Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-27 01:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/studio-dn-sa-blev-danmark-en-maktfaktor-i-nato/

VÄRLDEN

Studio DN: Så blev Danmark en maktfaktor i Nato

Danmarks medverkan i krig har skapat traumatiserade veteraner. Johnny Boalth Lambertsen bor på ett hem för danska krigsveteraner i Köpenhamn. – Att vara i naturen är mitt sätt att hantera ptsd:n, säger han.
Danmarks medverkan i krig har skapat traumatiserade veteraner. Johnny Boalth Lambertsen bor på ett hem för danska krigsveteraner i Köpenhamn. – Att vara i naturen är mitt sätt att hantera ptsd:n, säger han. Foto: Ola Torkelsson

Danmark har skapat rykte om sig som en av Natos mest hårdföra krigsnationer och stödet för militäralliansen är stort bland danskar.

Dagens Nyheters reporter Hanna Grosshög berättar i Studio DN om Danmarks position i Nato, vad den kostat landet i form av stupade och traumatiserade soldater och om varför den lilla nationen valt att ta så stor plats i militäralliansen.

DN Text

Lyssna här:

STUDIO DN  
Så blev Danmark en maktfaktor i Nato
0:00 / 19:03

På vilket sätt Danmark har en stark roll i NATO?

– Sett till den geografiska litenhet som Danmark ändå har, har man spelat en oproportionerligt stor roll, med en framträdande roll i Nato-insatserna. Det mest omtalade kanske är kriget mot talibanerna i Afghanistan under 2000-talet. Där tilldelades Danmark den väldigt hårt våldsdrabbade provinsen Helmand. Men även i krigen på Balkan, framför allt Nato-bombningarna i Kosovo 1999, och Irakkriget mot Saddam Hussein 1991, säger Hanna Grosshög i Studio DN.

För Danmark är Nato en viktig del i landets försvars och säkerhetspolitik, och de har varit med i Nato ända sedan alliansen grundades 1949. Vilka är de historiska förklaringarna till att man gick med så tidigt?

– Det har egentligen uteslutande handlat om nationell säkerhet, och här har historien varit det avgörande. Man brukar prata om två historiska datum: år 1864 och det schleswigska kriget, där man förlorade en tredjedel av sitt territorium till Tyskland och tyska Preussen. Det datum man oftast pratar om är dock den 9 april 1940, under andra världskriget, då tyskarna landsteg i Köpenhamn och en fem år lång naziockupation väntade. Efter befrielsen och andra världskrigets slut, har man haft det som ett politiskt mantra att ”aldrig mer den 9 april”. Efter andra världskriget började man genast förhandla med sina nordiska grannländer för att bilda en skandinavisk försvarsunion. De planerna strandade och därför gick Danmark med i Nato samtidigt som Norge och Island. Sedan var det inte en självklarhet när man förhandlade om medlemskap, men Grönland kom ganska tidigt in i diskussionerna. Det är världens största ö, som alltid har varit en strategiskt viktig plats när det gäller kontroll och inflytande, i Arktis inte minst. Det var ju USA väldigt intresserad av, och alla minns väl 2019 när Donald Trump lade ett bud och ville köpa Grönland, så den frågan har alltid varit i fokus.

[...]

Det här är ett utdrag ur podden Studio DN. Lyssna på hela avsnittet för att höra mer om Danmarks väg från Natomedlem på tvären till ”krigarnation”, varför man valt den strategin, och om traumatiserade, danska krigsveteraner och inhemsk Natoopinion.

Lyssna på hela avsnittet här:

STUDIO DN  
Så blev Danmark en maktfaktor i Nato
0:00 / 19:03

Programledare: Ülkü Holago
Producent: Palmira Koukkari Mbenga

Podden är gratis för alla. Lyssna i DN-appen eller på Podplay eller andra poddplattformar.

I DN-appen kan du välja att ladda ner och lyssna offline. Ladda ner Dagens Nyheters app för iOS här och för Android här. Information om alla poddavsnitt finns här.

Vill du kontakta poddredaktionen? Mejla oss på studiodn@dn.se

Läs mer:

Så blev krigarlandet Danmark en maktfaktor i Nato

Ämnen i artikeln

DN podcast
Danmark
Nato
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt