Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-13 21:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/studio-dn-8-april-till-nasta-pandemi-vill-eu-kommissionen-ha-mer-makt/

Världen

Studio DN 8 april: Till nästa pandemi vill EU-kommissionen ha mer makt

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Nicolas Landemard

Medan amerikanerna blir vaccinerade, och israelerna, och britterna har EU-länderna svårt att möta behovet av vaccin mot covid-19 för alla invånare. Det har vi med all önskvärd tydlighet också märkt i Sverige. Hur blev det så?

I Studio DN berättar EU-korrespondent Pia Gripenberg om vad EU har lärt sig av förhandlingarna om hundratals doser vaccin.

DN Text

Lyssna här:

Vaccin är ett speciellt läkemedel – det handlar mycket om folkhälsa och att skydda stora befolkningar. En stor del av världens vaccin produceras i EU – på vilket sätt hade det betydelse för förhandlingsprocessen om vaccin mot covid-19?

– Exportrestriktioner av den typ som EU har infört fanns ju inte alls på kartan från början. Då tänkte man sig att EU, som stor vaccinproducent och med många stora läkemedelsbolag, skulle behålla en sådan strategi, eller tradition, att varor ska kunna produceras inom EU och sedan levereras till hela världen. Tanken är att man då drar till sig investeringar, och så har det varit också i läkemedelsbranschen.

– Strategin att EU fortsätter att tänka globalt kring vaccinet är nytta för industrin, men också faktiskt till nytta för världen. Det räcker ju inte med att till exempel Sverige är högt vaccinerat, vi måste ha en hög vaccinationsgrad i hela världen för att hindra att en pandemi sprider sig.

– Men det finns ett egenintresse för EU också, detta att leverera över hela världen: hade EU haft strategin att bara tillverka den egna befolkningen hade Pfizer och Moderna kanske valt att bygga sina anläggningar någon annanstans. Nu fick man EU-pengar och byggde i EU.

På vilket sätt skilde sig upphandlingen i EU från den i andra länder, som USA, Storbritannien eller Israel?

– Både USA och Storbritannien satte sig själva främst. Man köpte in till sin egen befolkning, och skrev in i kontrakten att man skulle leverera till den egna befolkningen först. Det brittiska kontraktet med Astra Zeneca är oklart, men effekten vi ser är att Astra Zenecas tillverkning i Storbritannien bara hamnar i Storbritannien.

En del menar att EU varit naiva, vad menar de?

– Om ett företag tar fram en helt ny produkt finns nästan alltid förseningar eller strul av olika slag. Också kring vaccin kan man anta att det finns komplicerade problem. Det har det visat sig att EU litade på företagen, och de i sin tur litade kanske för mycket på sina underleverantörer. Men det har inte fungerat - framför allt när det gäller Astra Zeneca. Leveranserna från Pfizer och Moderna har fungerat bättre, efter en del förseningar i januari levererar de som de ska. Astra Zeneca är det stora problemet. Sverige skulle ha fått många fler doser vid den här tiden, och om Astra Zeneca hade skött sina leveranser hade många fler varit fullt vaccinerade nu.

Lyssna på avsnittet:

Podden är gratis för alla. Lyssna i DN-appen eller på Podplay eller andra poddplattformar.

I DN-appen kan du välja att ladda ner och lyssna offline. Ladda ner Dagens Nyheters app för iOS här och för Android här. Information om alla poddavsnitt finns här.

Läs mer:

Därför hamnade Sverige och EU efter i vaccinkampen

Så uppfyller vaccintillverkarna avtalen med EU

Ämnen i artikeln

Astra Zeneca
Vaccination
DN podcast
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt