Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-04 17:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/sa-gar-jakten-pa-virusgatan-vidare-letar-over-hela-varlden/

Världen

Så går jakten på virusgåtan vidare – ”letar över hela världen”

En forskare lägger en fladdermus i en påse vid en grotta i nationalparken Sai Yok i Thailand. Forskare i landet har fångat fladdermöss i grottor som ett led i att spåra coronavirusets ursprung.
En forskare lägger en fladdermus i en påse vid en grotta i nationalparken Sai Yok i Thailand. Forskare i landet har fångat fladdermöss i grottor som ett led i att spåra coronavirusets ursprung. Foto: Sakchai Lalit/AP

Drygt ett år efter utbrottet har forskarna ännu inte knäckt gåtan om sars-cov-2:s ursprung. Men det finns en rad ledtrådar att nysta i – gamla dödsfall, storskaliga antikroppsanalyser och virusjakt i naturen.

– Man letar efter coronavirus över hela världen, säger KI-professorn Anders Sönnerborg.

Efter fyra veckor i den kinesiska staden Wuhan höll WHO:s expertgrupp på tisdagen presskonferens inför hemresan.

Teamet berättade att de ännu inte hade ringat in sars-cov-2-virusets härstamning, men att de går vidare med tre hypoteser. Den mest sannolika teorin är att viruset har tagit språnget från fladdermöss till människor via ett annat djur, men forskarna utesluter inte att det kan ha överförts direkt från ett djur till människan, eller att det har smittat via fryst kött eller fisk.

Frågan är hur forskarvärlden ska lösa gåtan.

Enligt Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi på Karolinska institutet, finns det flera ledtrådar kvar att nysta i.

En är alla virusprover som har samlats in, kartlagts genetiskt och nu förvaras på Wuhans virologiska institut, där forskaren Shi Zhengli – som fått smeknamnet ”fladdermuskvinnan” efter åratal av virusjakt i fladdermusgrottor – arbetar. Minst 300 olika coronavirusstammar ligger nedfrysta på anläggningen.

– Jag gissar att WHO:s experter kan få tillgång till sekvenserna genom att ladda upp dem på en server och sedan gå igenom dem. Det har kineserna redan gjort, men det här är ingen lätt uppgift och det är bra om man dubbelkollar, säger han.

Shi Zhengli i sitt laboratorium på Wuhans virologiska institut.
Shi Zhengli i sitt laboratorium på Wuhans virologiska institut. Foto: Chinatopix via AP

Samtidigt fortsätter jakten på sars-cov-2-viruset ute i naturen. Forskarna letar också efter andra coronavirusvarianter som är ”förfäder” till sars-cov-2, eftersom det sannolikt har bildats av minst två olika varianter. Om man hittar dess ”förfäder”, så bör sars-cov-2 finnas i närheten, men man får även ökad förståelse för hur nya farliga coronavirus bildas vilket kan vara viktigt inför framtida epidemier. Coronavirus finns hos en rad olika djurarter som fladdermöss, kor, ormar, fåglar och myrkottar.

– Kinesiska forskare har inte legat på latsidan, utan haft expeditioner i olika delar av landet. Men det här är inget man gör över en helg, det tar tid.

Jakten pågår inte bara i Kina, förra året hittades till exempel tidigare oupptäckta coronavirus i Rwanda och Uganda.

– Man letar över hela världen, även om vissa delar av Kina är det område som är coronavirustätast.

Forskarna försöker också hitta ett mönster för de platser som viruset har hittats på. Det handlar dels om marknaden i Wuhan.

– Kineserna tog prover på djur när de stängde marknaden i samband med utbrottet. De tog även prover i hallarna, affärerna och på toaletter. Viruset kan ju överleva ganska länge, i alla fall i frysutrymmen.

Ytterligare en väg att gå är så kallade seroepidemiologiska undersökningar, där man analyserar antikroppar hos befolkningen för att spåra källan till ett utbrott. Om man hittar antikroppar mot sars-cov-2 i ett prov som togs före utbrottets start i december 2019 kan man spåra viruset till en region och fokusera sökandet där.

– Viruset kan ha kommit till marknaden i Wuhan genom en smittad människa som sålt sina produkter där.

Sedan kan man gå vidare och se om någon har dött av en oförklarlig lunginflammation på sjukhus innan epidemin bröt ut. I bästa fall finns det blod eller vävnader sparade. Kina har redan undersökt en hel del gamla dödsfall, men sagt att de inte hittat något.

– Jag utgår ifrån att de fortsätter undersöka det här.

Antikroppstester kan användas för att ringa in viruset.
Antikroppstester kan användas för att ringa in viruset. Foto: Michael Kappeler/DPA via AP

Angreppssättet är inte nytt, utan bidrog till att man lyckades spåra hiv-viruset till en schimpansflock i Kongo. Belgien hade sparat blodprover efter sina vaccinationskampanjer i landet och genom dem hittade man ett prov från en person som bar på viruset 1956.

– Det var en stark indikation på att viruset kom från den regionen och stimulerade forskarna till att gå ut i djungeln och leta efter schimpanser.

Man kan också ta nya tester för att få en indikation på om många människor lever nära ett djurslag som bär på coronavirus, så att man kan söka extra mycket i det området. Man vet sedan tidigare att vissa människor som bor nära fladdermusgrottor i Hunanprovinsen har antikroppar mot något av de andra sarsvirusen. Det rör sig om människor som samlar in fladdermusspillning för att använda som gödsel på åkrarna.

När kan vi då räkna med att ha ett svar på gåtan om virusets ursprung?

Anders Sönnerborg beklagar sig över att han låter pessimistisk när han drar paralleller till att det tog tio år innan vi fick reda på var sars (sars-cov-1) kom från.

– Det här är ett deckarjobb, det skulle vara en väldigt lycklig slump om man hittade svaret i år. En positiv sak är att analysmetoderna och teknikerna för sekvensering har förbättrats enormt mycket bara de senaste fem åren. Det möjliggör stora detaljerade kartläggningar av virusets arvsmassa för att hitta olika släktskap.

Läs mer:

”Fladdermuskvinnan” kan ha nyckeln till virusgåtan

WHO:s expert: Letar bevis för om viruset rymt

Ämnen i artikeln

WHO
Kina
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt