Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-30 20:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/sa-kan-biden-forlora-trots-sin-ledning-i-matningarna/

Världen

Så kan Biden förlora trots sin ledning i mätningarna

Foto: Jim Watson/AFP

Opinionsmätningarna i USA visar att Joe Bidens ledning mot Donald Trump håller i sig – även i de delstater som väntas avgöra presidentvalet.

Men i samma läge 2016 hade Hillary Clinton ett ännu större övertag.

USA-valet 2020

Allas ögon är fixerade vid opinionsmätningarna inför presidentvalet den 3 november. Allra mest vid de sajter som sammanställer mätningar och uppdaterar dem dagligen, som Real Clear Politics och FiveThirtyEight.

På nationell nivå förefaller Bidens ledning ointaglig. Här hade han på lördagen en övervikt på 8,9 respektive 10,5 procentenheter mot Trump på sajterna.

Men detta är ju egentligen oväsentligt, eftersom en kandidat mycket väl kan vinna trots att han får färre röster totalt i hela landet – som Trump gjorde 2016.

Valet avgörs i stället i några få jämna vågmästarstater. Det var via sin oväntade seger i tre av dem – Wisconsin, Michigan och Pennsylvania – som Trump kunde ta sig till Vita huset för fyra år sedan.

Bild 1 av 2 Republikaner som stödjer Biden demonstrerar i Phoenix, Arizona, på fredagen.
Foto: Robyn Beck/AFP
Bild 2 av 2 Bidensupporter i Trumpdräkt – inför presidentens framträdande i Miami i veckan.
Foto: Chandan Khanna/AFP

Men även i dessa delstater har Biden i dag vad som ser ut som en solid ledning, mellan 6 och 8 procentenheter mer än Trump. Även andra nyckelstater som Florida och Arizona ser ut att rösta demokratiskt med marginaler mellan 2 och 4 procentenheter, medan i läget Ohio är extremt jämnt.

Kan Biden alltså luta sig tillbaka och ta ut segern i förskott? Nej, knappast. Det finns mycket som kan gå fel ur hans synvinkel.

För det första är det oundvikligt att snegla på siffrorna från motsvarande tid 2016.

Och de är inga goda nyheter för Joe Biden: när RCP jämför sammanvägda siffror i sex vågmästarstater, bland dem just Wisconsin, Michigan och Pennsylvania, visar de att Hillary Clinton hade en ledning över Trump på 5,2 procentenheter 17 dagar före valet.

Bidens nuvarande ledning i samma delstater är 4,5. Det går alltså sämre för honom än för Clinton just där han verkligen behöver vinna.

Och alla vet ju hur det gick för Clinton i valspurten.

Foto: Ricky Fitchett/TT

Då invänder någon att hon drabbades svårt av en enskild händelse bara 11 dagar före det valet. Det var dåvarande FBI-chefen James Comeys beslut att återigen granska hennes mail – en gåva till Trumpkampanjen som kan ha haft avgörande inverkan på valet.

Men vem kan utesluta att det även i år kommer en liknande ”oktoberöverraskning” som drabbar Biden?

Republikanerna hade nog önskat att New York Posts avslöjande häromdagen, om ett mejl som påstods knyta Joe Biden till sonen Hunters affärer i Ukraina, skulle slå ner som en bomb och skada demokraterna. Men nyheten har i stort sett blivit en flopp.

Bomben som skadar Biden kan också mycket väl utlösas av honom själv. Hans förmåga att göra bort sig när han talar var legendarisk redan i yngre år, och konservativa medier som Fox News fokuserar nu stenhårt på att lyfta fram alla eventuella felsägningar under kampanjen.

”Ny blunder från Biden – han säger att han ställer upp i 'val till senaten' och verkar ha glömt bort Mitt Romneys namn” utropar kanalen i en rubrik på sin sajt.

Avsikten är förstås att cementera bilden av den 77-årige Biden som senil och olämplig som president.

Bidenanhängare i Miramar, Florida, tidigare i veckan.
Bidenanhängare i Miramar, Florida, tidigare i veckan. Foto: Jim Watson/AFP

Men det finns också andra potentiella problem med de opinionsmätningar som nu dominerar i nyhetsflödet. Många frågar sig helt enkelt om instituten verkligen kan visa rätt med tanke på hur fel de hade för fyra år sedan.

Den gången förutsåg de flesta korrekt att Clinton hade större stöd på nationell nivå. Men missade det skifte i vågmästarstaterna som gav Trump segern.

Kan samma sak hända igen?

Kanske. Visserligen har de flesta opinionsmätare förfinat sina analysverktyg, och ger i dag större vikt åt exempelvis vita arbetarklassväljare. Många av dem bytte parti sent i valrörelsen 2016 utan att någon såg det komma.

Det är också så att vissa Trumpväljare ser många opinionsmätare som representanter för motståndarsidan. När de får ett samtal från ABC/Washington Post eller CNN – som presidenten har stämplat som ”fake news” – kanske de helt enkelt lägger på luren.

Återstår poströstandet som i år kommer att bli rekordstort. Här har Biden ansetts ha en stor fördel eftersom demokratiska väljare är långt mer benägna att poströsta under pandemin.

Joe Biden i Florida, tre veckor före valet.
Joe Biden i Florida, tre veckor före valet. Foto: Chip Somodevilla/AFP

Preliminära data från exempelvis Florida visar också att bland dem som redan har röstat leder registrerade demokrater mot republikaner med 51 procent mot 29.

Men i Mellanvästern är det oväntat jämnt.

I Ohio, där över 800.000 röster hade kommit in på lördagen, kom 47 procent av dem från registrerade republikaner mot 41 procent för demokrater.

I Michigan är samma siffror 41–39 för registrerade republikaner, och i Wisconsin leder registrerade demokrater med 40–38.

Håller den trenden i sig är det ännu en dålig nyhet för Bidenkampanjen.

Läs mer:

Så kan Trump vinna valet – även om han förlorar

Trumps tidigare sekreterare: ”Aldrig träffat någon som är så levande”

Trump: Kanske måste jag lämna landet om jag förlorar

Tjugo miljoner amerikaner har förtidsröstat i USA

Ämnen i artikeln

Joe Biden
Donald Trump
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt