Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-26 18:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/studio-dn-kan-sanktioner-stoppa-en-rysk-invasion-av-ukraina/

VÄRLDEN

Studio DN: Kan sanktioner stoppa en rysk invasion av Ukraina?

USA och Tyskland har olika syn på hur hårda sanktionerna ska vara mot Ryssland när det gäller Ukrainakonflikten. Utrikesministrarna Antony Blinken och Annalena Baerbock möttes den 20 januari för att diskutera bland annat den frågan.
USA och Tyskland har olika syn på hur hårda sanktionerna ska vara mot Ryssland när det gäller Ukrainakonflikten. Utrikesministrarna Antony Blinken och Annalena Baerbock möttes den 20 januari för att diskutera bland annat den frågan. Foto: Action Press/TT

EU och USA söker febrilt en diplomatisk lösning på konflikten vid Ukrainas gräns.

Om det misslyckas, och Ryssland invaderar sitt grannland, väntar sannolikt nya sanktioner.

Dagens Nyheters EU-korrespondent Pia Gripenberg berättar i Studio DN om sanktionernas effekt, och vad som händer om Putins oligarker står på tur för att få straffåtgärder.

DN Text

Lyssna här:

STUDIO DN  
Kan sanktioner stoppa en rysk invasion av Ukraina?
0:00 / 18:08

Det råder som bekant spänt läge i Europa och världen håller ögonen på situationen i Ukraina, sedan Ryssland skickat 100 000 soldater som samlats nära Ukrainas gräns. Vi ska prata om sanktionerna mot Ryssland, efter 2014 års annektering av Krimhalvön, och vilken effekt de haft, men till att börja med – hur gick annekteringen av Krim till?

– Ukraina, precis som en del andra tidigare sovjetrepubliker, rörde sig västerut. Hösten 2013 fanns det ett färdigt samarbetsavtal mellan Ukraina och EU. Den dåvarande ukrainske presidenten Janukovytj vägrade skriva under det här avtalet vilket ledde till stora protester på Majdantorget i Kiev, och hundratusentals var ute och demonstrerade. Till slut tvingades Janukovytj bort och det ledde till att man från Putinregimens sida blev orolig. I februari och mars 2014 gick Ryssland in i Krim, som har en till största delen rysk befolkning. Man ville skydda sin egen befolkning, som det heter, säger Pia Gripenberg i Studio DN.

En av dem som drev på för annekteringen av Krim var Rysslands dåvarande vice premiärminister Dimitrij Rogozin. Det ledde till att han tillsammans med ett 20-tal andra blev föremål för sanktioner. Vad innebar sanktionerna och vem stod bakom beslutet?

– USA, EU, Kanada, Australien, Storbritannien, Schweiz och några till pratade ihop sig för att stoppa att Ryssland skulle ta ännu mer av Ukraina. Då enades man om att vissa personer och företag som man sanktionerade dels fick inreseförbud in i de norra västländerna, de fick inte ens passera i luftrummet över länderna. Företagen får inte göra affärer med andra företag, eller personer, i väst. Och dessutom så fick man eventuella ekonomiska tillgångar frysta, det vill säga om de hade något hus någonstans på Rivieran eller något sådant, så togs det i beslag helt enkelt.

Lyssna på hela avsnittet för att höra mer om hur sanktionsbeslut tas, hur vanliga människor i EU märker av sanktionerna, om diskussionen kring Nord Stream 2 och hur fotbollsvärlden kan komma att påverkas av sanktioner mot oligarker.

Lyssna här:

STUDIO DN  
Kan sanktioner stoppa en rysk invasion av Ukraina?
0:00 / 18:08

Programledare: Ülkü Holago
Producent: Palmira Koukkari Mbenga

Podden är gratis för alla. Lyssna i DN-appen eller på Podplay eller andra poddplattformar.

I DN-appen kan du välja att ladda ner och lyssna offline. Ladda ner Dagens Nyheters app för iOS här och för Android här. Information om alla poddavsnitt finns här.

Vill du kontakta poddredaktionen? Mejla oss på studiodn@dn.se

Läs mer:

Nya sanktioner väntar Ryssland vid invasion av Ukraina – ”kommer kosta ekonomiskt”

Varför är Ryssland så besviket på väst? Hopp blev brustna illusioner

Ämnen i artikeln

DN podcast
Ryssland
Ukraina
Tyskland
USA
Östersjön
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt