internationella Amnesty har även tidigare vägrat erkänna Aleksej Navalnyj som samvetsfånge, vilket de blev tvungna att ändra sig om i efterhand.

– Delar av Ukraina har hamnat under en fruktansvärd ockupation. Det är en märklig uppfattning att båda parterna skulle bära skuld och träda tillbaka.

Ämnen i artikeln

Ryssland
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt