Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-04 17:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/studio-dn-18-februari-ett-av-de-mest-valdokumenterade-brotten-i-usas-historia/

Världen

Studio DN 18 februari: ”Ett av de mest väldokumenterade brotten i USA:s historia”

Jacob Chansley, eller Jake Angeli, är en av de över 230 personer som utretts för brott i samband med stormningen av Kapitolium. Chansley står nu åtalad för sex åtalspunkter.
Jacob Chansley, eller Jake Angeli, är en av de över 230 personer som utretts för brott i samband med stormningen av Kapitolium. Chansley står nu åtalad för sex åtalspunkter. Foto: Sauk Loeb/TT

Donald Trump friades i riksrätten, men det rättsliga efterspelet av stormningen av Kapitolium är långt från över. 230 personer misstänks fortfarande för sin inblandning i stormningen, Trump är stämd i allmän domstol och talmannen Nancy Pelosi vill ha en sanningskommission.

I Studio DN berättar Martin Gelin, korrespondent i New York, om de juridiska reaktionerna på händelserna i januari.

DN Text

Lyssna här:

Tusentals demonstranter befann sig i Washington den där dagen i januari då elektorsröster skulle godkännas. Flera hundra av dem gick bärsärkagång i Kapitolium. Hur har det gått för polis och utredare att hitta dem?

– Det var ett otroligt haveri under själva attacken – att man inte hade fler poliser, att nationalgardet inte kom tidigare. Det ingår i utredningen att ta reda på varför varningarna inte togs på allvar och om det fanns Trumpanhängare inom polis och nationalgarde, och andra delar av rättsväsendet som medvetet undvek att skicka dit den säkerhetsstyrka som behövdes.

– Den goda nyheten för utredarna är att det finns mycket bevis i form av filmer och foton. Det beskrivs som ett av de mest väldokumenterade brotten i USA:s historia. Många filmade och liveströmmade själva sina brott. Det har gjort det ganska lätt för FBI att kartlägga och hitta de här personerna. Många var också aktiva på sociala medier.

Vid sidan av brottsutredningarna har talmannen Nancy Pelosi tagit initiativ till en så kallad sanningskommission. Hur ska den fungera?

– Många klagade på att riksrätten skedde i stället för en ordentlig utredning av det slag som man gjorde efter terroristattackerna 2001. Men det ena utesluter inte det andra, och nu försöker man göra en gedigen utredning med vittnesmål från alla de personer som vi inte hörde från under riksrätten. Det var ungefär 140 poliser som misshandlades och skadades under attacken, och alla i kongressen förstås, som upplevde sig under dödshot. Det är viktigt att det kommer fram exakt vad som skedde, och i vilken roll vilken roll republikaner i kongressen hade. Det finns misstankar om att vissa republikaner hjälpte de högerextremister som attackerade kongressen, och till och med avslöjade var vissa demokraters kontor fanns. Det är en process som kommer att pågå under hela året.

Lyssna på avsnittet här:

Podden är gratis för alla. Lyssna i DN-appen eller på Podplay eller andra poddplattformar.

I DN-appen kan du välja att ladda ner och lyssna offline. Ladda ner Dagens Nyheters app för iOS här och för Android här. Information om alla poddavsnitt finns här.

Läs mer:

Studio DN: Vem var mannen med päls och horn som stormade kongressen?

Människorna som stormade kongressen – det vet vi om dem

Ämnen i artikeln

USA
DN podcast
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt