En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-10-04 02:49
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/studio-dn-darfor-nar-hjalpen-inte-fram-till-tigray-trots-vapenvila/
I krigsdrabbade Tigray i Etiopien, tros en halv miljon människor ha dött i strider och av svält. Under konflikten har humanitär hjälp blockerats, men trots att det är vapenvila nu, är det fortfarande stor brist på mat och mediciner.
Dagens Nyheters Afrikakorrespondent Erik Esbjörnsson berättar i Studio DN om en av världens största humanitära katastrofer och om varför hjälpen inte når fram.
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
Lyssna här:
Tigray är en region i norra Etiopien, centrum för inbördeskriget som pågått sedan november 2020.Vad handlar konflikten om?
– Det är en komplicerad konflikt som har väldigt många lager, men grovt förenklat så skulle jag beskriva det som ”Afrikas äldsta imperium sista dagar”. Det är ett federalt system som håller på att falla sönder är, inte helt olikt vad som hände i Jugoslavien under tidigt 90-tal. Just den här konflikten, mellan regionen Tigray och resten av Etiopien, utlöstes när premiärminister Abiy Ahmed valde att skjuta upp valet, men själv inte att stiga åt sidan, utan fortsätta regera. Tigray höll då sitt eget val, vilket skapade en kollision mellan centralregeringen i Addis Abeba och Tigray och dess ledarskap, TPLF, som som är den huvudsakliga motståndaren, säger Erik Esbjörnsson i Studio DN.
Vad menar du är likheterna med forna Jugoslavien?
– Etiopien hade ett system som kallas för etnisk federalism, med ett antal delstater rotade i den etnicitet som var dominant i varje landsände. Men det dominerades väldigt kraftigt av det tigreanska partiet TPLF. Även om det är ett land med distinktioner mellan olika områden, så har ju folk flyttat runt. Folk har blandats upp och gränserna har varit luddiga. Det har skapat otroligt komplicerade situationer just i gränsområdena och i omtvistade områden, där det har varit väldigt brutala övergrepp och attacker, just för att bitterheten har varit mer påtaglig där.
Kriget i Tigray har nu alltså lett fram till det som nu är en av världens största humanitära katastrofer. Hur märks det just nu?
– Jag tycker det är viktigt att lyfta fram att när vi började tala om folkmord i Europa på 40-talet, efter Förintelsen, talade Raphael Lemkin, som ursprungligen myntade uttrycket folkmord inte bara om det fysiska våldet, utan även om hur man svälter ut områden. Man försöker få ner barnafödandet i en region för att den folkgruppen ska minska. Man ska komma ihåg att svält har varit ett politiskt, ett militärt, medel under många år i många konflikter. Och det är det vi ser i Tigray nu. Regionen är omgärdad av bara fiender. Man har ett Eritrea i norr, och man har resten av Etiopien i söder. Man har inga livlinor, och det finns inga kanaler till omvärlden som inte går via ett land som hatar dem mer eller mindre. Så att det är det som har hänt i Tigray. Jag vet inte hur många som är där nu, det är väldiga flyktingströmmar också, men vi pratar om uppemot nio miljoner människor som inte haft någon sjukvård, ingen mat, ingenting under ett och ett halvt års tid och situationen är desperat.
Lyssna på hela avsnittet för att höra om varför nödhjälp inte kommer in i Tigray nu, trots vapenvilan och om vilka insatser som skulle kunna bidra till att lösa konflikten i Tigray.
Lyssna här:
Programledare: Ülkü Holago
Producent: Palmira Koukkari Mbenga
Podden är gratis för alla. Lyssna i DN-appen eller på Podplay eller andra poddplattformar.
I DN-appen kan du välja att ladda ner och lyssna offline. Ladda ner Dagens Nyheters app för iOS här och för Android här. Information om alla poddavsnitt finns här.
Vill du kontakta poddredaktionen? Mejla oss på studiodn@dn.se
Läs mer:
