Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-29 17:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/studio-dn-15-september-darfor-har-qanons-galna-teorier-fatt-en-politisk-betydelse/

Världen

Studio DN 15 september: Därför har QAnons galna teorier fått en politisk betydelse

Konspirationsteorierna som utgår från en insider kallad Q har fått en enorm tillväxt på sociala medier.
Konspirationsteorierna som utgår från en insider kallad Q har fått en enorm tillväxt på sociala medier. Foto: John Rudoff/TT

Hur har en vansinnig konspirationsteori som QAnon-rörelsen representerar lyckats få en reell politisk betydelse? DN:s reporter Hugo Lindkvist reder ut i dagens Studio DN.

DN Text
USA-valet 2020

Lyssna här

Varför ska man uppmärksamma en rörelse som sprider teorier om att Demokrater och Hollywoodkändisar är satanistiska barnätande pedofiler? Varför kan man inte bara strunta i att ge den mer uppmärksamhet?

– För att den gett upphov till en rörelse som påverkar det politiska landskapet i dag. Vi ser det först och främst i USA där det bara återstår sju veckor till presidentvalet. Flera politiker som kandiderar i USA, på delstatsnivå och även till kongressen har öppet spridit idéer från den här konspirationsteorin. Samtidigt ser vi tecken på hur de här idéerna från just den här konspirationsteorin når gatorna i USA, men även i Europa, och även allt mer i öppna sammanhang som i sociala medier. Jag tror att gemene man helt enkelt kommer att utsättas för de här idéerna mer framöver. Förra året gick även FBI ut och varnade för att just den här konspirationsteorin kan vara ett inhemskt terrorhot.

Vilken roll har president Trump spelat i hur den här rörelsen har fått spridning?

– Donald Trump är den enskilt viktigaste figuren för anhängare till QAnon. Det är alltså han som pekas ut som den som håller på att motarbeta den här ”hemliga sekten”. Och det är han som ska rädda världen från den – även om han inte har sagt det öppet. Hela hans beteende har otroligt stor betydelse.

– Det är ju en grupp av människor som tydligt stöttar honom. Om han då skulle ta avstånd från den här rörelsen är ju frågan hur det då skulle påverka hans presidentvalskampanj. Samtidigt är det en otroligt känslig fråga kan jag tänka mig, eftersom det här är en grundlös konspirationsteori som det inte finns några som helst fakta för.

Det finns också ett tydligt inslag av antisemitism i QAnon?

– Det gör det. Konspirationsteorin bygger vidare på ett mönster som andra konspirationsteorier redan dragit upp i förväg. Och i det att det då finns en hemlig makt anspelar också på att det skulle finnas en judisk makt som i hemlighet styr världen. Som journalisten och författaren Kent Werne säger i artikeln så handlar många av de här nutida konspirationsteorierna om en dold hand som styr bakom kulisserna. Den hämtar näring ur antisemitisk konspirationstänkande. Det gäller inte minst QAnon som målar upp en konspiration bestående av satanistiska pedofiler, vilket har sin grund, som Kent Werne säger, i gamla myter om judiska satanistiska ritualmord på barn.

Hur ser det ut i Sverige?

– Vi ser tecken på att det även förekommer i svenska sociala medier. Jag har pratat med danska och norska forskare och de ser ungefär samma spridning. Att den är ganska marginell, men att den förekommer i Facebook-grupper med tusentals medlemmar.

Lyssna på avsnittet:

Podden är gratis för alla. Lyssna i DN-appen eller på Radioplay eller andra poddplattformar.

I DN-appen kan du välja att ladda ner och lyssna offline. Ladda ner Dagens Nyheters app för iOS här och för Android här. Information om alla poddavsnitt finns här.

Läs mer:

Konspirationsteorin som fått fäste i USA:s politiska elit

Björn Wiman: QAnon och Khaybar – överallt ekar hatet mot judarna

Ämnen i artikeln

QAnon
Donald Trump
DN podcast
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt