Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-20 11:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/sa-ser-det-ut-for-socialdemokratin-i-europa/

VÄRLDEN

Så ser det ut för socialdemokratin i Europa

I Storbritannien har det socialdemokratiska partiet Labour stora problem. Men efter valframgångar i Tyskland och Norge är socialdemokratin på frammarsch. Så här ser det ut runt om i Europa.

Svagt stöd men PVDA är fjärde största parti

Lilianne Ploumen
Lilianne Ploumen Foto: Robin Utrecht/TT

Nederländerna. I landets fragmenterade politiska landskap har socialdemokratiska PVDA blott sju procent i mätningarna, men är ändå fjärde största parti. Nivån är en liten uppgång jämfört med valet i mars i år, då partiledaren Lilianne Ploumen precis tillträtt.

Utvecklingen för PVDA visar hur viktig en person är för ett parti. I EU-valet 2019 kandiderade socialdemokraten Frans Timmermans, tidigare utrikesminister, till att bli EU-kommissionens ordförande. Då blev PVDA störst med 19 procent av rösterna.

Pia Gripenberg

S-regeringens coronastrategi har uppskattats av väljarna

Mette Frederiksen
Mette Frederiksen Foto: Martin Sylvest/TT

Danmark. Väljarna strömmar till danska Socialdemokraterna. I den senaste opinionsmätningen låg regeringspartiet på 31,5 procent – en ökning med 5,6 procent jämfört med valåret 2019 då partiet vann folketingsvalet och Mette Frederiksen tillträdde som statsminister.

Frederiksen har beskrivits som en historiskt stark partiledare. Stödet för hennes hårda linje i coronahanteringen har varit stort och i början av pandemin uppgav var tredje dansk att de tänkte rösta på s vid ett nyval. Samtidigt visar uppgifter från senaste s-kongressen att tretusen medlemmar har lämnat partiet sedan 2019.

Hanna Grosshög

Stefan Löfven lämnar över i svårt parlamentariskt läge

Stefan Löfven
Stefan Löfven Foto: Johan Nilsson/TT

Sverige. De svenska Socialdemokraterna får stöd av omkring 25 procent av väljarna i de senaste opinionsmätningarna, vilket är en tillbakagång sedan riksdagsvalet 2018. Sedan sju år styr S tillsammans med Miljöpartiet i minoritet. Det har varit två skakiga mandatperioder som präglats av ett besvärligt parlamentariskt läge. I somras avsatte riksdagen statsminister Stefan Löfven. Han blev återvald en kort tid senare men har aviserat sin avgång i samband med partiets kongress i november. Det är oklart om efterträdaren Magdalena Andersson kommer att tolereras av riksdagen.

Lina Lund

Trots historiskt låga siffror ses valresultatet som en framgång

Jonas Gahr Støre
Jonas Gahr Støre Foto: Beate Oma Dahle/TT

Norge. I valet till Stortinget den 13 september fick Arbeiderpartiet 26,4 procent av rösterna. Det är en nedgång med 1 procentenhet sedan förra valet, det näst sämsta valet på nästan hundra år, men avsevärt bättre än i tidigare opinionsmätningar och ansett som en stor framgång.

Efter åtta år av borgerligt styre har nu de norska socialdemokraternas ledare Jonas Gahr Støre kommit överens med Senterpartiet om att bilda en minoritetsregering. Sosialistisk Venstreparti hoppade av i ett tidigt skede.

Torbjörn Petersson

Tyska SPD har chansen när eran Angela Merkel går mot sitt slut

Olaf Scholz
Olaf Scholz Foto: Wolfgang Kumm/TT

Tyskland. Vid förbundsdagsvalet i Tyskland den 26 september blev socialdemokratiska SPD största parti. Det innebär att partiet, för första gången sedan 2002, fått fler platser i parlamentet än Angela Merkels kristdemokratiska CDU/CSU.

Socialdemokraternas Olaf Scholz bedöms nu ha goda chanser att bli landets nästa förbundskansler. Men partiet har betydligt svagare stöd än för tjugo år sedan. Vid valet 2002 fick SPD 38,5 procent av rösterna – att jämföra med 25,7 procent i årets val.

Lovisa Herold

Ämnen i artikeln

Tyskland
Norge
Danmark
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt