Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-28 09:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/studio-dn-2-december-sverige-har-agerat-svagt-for-att-radda-ahmadrez-djalali/

Världen

Studio DN 2 december: ”Sverige har agerat svagt för att rädda Ahmadreza Djalali”

Ahmadrez Djalali
Ahmadrez Djalali Foto: Amnesty International

Läkaren Ahmadreza Djalali hotas av avrättning i Iran. Sverige har agerat för svagt för att rädda honom, konstaterar DN:s Erik Ohlsson i Studio DN.

DN Text

Lyssna här:

Vem är Ahmadreza Djalali?

– Han är läkare i grunden. Sedan startade han en forskningskarriär inom katastrofmedicin. För att få en så bra utbildning som möjligt reste han till Europa och påbörjade en doktorsavhandling i Sverige på Karolinska institutet 2008. Han är född och uppvuxen i Iran och han har varit väldigt angelägen om att ”ge tillbaka” till Iran. Iran är ett av världens mest jordbävningsdrabbade länder, så han har velat stötta upp deras strukturer. Därför har han regelbundet återvänt till sitt gamla hemland. Det var under en sådan resa han blev gripen av säkerhetspolisen och anklagad för spioneri för Israels räkning.

Varför har han fått dödsdomen?

– Han anklagas för ett grovt brott minst sagt. Men det här har inte åklagarsidan kunnat bevisa på något relevant sätt. Vi pratar om en skenrättegång och han har inte kunnat få något juridiskt biträde som har kunnat ta del av domstolshandlingarna. Han har utsatts för tortyr, både fysisk och psykisk. Så det är mycket som är väldigt skumt i det här.

För knappt en vecka sedan mördades en av Irans ledande kärnforskare Mohsen Fakhrizadeh. Är det här något som har påverkat Irans inställning till det här fallet?

– Mordet på kärnforskaren tror jag är dåliga nyheter för Djalali. Han anklagas för spioneri för Israels räkning och det är Israel som beskylls för terrorattacken mot kärnforskaren.

Vad är det som gör att Iran inte vill släppa Djalali?

– Där tillkommer något som är viktigt att veta. I Iran finns en massa olika maktsfärer som strider inbördes om makt och inflytande. Man har arméns elitstyrka, revolutionsgardet, man har de religiösa ledarna och den politiska sfären. Det här gör att det är väldigt lite insyn i hur man tänker och resonerar. Det finns bara gissningar och tolkningar här. Varför har man utsett Djalali till syndabock? Det kan man spekulera i. Men nu är det så, och nu sitter han i dödscellen. Det är därifrån man får fundera och agera som jag ser det.

– Men min stora invändning är att jag tycker att Sverige har agerat alldeles för tamt. Jag tycker att utrikesministern Mohammed Javad Zarif springer i åttor kring de svenska politikerna. Jag var i Teheran i februari 2017 tillsammans med Stefan Löfven, och det var inga hårda ord som Löfven hade att komma med beträffande Djalali. Det kan jag säga.

Vad skulle Sverige behöva göra?

– Iran är ett i ett knivigt läge med sin ekonomi och sin internationella handel. Man skulle kunna pressa samfällt genom EU – att nu får ni skärpa er här och släppa den här killen annars drar vi åt skruvarna ordentligt, alltså med sanktioner.

Lyssna på avsnittet:

Podden är gratis för alla. Lyssna i DN-appen eller på Podplay eller andra poddplattformar.

I DN-appen kan du välja att ladda ner och lyssna offline. Ladda ner Dagens Nyheters app för iOS här och för Android här. Information om alla poddavsnitt finns här.

Läs mer: Ville ge Iran experthjälp - väntar nu på sitt dödsstraff

Ämnen i artikeln

Iran
DN podcast
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt