Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-24 21:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/studio-dn-24-juni-ett-ar-efter-protestvagen-mot-rasism-och-polisvald-vad-hander-nu/

VÄRLDEN

Studio DN 24 juni: Ett år efter protestvågen mot rasism och polisvåld – vad händer nu?

Black lives matter-demonstration på Sergels torg i juni 2020.
Black lives matter-demonstration på Sergels torg i juni 2020. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Det är ett år sedan stora, antirasistiska protester skakade USA och världen. George Floyds död vid ett våldsamt polisingripande i Minneapolis blev den tändande gnistan och protesterna ledde till engagemang och förändring på flera samhällsnivåer, i och utanför, USA.

Niklas Orrenius, reporter, och Karin Eriksson, USA-korrespondent, medverkar i Studio DN om var USA och Sverige står i den stora, komplexa diskussionen om rasistiska strukturer i dag.

DN Text

Lyssna här:

STUDIO DN  
Ett år efter protestvågen mot rasism och polisvåld – vad händer nu?
0:00 / 27:13

George Floyds död var ett i raden av många, uppmärksammade, tragiska fall där afroamerikaner dödats vid polisingripanden. Men protesterna sommaren 2020 ledde till större uppslutning och ett bredare engagemang än tidigare. Företag såg över sina mångfalds- och inkluderingspolicys, storstäder gjorde försök till polisreformer och privatpersoner, utan erfarenhet av att utsättas för rasism, gick med i bokcirklar för att utbilda sig om rasistiska strukturer.

DN:s USA-korrespondent Karin Eriksson tror att ett av skälen till att protesterna blev så omfattande 2020 delvis handlade om det brutala filmklipp som visar George Floyds dödsögonblick och som spreds över världen.

– Men allt har egentligen rötter bakåt, det finns otroligt många fall av polisbrutalitet och rasism i USA. Jag tror också att president Trump och problemen med rasism och vit makt-rörelsen under ett antal år spelade roll för uppslutningen. Det blev en motreaktion, det samspelade.

I Sverige växte en en lokal förgrening av det amerikanska, antirasistiska nätverket och parollen Black Lives Matter fram.

– Jag tror att mordet på George Floyd, ilskan och sorgen efter det, gick rakt in i även i många svarta svenskars och afrosvenskar smärta, de erfarenheter av förnedring och diskriminering som många bär på och har upplevt här i det svenska samhället. Och protesterna och ilskan knöt an till en större diskussion om rasism och representation som finns i Sverige sedan tidigare, som inte bara handlar om afrosvenskar. Vi kunde bara några månader senare se att det på flera arbetsplatser, som på Sveriges Radio och SVT, startades diskussioner om representation och om rasism på arbetsplatsen, säger DN:s reporter Niklas Orrenius.

Avsnittet handlar också om Juneteenth, och om hur ett medicinskt experiment på svarta män i Alabama leder till vaccinmotvilja i dag.

Lyssna på avsnittet:

STUDIO DN  
Ett år efter protestvågen mot rasism och polisvåld – vad händer nu?
0:00 / 27:13

Podden är gratis för alla. Lyssna i DN-appen eller på Podplay eller andra poddplattformar.

I DN-appen kan du välja att ladda ner och lyssna offline. Ladda ner Dagens Nyheters app för iOS här och för Android här. Information om alla poddavsnitt finns här.

Läs mer:

Historisk dag för slavars befrielse i USA blir helgdag

George Floyds syster om sorgen och kärleken ett år efter hans död

Studio DN Dokumentär: De tycker att Black Lives Matter handlar om Sverige

De vittnar om rasismen som många i Sverige inte vill se

Ämnen i artikeln

DN podcast
Rasism
USA
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt