Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 07:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/sa-fick-kina-en-ny-kejsare-och-nu-samlar-han-all-makt-i-sin-hand/

VÄRLDEN

Så fick Kina en ny kejsare – och nu samlar han all makt i sin hand

Xi Jinping – generalsekreterare i det kinesiska kommunistpartiet, president i Kina och ordförande i militärkommissionen – höll ett tal den 1 juli i år i Peking för att hedra minnet av partiets 100-årsdag.
Xi Jinping – generalsekreterare i det kinesiska kommunistpartiet, president i Kina och ordförande i militärkommissionen – höll ett tal den 1 juli i år i Peking för att hedra minnet av partiets 100-årsdag. Foto: TT

En kollektiv minnesförlust har drabbat toppen av kommunistpartiet som styr i Kina. Landet skulle aldrig mer ledas av en enda stark man. Överenskommelsen var enhällig – som en vaccinering mot kult och dårskap. Istället förbereds nu scenen för en enmansteater som kan komma att pågå länge.

Så här gick det till när Kinas nya kejsare tog all makt i sina händer.

Xi vem?

Jaha, Peng Liyuans man!

Under lång tid var Xi Jinping mest känd hos allmänheten i Kina som make till den tjusiga sångerskan i en militärorkester.

Han hade arbetat i partiapparaten i olika provinser under många år, utan att sätta bestående avtryck.

Färglös, sa somliga.

Medvetet intetsägande för att inte väcka förargelse i något läger, sa andra, när de i efterhand granskade den slätstrukne byråkratens tidiga gärning.

Kinas ledare Xi Jinping med sin fru Peng Liyuan i Macao 2019.
Kinas ledare Xi Jinping med sin fru Peng Liyuan i Macao 2019. Foto: AP

På ett kafé i Peking beskrev en historiker för mig Xi Jinping som en svart svan.

Systemet brukar välja vita svanar som gör som de andra ledarna tycker, men Xi visade sig inte vara sådan.

För dem som hade tillsatt Xi som högsta ledare måste det ha kommit som en chock, sa historikern.

När jag nu söker honom för en digital intervju meddelar han att det är opassande. Det har hänt mycket i Kina på några år.

Xi Jinping håller ett öppningsanförande för unga och medelålders tjänstemän vid Centrala partiskolan den 1 september.
Xi Jinping håller ett öppningsanförande för unga och medelålders tjänstemän vid Centrala partiskolan den 1 september. Foto: TT

Till exempel har det blivit farligt att bo kvar i Kina och samtidigt uttrycka sina åsikter öppet. Många samhällskritiker har flyttat utomlands.

Xi Jinping har slagit ned hårt mot allt som eventuellt kan utmana partiets ställning sedan han blev partiets generalsekreterare 2012 och senare också landets president och ordförande i militärkommissionen.

Advokater, journalister, människorättskämpar, feminister, artister, ideella föreningar, Hongkongbor och muslimska uigurer i regionen Xinjiang – alla har de råkat illa ut när kommunistpartiet har ökat kontrollen.

För regimen är överlevnad viktigare än allt annat.

Xi Jinping, trea från vänster i bakre raden, på besök i Iowa i USA 1985 i början av sin karriär. Syftet var att bygga goda relationer mellan Kina och USA.
Xi Jinping, trea från vänster i bakre raden, på besök i Iowa i USA 1985 i början av sin karriär. Syftet var att bygga goda relationer mellan Kina och USA. Foto: TT

Ett av de första tecknen på att Xi Jinping inte tänkte fortsätta förvalta ledarskapet i partiet som sina företrädare var hans tidiga och strikta antikorruptionskampanj.

Kampanjen var ett genidrag för att bli känd och populär hos den allmänhet, som tidigare inte vetat vem han var.

Invånare på små och stora orter över hela landet hade i åratal sett hur deras lokala partihöjdare frossat i delikatesser och druckit sig berusade på exklusiv sprit på ortens finaste restauranger. Kört stora, lyxiga, importerade bilar från Tyskland. Burit klockor från Schweiz och köpt handväskor som kostade mer än en årslön för en arbetare. Irritationen hade vuxit.

Xi Jinping i Folkets stora sal under Folkkongressen i Peking i mars 2018. Hans kampanj mot korruptionen inom partiet hade då gett honom en stark ställning.
Xi Jinping i Folkets stora sal under Folkkongressen i Peking i mars 2018. Hans kampanj mot korruptionen inom partiet hade då gett honom en stark ställning. Foto: Andy Wong/AP

Under kampanjen mot korruption passade Xi på att rensa ut politiska motståndare. Det var inte svårt. Systemet hade byggt på att partimedlemmar och statstjänstemän mer eller mindre var korrupta. Och snart förstod alla att den nye ledaren menade allvar. Över 1,3 miljoner medlemmar greps och utreddes. Det var en mardröm för partigängare att få den interna, mäktiga antikorruptionsbyrån efter sig.

Samtidigt bredde en kommunal tröghet ut sig i landet eftersom tjänstemän på alla nivåer blev rädda för att göra fel.

Xi Jinping inrättade också nya kommissioner, som hierarkiskt placerades ovanför staten. Han gjorde sig själv till chef för de flesta av dem, vilket gav honom direkt kontroll över landets polis, militärpolis, säkerhetspolis, åklagare och domstolar. Över ekonomiska reformer, kultur och miljö, censur och övervakningen på internet.

Ett frimärke hedrar 2013 minnet av Xi Zhongxun hundra år efter hans födelse. Xi Zhongxun var en av de tidiga ledarna i det kinesiska kommunistpartiet och Xi Jinpings far. Släktskapet gjorde det lättare för Xi Jinping att nå partitoppen.
Ett frimärke hedrar 2013 minnet av Xi Zhongxun hundra år efter hans födelse. Xi Zhongxun var en av de tidiga ledarna i det kinesiska kommunistpartiet och Xi Jinpings far. Släktskapet gjorde det lättare för Xi Jinping att nå partitoppen. Foto: Imagine China/REX

På marknaderna i Peking syntes porslinstallrikar med bilder av den nye ledaren. En ny kult började byggas. Men utan sin bakgrund hade Xi Jinping aldrig nått sin ställning. Han var son till Xi Zhongxun, en av de ursprungliga revolutionärerna i kommunistpartiet, och det gav honom snabbspår mot makten.

År 2016 fick Xi sina reflektioner och tankar inskrivna i partiets stadgar. Det hade tidigare bara Mao Zedong fått, folkrepublikens grundare. I praktiken betydde det att den som ifrågasatte honom på någon punkt ansågs utmana kommunistpartiet. Kritik mot Xi blev olaglig.

Två år senare slopade partiet tidsbegränsningen på ledarposten. Istället för att avgå efter två femåriga mandatperioder väntas Xi Jinping nästa höst därför kunna sitta kvar på sin post livet ut.

Toppen av kommunistpartiet samlad i Peking den 9 oktober för att fira en 110-årig minnesdag.
Toppen av kommunistpartiet samlad i Peking den 9 oktober för att fira en 110-årig minnesdag. Foto: TT

Den slutliga grunden för den banbrytande förändringen läggs på ett möte i Peking kallat den 19:e centralkommitténs sjätte plenum, som börjar på måndagen.

För att förstå vilket grandiost ögonblick detta är för mannen som beskrevs som en färglös byråkrat: Här står han vid en tidpunkt i historien, hundra år efter att det kinesiska kommunistpartiet bildades, som den starkaste ledaren sedan Mao. Ett gemensamt uttalade ska göras om den långa historien och peka ut riktningen för partiets arbete i framtiden.

Liknande dokument har bara tagits fram två gånger tidigare, 1945 under Mao, fyra år innan partiet kom till makten, och 1981 under Deng Xiaoping. Båda ledarna utövade makt så länge de levde. Vilket kan se ut som en vink om hur Xi tänkt sig framtiden.

Deng Xiaoping under ett möte i Peking med USA:s vice president George H.W. Bush (som inte syns i bild). Efter Mao Zedongs tid lade Deng grunden för ett kollektivt ledarskap i Kina.
Deng Xiaoping under ett möte i Peking med USA:s vice president George H.W. Bush (som inte syns i bild). Efter Mao Zedongs tid lade Deng grunden för ett kollektivt ledarskap i Kina. Foto: Neal Ulevich/AP

Särskilt som han just lanserat projektet ”välstånd till alla” som syftar till att jämna ut klyftorna i det hyperkapitalistiska Kina. Ty någon morot måste det också finnas för breda grupper av invånare. Inte bara ökad kontroll från myndigheternas sida. Först var det antikorruptionskampanjen som gjorde Xi populär. ”Välstånd till alla” ska nu visa folket varför han är värdig att fortsätta leda Kina.

Det nya projektet beräknas ta minst 10–15 år innan rejäla avtryck har satts. Vilket också ger en ledtråd om hur länge Xi tycker att han minst måste stanna kvar som ledare.

Vilka skäl kan Xi annars ha för att vilja fortsätta styra?

En orsak är att han skaffat sig många fiender och inte kan avgå eftersom det skulle riskera att sätta hans liv på spel. En annan kanske är att han vill bli en ledare som verkligen sätter stora avtryck i Kina och världen.

Mao Zedong grundade Folkrepubliken 1949 och är en stor förebild för dagens ledare Xi Jinping.
Mao Zedong grundade Folkrepubliken 1949 och är en stor förebild för dagens ledare Xi Jinping. Foto: Sovfoto/TT

Xis stora förebild är Mao Zedong, inte Deng Xiaoping.

– Jag tänker på friheten som det kinesiska folket förlorat under de åtta år som gått sedan Xi blev generalsekreterare. Därför är jag pessimistisk om Kinas framtid, säger författaren och regimkritikern Murong Xuecun, som i somras flyttade från Kina till Storbritannien, under en digital intervju med DN.

Författaren säger att han tänker på faran det innebär att en enda person fått så stort inflytande i hans hemland. Att organ som tidigare kontrollerat och balanserat makten i Kina har försvunnit på några få år.

– Det känns som att sitta på Titanic och se skeppet sjunka utan att kunna göra något åt det, säger Murong Xuecun.

– Ja, trots att jag flyttat till London känns det som att jag är ombord på skeppet eftersom människor jag gillar och älskar fortfarande bor i Kina.

Författaren Murong Xuecun är oroad över Kinas framtid.
Författaren Murong Xuecun är oroad över Kinas framtid. Foto: Torbjörn Petersson

Minnet av Mao Zedongs destruktiva överdrifter har jagat kinesiska ledare som ett spöke. Mao iscensatte ”stora språnget”, en ekonomisk-politisk kampanj, 1958–61, som ledde till att tiotals miljoner invånare svalt ihjäl, och senare Kulturrevolutionen, 1966–76, som skapade kaos i samhället. Båda händelserna var katastrofer för det kinesiska folket, men det var även katastrofer för regimen. Olyckorna hade inträffat för att en ensam ledare fått befogenhet att styra enväldigt. De visade att partistaten i sig kunde vara självdestruktiv.

Principen om ett kollektivt ledarskap formades som en lärdom av Maos efterträdare Deng Xiaoping. Den låg bakom tre kontrollerade ledarskiften under 15 år från slutet av 1990-talet och framåt. När den grundsatsen sedan försvann är det märkvärdigt hur snabbt det gick: som om hela partitoppen drabbats av kollektiv minnesförlust.

Xi Jinping i samspråk med bönder under en resa i provinsen Shaanxi tidigare i år.
Xi Jinping i samspråk med bönder under en resa i provinsen Shaanxi tidigare i år. Foto: TT

Spåren är i dag noggrant utplånade och ersatta av propagandan som fastslår att Kina behöver en stark man och att den mannen är Xi Jinping.

– Att en stark man styr igen visar att systemet i Kina inte förmår förhindra att en person får oinskränkt makt, säger författaren och regimkritikern Murong Xuecun.

Men varje vink om att partiet nu skapar en ny kejsare krossas av den kinesiska censuren. Även om folk pratar om det sinsemellan är kopplingen mellan dagens ledare och de gamla kejsarna förbjudet område.

Läs mer:

Kina måste göra mer för att klimatmålen ska nås

Så vill Biden stoppa Kinas dominans

Ämnen i artikeln

Kina
Xi Jinping
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt