Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-03 22:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/sibiriens-markliga-kratrar-kan-ha-fatt-sin-forklaring/

Världen

Sibiriens märkliga kratrar kan ha fått sin förklaring

Krater C17.
Krater C17. Foto: Andrej Umnikov/Ur forskarnas rapport

17 märkliga kratrar i nordligaste Sibirien har länge förvånat forskare. De enorma hålen har dykt upp i permafrosten sedan 2013. Då forskarna skickade ned en drönare i en av kratrarna ser de ut att ha fått sin förklaring.

De 17 kratrarna har uppkommit på Yamalhalvön och Gydahalvön öster om Novaja Zemlja i nordvästra Sibirien. Ett område utan permanenta invånare men med en viktig ledning som transporterar gas från en stor fyndighet som 2019 producerade 96,3 miljarder kubikmeter gas.

Hålen är enorma och runt kratrarnas kanter syns hur sten och jord kastats ut som från en enorm explosion 220 meter bort från centrum.

Den 16 juli 2020 upptäckte besättningen i en helikopter hur ytterligare en krater uppstått och skapat ett mörkt hål i den i övrigt platta marken. Kratern fick namnet C-17.

I augusti skickade ryska forskare ned en drönare i C17 och lyckades ta 80 bilder innan den återvände till ytan. Kratern visade sig innehålla en lång rad håligheter som ledde forskarna på spåret.

Med hjälp av bilderna byggdes en tredimensionell modell av den 30 meter djupa kratern, något som ledde de ryska forskarna på spåren – kratern hade orsakats av en enorm explosion av metangas, skriver gruppen i en artikel i tidskriften Geoscience den 8 februari.

Metangasen uppstår när permafrosten smälter och när nog med gas bildats kan den explodera med en enorm smäll. C17 tros hade exploderat någon gång mellan den 15 maj och 9 juni förra året.

Undersökningen av kratern leddes av Igor Bogojavlenskij från den ryska vetenskapsakademins institut för undersökning av olja- och gasfyndigheter. För CNN berättar Bogojavlenskij hur han tvingades ligga med armarna utsträckte över kraterkanten då han styrde den lilla drönaren ned i hålet.

– Vi var nära att förlora den vid tre tillfällen men till slut fick vi nog data för att ta fram den tredimensionella modellen, säger han till CNN.

Permafrosten fungerar som en naturlig reservoar för metangas och om den skulle släppas ut i atmosfären riskerar gasen att påskynda den globala uppvärmningen.

Nu misstänker de ryska forskarna att kratrarna kan ha bildats som ett resultat av den globala uppvärmningen som tinar upp ytlagret på permafrosten och därmed ger metangasen en möjlighet att komma ut.

– Klimatförändringarna har givetvis en påverkan på möjligheten för sådana gasexplosioner i den arktiska permafrosten, säger Evgemij Chuvilin vid Skolkovoinstitutet för vetenskap och teknik som också arbetat med studien till CNN.

Forskarna betecknar kratrarna som bara ett av flera oroande tecken på vad som just nu håller på att hända i Sibirien. Fem procent av ett 327.000 kvadratkilometer stort område, som forskargruppen undersökt mellan åren 1984 och 2017, har visat omfattande förändringar. På flera håll har marken kollapsat, sjöar har uppstått och andra helt försvunnit.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt