Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-25 16:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/solceller-ar-vagen-framat-i-folkrika-indien/

VÄRLDEN

Solceller är vägen framåt i folkrika Indien

Skolan i Kashiwali har fått solcellspaneler.
Skolan i Kashiwali har fått solcellspaneler. Foto: Beatrice Lundborg

Vattenpumpen som drivs med solceller har förändrat Savitri Rajaram Jodhavs liv. Familjen kan nu leva gott på åkrar som tidigare var obrukbara.
– Jag tänkte att det var för bra för att vara sant i början, säger hon.

Indien är ett av de länder i världen som satsar mest på förnybar energi. Men samtidigt öppnas nya kolgruvor för att täcka det snabbt växande energibehovet.

Skulle pumpen verkligen fungera? Kanske skulle den gå sönder efter ett tag?
– När jag först såg solcellspanelerna förstod jag inte hur det skulle gå till, säger Savitri Rajaram Jodhav när vi följer stigen nedför den branta backen till sjön. Precis vid vattenbrynet står anordningen som med energi från fem stora solcellspaneler pumpar upp vatten.

– Förut fanns det inga jobb här. Och trots att det går en stor kraftledning mitt genom byn hade ingen av oss som bor här el i husen. Vi var många som var tvungna att åka till Nashik (centrum för vinproduktionen i Indien) eller Bombay och försörja oss som daglönare under delar av året.

Savitri Rajaram Jodhav kan leva på jordbruket.
Savitri Rajaram Jodhav kan leva på jordbruket. Foto: Beatrice Lundborg

– Min man fick uppdrag som snickare, jag städade hemma hos familjer. Barnens skolgång fungerade inte när vi flyttade mellan olika ställen och delade bostad med många andra, säger 65-åriga Savitri Rajaram Jodhav.

Nu har allting förändrats. Familjen har inte blivit rik, men för första gången har de en stabil inkomst.

– Arbetet är hårt men livet har blivit mycket lugnare. Tidigare fanns det alltid någonting att oroa sig för. Min största glädje är att jag kan odla jordgubbar på våren. De tar slut på en gång när jag sätter upp ett bord och säljer vid vägkanten.

Bönderna runt sjön Tulyacha kan för första gången leva på sin mark tack vare vattenpumpar som drivs med solceller.
Bönderna runt sjön Tulyacha kan för första gången leva på sin mark tack vare vattenpumpar som drivs med solceller. Foto: Beatrice Lundborg

För tre år sedan valdes familjens by ut i ett pilotprojekt för solceller tillsammans med flera byar runt sjön Tulyacha i delstaten Maharashtra i västra Indien. Bank of America skänkte tio vattenpumpar med tillhörande solcellspaneler. Frivilligorganisationen Pragati Pratishthan såg till att pumparna anslöts till ett konstbevattningssystem.

– Resultatet blev att 108 familjer kan leva på jordbruk. Tidigare var det bara de tio familjer som hade sin mark närmast sjön som kunde bruka jorden. Alla avsätter tio procent av sina inkomster för att kunna betala underhåll och reparationer av solcellerna. Så här långt har allt gått bra, säger Jayram Bhasme från frivilligorganisationen.

Jayram Bhasme.
Jayram Bhasme. Foto: Beatrice Lundborg

Åkerlapparna är små och plöjningen sker med oxar. Tack vare konstbevattningen går det att få ut tre skördar om året. Bönderna har satsat på att odla nötter, som säljs till en fabrik som tillverkar olja. Dessutom kan familjerna driva upp frukt och grönsaker till husbehov. Det som blir över säljs på marknaden i den närmsta lilla staden, Jawhar, eller vid ett stånd längs vägen.

– Under coronapandemin har vi hört att människor har haft svårt att få tag på mat när samhället stängts ned. Vi har ätit våra egna grödor hela tiden, bara behövt åka till apoteket några gånger, säger Panduran Jayram Chaudhari.

Panduran Jayram Chaudhari.
Panduran Jayram Chaudhari. Foto: Beatrice Lundborg

På verandan radar han upp säsongens frukter och grönsaker. Papaya, lime, guava, lök, okra och citrongräs.

Solcellspanelerna runt sjön Tulyacha lyfts fram som ett framgångsexempel och har fått utmärkelser och uppmärksamhet. Tanken är att det ska följas av flera liknande satsningar där grön energi skapar välstånd.

Indien med 1,4 miljarder invånare är till 70 procent beroende av kolkraft och är det land i världen där efterfrågan på energi väntas öka mest de kommande årtiondena. Landet befinner sig i en tillväxtfas och det är svårt att få ekvationen att gå ihop när utsläppen av växthusgaser samtidigt måste minska.

Hundratals miljoner indier har lyfts ur fattigdom sedan 1990-talet, men många miljoner står fortfarande på tur. När medelklassen växer ökar energibehovet när familjer som får mer pengar att röra sig med köper bilar, lätta motorcyklar, kylskåp och luftkonditionering.  Så länge kolberoendet består leder minskad fattigdom till ökad global uppvärmning.

Bönderna runt sjön Tulyacha odlar nötter, som de säljer till matindustrin.
Bönderna runt sjön Tulyacha odlar nötter, som de säljer till matindustrin. Foto: Beatrice Lundborg

Vårens långvariga värmebölja, med temperaturer på närmare 50 grader, gav en föraning om vad som kan bli normalt i framtiden. Mars månad var den hetaste sedan mätningarna började år 1900. När luftkonditioneringar kördes för högtryck nådde efterfrågan på el en ny rekordnivå, med timlånga strömavbrott och tillfällig kolbrist som följd.

I takt med att klimatet blir varmare kommer behovet av att kyla inomhusluften att öka. Redan nu har AC gått från att vara en lyxprodukt till en nödvändighet för många indier. Om 30 år väntas det finnas en miljard luftkonditioneringar i indiska bostäder. Dessa kommer att vara den enskilt största energislukaren.

Panduran Jayram Chaudhari gör rent solcellspanelerna.
Panduran Jayram Chaudhari gör rent solcellspanelerna. Foto: Beatrice Lundborg

Det främsta alternativet till kolet är energi från solen. Indien är ett föregångsland när det gäller satsningar på solenergi, där hundratals stora solcellsparker finns över hela landet. Redan nu är solenergi billigare än kolkraft. Regeringen erbjuder lättnader till företag som satsar på solenergi, men utvecklingen går ändå inte tillräckligt snabbt för att möta efterfrågan. Indien fortsätter att öppna nya kolgruvor, som leder till att de svåra luftföroreningarna i Indiens storstäder förvärras. Huvudstaden New Delhi har sedan många år gått om Kinas huvudstad, Peking, som världens mest förorenade huvudstad.

Indien använder tolv procent av det kol som utvinns i världen, Kina använder mer än 50 procent.

I delstaten Maharashtra med 125 miljoner invånare, där megastaden Bombay är Indiens ekonomiska motor, är kolberoendet ännu större än landet som helhet. 80 procent av energin kommer från kolkraft, men delstaten ligger i framkant när det gäller satsningar på förnybar energi. 43 städer i delstaten ingår i det globala initiativet Race to zero och siktar på att vara koldioxidneutrala år 2040.

Shivani Mehta och Sudhakar Bobade leder satsningarna på förnybar energi i delstaten Maharashtra i västra Indien.
Shivani Mehta och Sudhakar Bobade leder satsningarna på förnybar energi i delstaten Maharashtra i västra Indien. Foto: Beatrice Lundborg

– Det är bråttom och vi arbetar stenhårt, säger Sudhakar Bobade, tjänstemannen som är ansvarig för att klimatpolitiken i delstaten omsätts i praktiken.

Han räknar upp satsningar från det senaste året då mer än två miljoner träd har planterats, 70 000 solcellspaneler installerats, glödlampor bytts ut mot ledlampor i offentliga byggnader och hundratals eldrivna stadsbussar köpts in. På landsbygden tas stora mängder regnvatten om hand för att bevattna åkrar och hundratals biogasanläggningar har byggts.

– Vi håller också på att utbilda lärare så att de kan föra klimatsmart kunskap vidare till elever. Och så har vi infört en miljödag den 5 juni som uppmärksammas i hela delstaten, säger Sudhakar Bobade.

– Solceller kommer att bli allt viktigare för energiförsörjningen, de kan användas i stort och smått. Just nu håller vi på att förse gatubelysningen med solceller, så att den tankar sol på dagarna och lyser på kvällarna. Stationer för vägtullar får solceller på taket och nybyggda vägsträckor kommer att kantas av paneler. Och så uppmuntrar vi privata fastighetsägare att sätta solceller på taken.

En kraftledning går rakt genom byn, men de boende får sin energi via solceller.
En kraftledning går rakt genom byn, men de boende får sin energi via solceller. Foto: Beatrice Lundborg

På klimatmötet i Glasgow i november förra året fick Maharashtras miljöminister Aaditya Thackeray ta emot ett pris för inspirerande ledarskap inom klimatarbetet. Sudhakar Bobade var själv på plats i Skottland.

– Det som gjorde starkast intryck på mig var att träffa så många andra människor som arbetar mot samma mål. Länder har olika förutsättningar och tankegångar, men strävar åt samma håll. Det känns bra att tänka tillbaka på.

På klimatmötet lovade Indiens premiärminister Narendra Modi att landet ska uppnå noll-nettoutsläpp år 2070, 20 år senare än vad många andra länder har förbundit sig till. Om åtta år ska hälften av energin komma från förnybara hällor. Utspelet väckte stor uppmärksamhet, då Indien tidigare inte har varit villigt att gå med på åtaganden som kopplas har med siffror och årtal att göra. Landet anser sig ha rätt att prioritera ekonomisk utveckling, det var därför som regeringen i New Delhi motsatte en skrivning om att kolet skulle ”fasas ut” i FN:s klimatkonferens (COP26) slutdokument. Efter ett ingripande från Indiens miljöminister Bhupender Yadav står det istället att kolet ska ”fasas ned”.

Savitri Rajaram Jodhav tar hjälp av oxar i jordbruket.
Savitri Rajaram Jodhav tar hjälp av oxar i jordbruket. Foto: Beatrice Lundborg

I dag är Indien världens fjärde största utsläppare av koldioxid efter Kina, USA och EU. Nästan var femte människa i världen bor i Indien. Den enorma befolkningen innebär att utsläppen per capita är betydligt mindre än i många andra länder. 2019 släppte Indien ut 1,9 ton per person, jämfört med 15,5 ton i USA.

Klimatdebatten har därför kommit att handla mycket om rättvisa. ”Nu är det Indiens tur att få det bättre”, är ett vanligt argument. Att länderna i väst ska stå för en del av notan för miljövänliga alternativ anses självklart av många. Jämfört med Kina och Europa ligger Indiens topp när det gäller ekonomisk tillväxt flera årtionden längre fram.

Indiens miljöminister Bhupender Yadav.
Indiens miljöminister Bhupender Yadav. Foto: Alastair Grant/AP

På klimatkonferensen +50 i Stockholm i början av juni betonade Bhupender Yadav på nytt behovet av rättvisa i förhandlingarna om globala klimatförändringar.

– Klimaträttvisa syftar till att tillhandahålla lika villkor för alla samhällen över hela världen och ge dem befogenhet med finansiella och tekniska insatser, sade miljöministern.

De indiska städerna har växt enormt de senaste årtiondena och både Delhi och Bombay har mer än 20 miljoner invånare. Sju av tio indier bor dock på på landsbygden, där tusentals byar fortfarande helt saknar el.

I  Kashiwali i Maharashtra kom strömmen till byn för två år sedan. Flera byggnader har försetts med solcellspaneler som donerats av en frivilligorganisation, däribland skolbyggnaden som tar emot de yngsta barnen.

Skolan i Kashiwali har fått solcellspaneler.
Skolan i Kashiwali har fått solcellspaneler. Foto: Beatrice Lundborg

– Jag har jobbat här som lärare i 35 år och för första gången kan vi tända en lampa i taket och använda fläkten. I början var barnen konfunderade över fläkten, de hade aldrig sett den sortens bekvämligheter tidigare, säger S J Shimpi som har hand om 22 sexåringar.

Om hon i framtiden skulle behöva avstå från belysningen eller takfläkten är valet självklart.

– Jag skulle behålla fläkten. I maj, innan monsunregnen börjar, är luften otroligt varm och fuktig. Kläderna klibbar fast på kroppen. Fläkten gör så stor skillnad, säger S J Shimpi.

Läs mer:

Kvinnor riskerar livet i jakten på vatten

Ämnen i artikeln

Klimatet
Indien
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt