Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-22 12:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/sanktionerna-forsvarar-irans-jakt-pa-coronavaccin/

Världen

Sanktionerna försvårar Irans jakt på coronavaccin

Irans president Hassan Rouhani.
Irans president Hassan Rouhani. Foto: AFP

I Iran pågår en kamp mot klockan för att få tillgång till coronavaccin. Det hårt drabbade landets regering anklagar USA för att sätta käppar i hjulet för försöken att köpa vaccin via Covaxprogrammet. Men under julhelgen uppgav den iranskas centralbanken att de hittat en lösning.

Samtidigt som massvaccinering mot covid-19 påbörjas i västvärlden så försöker länder i andra världsdelar att få tillgång till läkemedlet.

Ett av dem, Iran, har drabbats svårt av pandemin. Nationen fick tidigt i våras en omfattade virusspridning, och i dag har över 54.000 iranska medborgare avlidit i sviterna av covid-19. Men siffran kan vara betydligt högre enligt bland annat landets egna medicinska råd.

I november infördes kraftiga åtgärder för att bromsa smittspridningen i landet. Ett nationellt utegångsförbud mellan 9 på kvällen och 4 på natten infördes, och i hårt ansatta regioner stängdes även apotek och mataffärer.

Åtgärderna har fått dödsfallen att minska den senaste tiden. Men restriktionerna och det fallande oljepriset har gjort att landets ekonomi störtdykt, så regimen hoppas nu hitta ett sätt att snabba på återöppnandet av samhället.

Tidigare i december gjorde den iranska regeringen en beställning på 16,8 miljoner vaccindoser via det WHO-kopplade programmet Covax, som förser utvecklingsländer med coronavaccin.

Men Iran har svårt att betala de 244 miljoner dollar (drygt 2 miljarder kronor) som försändelserna kostar. Landet har begränsade möjligheter att handla på den internationella marknaden, till följd av att sanktionerna som drivits fram av framför allt USA.

För ett par veckor sedan sa den iranske presidenten Hassan Rouhani att de hittat ett sätt. Planen var att överföra pengar från den iranska centralbankens konton i Sydkorea till schweiziska konton som tillhör Covax.

Men den amerikanska regeringen ville först att pengarna skulle gå via amerikanska banker. Detta fick den iranska regeringen att säga stopp – då de var rädda att pengarna skulle frysas av USA.

– Var ni än hittar våra pengar så snor ni dem. Ni är kända för att stjäla. Varför ska vi lita på tjuvar?, sa Rouhani i ett tv-uttalande enligt al-Jazira.

På julafton uppgav den iranske centralbankens generaldirektör Abdolnaser Hemmati att de kommit på en ny lösning. Nu ska i stället överföringen till Covax gå via en turkisk och en europeisk bank.

– De (amerikanerna) har lagt sanktioner på alla våra banker. Men de accepterar detta engångsfall på grund av tryck från internationell opinion, sa Hemmati till en statsägd tv-kanal enligt Reuters.

Amerikanska myndigheter har ännu inte bekräftat att de godtagit denna hantering. När leveranserna i så fall ska äga rum har heller inte kommunicerats.

Parallellt med försöken att köpa in vaccin arbetar iranska forskare med att ta fram en egen variant. Chefen för den iranska branschen av organisationen Röda halvmånen säger även till al-Jazira att Iran försöker köpa in vaccin från Kina.

Och även om Irans regering har beställt stora mängder vaccin så sår högt uppsatta tjänstemän tvivel om läkemedlet.

– Vi rekommenderar inte att injicera utländska coronavirusvaccin i personal på Revolutionsgardet eller medlemmar i Basij (en paramilitär milis, red. anm), säger Mohammed Reza, vicechef för Revolutionsgardet, enligt al-Jazira.

Ämnen i artikeln

Iran
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt