Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-15 20:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/skoldpaddsunge-hade-magen-full-av-plast/

VÄRLDEN

Sköldpaddsunge hade magen full av plast

Havssköldpadda som vuxen.
Havssköldpadda som vuxen. Foto: Heather Leiphart

En nyfödd sköldpaddsunge har räddats efter att ha hittats skadad och med magen full av plast på en strand i Sydney. Enligt veterinärerna bestod avföringen enbart av plast sex dagar i rad.

Förekomsten av plast i haven är ett växande miljöproblem, varnar Världsnaturfonden.

När den gröna havssköldpaddan hittades på en strand i Sydney saknade den en fena och hade hål i skalet. Veterinärer tog den till Taronga zoo för att ge den vård. Den vägde bara 127 gram och bedömdes vara nyfödd, skriver The Guardian.

Trots sina skador och litenhet verkade ungen må bra, utom i magen upptäckte personalen på Taronga zoo.

– När den bajsade så kom det inte någon avföring utan bara ren plast, sex dagar i rad, säger veterinärsjuksköterskan Sarah Male vid Taronga till The Guardian.

https://twitter.com/tarongazoo/status/1552549525096628225

Plastbitarna var i olika färg, storlek och plastkomposition. Några var hårda, andra vassa, och några hade bokstäver skrivna på sig som fortfarande gick att läsa.

– Detta är allt några av de här små liven äter. Det finns så mycket plast runt dem att de får i sig det som sin första matbit, säger hon till The Guardian.

Enligt veterinärsjuksköterskan Sarah Male, som var en del av det akutvårdsteam som räddade sköldpaddsungen, mår den nu bra och har inga problem med att simma trots att den bara har tre fenor.

Det kan dock ta upp till ett år innan sköldpaddsungen släpps ut i havet igen.

Taronga veterinärsjukhus räddar upp till 80 sköldpaddor per år - och många har då skadats av fiskenät eller fiskekrokar och plastbitar som de ätit.

Flera delstater i Australien har på senaste tiden infört hårdare regler mot användandet av plastprodukter, vars rester riskerar att hamna i havet och skada djur.

Varje år hamnar elva miljoner ton plast i hav och sjöar runtom i världen, enligt Världsnaturfonden. Det mesta kommer från sopor som rinner med i floder och regn men det dumpas även trasiga plastrester från exempelvis fiskebåtar. Det rör sig om allt från cigarettfilter till engångsförpackningar eller plastpåsar. Men haven förorenas också av miljarder mikroplastfibrer från kläder, legobitar och däckrester.

Plastpartiklar från bildäck uppskattas utgöra en fjärdedel av mikroplasten i världens hav. Vattnet på jorden är så kontaminerat av mikroplaster av den genomsnittliga människan dricker motsvarande ett kreditkorts vikt i plast varje vecka, skriver CNN.

Mängden mikroplast i haven förväntas komma att fyrdubblas till 2050, skriver världsnaturfonden i en rapport från i våras. FN har fattat ett beslut om att minska beroendet av plast.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt