Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-28 12:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/studio-dn-hur-gar-det-till-nar-en-pandemi-tar-slut/

VÄRLDEN

Studio DN: Hur går det till när en pandemi tar slut?

Patienter som drabbats av spanska sjukan får vård i det provisoriska "Spanska Sjukhuset" i Gamla läroverkets gymnastiksal, Östersund hösten 1918.
Patienter som drabbats av spanska sjukan får vård i det provisoriska "Spanska Sjukhuset" i Gamla läroverkets gymnastiksal, Östersund hösten 1918. Foto: TT

Spridningen av coronaviruset slår rekord, samtidigt som många är trötta på pandemins grepp om våra liv, och frågar sig när den egentligen tar slut?

Jörn Spolander, reporter på Dagens Nyheters vetenskapsredaktion, berättar i Studio DN om spanska sjukan och vad vi kan lära av 1900-talets första pandemi, som tog omkring 50 miljoner människoliv. Hur spreds viruset, hur såg dåtidens samhällsdebatt ut och vad var det som tillslut fick stopp på smittspridningen?

DN Text

Lyssna här:

STUDIO DN  
Hur går det till när en pandemi tar slut?
0:00 / 21:12

Du har skrivit en artikel i DN med rubriken ”Vägen ut ur pandemin – det kan vi lära av spanska sjukan”. Innan vi kommer till lärdomarna; spanska sjukan var en pandemi som härjade under 1918-1920, vad var det för sjukdom?

– Lite kort kan man säga att det var ett nytt influensavirus som plötsligt dök upp i världen och ställde till med stor oreda, eftersom ingen människa hade immunitet, det var helt nytt. Influensavirus kliver över gränsen från djurvärlden. De brukar pausa i svin, sedan mutera och börja smitta människor, och av allt att döma började det i USA. Det första dokumenterade dödsfallet skedde i mars 1918 på en militärförläggning i Kansas. En del pekar på att det fanns gott om svinfarmar i exempelvis Iowa, där virus kunde ha kontakt med både svin och människor. Det blev superbra förutsättningar för viruset. Det här var i slutet av första världskriget, många soldater reste från USA till Europa och förde med sig viruset, som fick en snabb och väldigt omfattande hjälp att spridas till Europa och över hela världen, säger Jörn Spolander i Studio DN.

Varför kallas sjukdomen för spanska, och inte amerikanska sjukan?

– Sjukdomen gjorde sin publika entré i världen i Spanien, som var neutralt under första världskriget. De hade fri press som rapporterade vad som hände i landet, om dödsfall och en underlig sjukdom som härjade. Det här hände samtidigt i de andra länderna, men där var pressen censurerad och man fick inte skriva om sådant som kunde skada, eller framställa landet som försvagat. När DN första gången skrev om pandemin framställs det tydligt som att det är i Spanien det börjat härja. Strax efteråt, på sommaren 1918 dyker de första fallen upp i Sverige.

Lyssna på hela avsnittet för att höra mer om likheter och skillnader mellan situationen under spanska sjukan och coronapandemin, när och hur en pandemi kan sägas vara över.

Lyssna på hela avsnittet här:

STUDIO DN  
Hur går det till när en pandemi tar slut?
0:00 / 21:12

Programledare: Ülkü Holago
Producent: Palmira Koukkari Mbenga

Podden är gratis för alla. Lyssna i DN-appen eller på Podplay eller andra poddplattformar.

I DN-appen kan du välja att ladda ner och lyssna offline. Ladda ner Dagens Nyheters app för iOS här och för Android här. Information om alla poddavsnitt finns här.

Vill du kontakta poddredaktionen? Mejla oss på studiodn@dn.se

Läs mer:

Vägen ut ur en pandemi – vad kan vi lära av spanska sjukan?

Pandemilagen förlängs i två månader

Ämnen i artikeln

Vaccination
DN podcast
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt