Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-11-28 09:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/sunak-och-macron-har-hittat-varandra-talas-om-bromance/

VÄRLDEN

Sunak och Macron har hittat varandra – talas om ”bromance”

Det talas om en gryende ”bromance” mellan Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak och Frankrikes president Emmanuel Macron.
Foto: Steve Reigate/TT

PARIS. Efter en minst sagt frostig period är de fransk-brittiska relationerna på väg att tina upp. Det talas till och med om en gryende ”bromance” mellan Rishi Sunak och Emmanuel Macron.

– Sunaks stil är mer kompatibel med Macrons. Stämningen är bättre nu. Men det finns flera underliggande motsättningar kvar, säger diplomaten Peter Ricketts, som tidigare varit Storbritanniens ambassadör i Paris.

Den 28 oktober, tre dagar efter att Rishi Sunak blev premiärminister, ringde han upp Frankrikes president Emmanuel Macron. I ett pressmeddelande efter samtalet framgår att Sunak ”betonade den stora vikt han sätter vid Storbritanniens relation med Frankrike – vårt grannland och allierade”.

En brittisk tjänsteman som lyssnade på samtalet menar dock att det var betydligt mer än så: en regelrätt charmoffensiv från Rishi Sunaks sida.

– Han ville så uppenbart få det att fungera. Det lät nästan lite desperat. Från första början var det: ”Jag vill bara säga att jag ser dig som en vän, okej? En vän, okej?” Och så fortsatte han så, ”en vän, en vän’”, säger källan till tidningen Politico.

Reaktionen från fransk sida blev till en början en smula avvaktande. De diplomatiska bråken från de gångna åren, då Storbritannien och Frankrike grälat om allt från fiskekvoter och båtflyktingar till synen på Kina och energiförsörjning, har lämnat sina ärr.

Storbritanniens tidigare premiärminister Boris Johnson och landets nuvarande premiärminister Rishi Sunak tillsammans i London, 13 november 2022.
Foto: TT

När fransmännen förra hösten upprördes av att man förlorade en stor ubåtsaffär på grund av lanseringen av den nya anglosaxiska säkerhetspakten Aukus (där USA, Storbritannien och Australien ingår) – då hade Boris Johnson bara hånfullt svarat: ”donnez-moi un break”, en ordlek som syftar på engelskans ”give me a break”.

Macron ska internt ha kallat Johnson för ”en clown”.

Inte blev saken bättre av att Johnsons efterträdare Liz Truss i slutet av augusti i en intervju sa att ”juryn är ute” (och alltså inte hade bestämt sig) om Macron var en vän eller fiende.

Rishi Sunaks samtal uppfattades av fransmännen som en öppning för en nystart. Så när Macron mötte Sunak i Sharm el Shejk i början av november småjoggade han fram till honom och skakade hand.

Macron och Sunak möttes i Sharm el Shejk i Egypten, 7 november 2022.
Foto: Stefan Rousseau/AP

Breda leenden.

Försiktiga, respektfulla ryggdunkar.

– Vi har en del att prata om, sa Sunak.

Macron drog iväg honom bort från kamerorna.

Några dagar senare slöts ett avtal där britterna lovar finansiering av en utökning av den franska polisens insatser mot människosmuggling över Engelska kanalen. Vid G20-mötet i Indonesien var kroppsspråket ännu mer avslappnat mellan Sunak, 42, och Macron, 44.

I tidningar som The Independent, Washington Post, The Guardian och Politico har det bidragit till spekulationer om en gryende ”bromance” – en engelsk term för nära manlig vänskap.

Ligger det något i det?

Den pensionerade diplomaten Peter Ricketts, som var Storbritanniens ambassadör i Paris åren 2012–2016, menar att personkemin förvisso kan spela roll.

– Rishi Sunaks stil är mer kompatibel med Macrons. Båda är före detta bankirer, båda förstår sig på ekonomi, och båda är seriösa, respektfulla politiker. Stämningen är bättre nu. Men det finns fortfarande flera underliggande motsättningar kvar, säger Peter Ricketts.

Den pensionerade diplomaten Peter Ricketts var Storbritanniens ambassadör i Paris åren 2012–2016.
Foto: TT

För ett år sedan när jag intervjuade honom sa han att de fransk-brittiska relationerna inte hade varit så dåliga sedan 2003, då Frankrike protesterade högljutt mot invasionen av Irak.

– I början av året hade relationen verkligen nått botten. Men sen kom kriget i Ukraina. Det har fått båda sidor att inse att de måste försöka lägga grälen bakom sig, och förbättra relationen, säger Peter Ricketts.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har fått gamla tvistefrågor att blekna i jämförelse. Inte minst det om säkerhetspakten Aukus i Stilla havet, där Frankrike förra året kände sig överkört av USA, Australien och Storbritannien.

– Den brittiska regeringen gjorde en stor sak av att man skulle satsa mer på Indiska oceanen och Stilla havet. Det var en del i visionen om brexit att Storbritannien skulle samarbeta nära med USA där. Men Ukrainakriget har blivit en påminnelse för folk om att Storbritanniens första prioritet är Europa när det gäller den nationella säkerheten, säger Peter Ricketts, som tidigare också varit nationell säkerhetsrådgivare i Storbritannien.

Frankrike har därtill bytt utrikesminister under året.

– Den förre ministern, Jean-Yves Le Drian, var djupt involverad i att förhandla fram det franska avtalet med Australien och blev mycket arg när det plötsligt sprack på grund av Aukus. Bytet på den posten kan ha hjälpt – tillsammans med att Joe Biden försökt gå fransmännen till mötes i stillahavsregionen, säger Ricketts.

Den tidigare franske utrikesministern Jean-Yves Le Drian i Paris i september i år.
Foto: Lafargue Raphael/TT

I början av nästa år ska ett fransk-brittiskt toppmöte om försvarsfrågor hållas – ytterligare ett tecken på att de båda rivalerna ser ett ökat behov av att samarbeta. Inte minst militärt, för att bemöta hotet från Ryssland.

I torsdags bekräftade också den brittiska regeringen att man går vidare med en mångmiljardinvestering i ny kärnkraft, där det franska statliga bolaget EDF är en central aktör.

Trots det finns en del gamla surdegar kvar. Den viktigaste är Nordirlandsprotokollet i brexitavtalet.

Frankrike är en tongivande medlem i EU, och britternas relation till unionen påverkar grannländernas relation direkt. Tidigare brittiska regeringar har öppnat för att ensidigt slopa alla kontroller mellan Nordirland och brittiska fastlandet, vilket skulle kunna leda till att hela brexitavtalet rivs upp.

– Kring påsk, då årsdagen av fredsavtalet på Nordirland infaller, tror jag att Rishi Sunak måste sätta ned foten: är han beredd att hitta en överenskommelse med EU och stå upp mot de brexitörer i hans Toryparti som säkert kommer att vara emot den? Eller drar han slutsatsen att hans politiska position är så svag att det inte finns möjlighet att göra det? säger Peter Ricketts.

Vissa signaler finns om att en kompromisslösning kan vara på väg. Tekniska lösningar diskuteras, och tonen tycks nu vara mer konstruktiv än tidigare.

Irlands EU-minister Thomas Byrne.
Foto: Lev Radin/TT

– Vi märker av en mycket bättre politisk atmosfär. Så vi hoppas att vi snart kan göra framsteg i förhandlingarna, sa Irlands EU-minister Thomas Byrne i torsdags.

Georgina Wright, forskare vid Institut Montaigne i Paris, tror att upptiningen framför allt är kopplad till följderna av kriget i Ukraina.

– Jag tycker att det är för tidigt att tala om en ”bromance” mellan Sunak och Macron. De har saker gemensamt, och på sikt kan relationen bli viktig. Men Macron skulle i det här läget vara beredd att bygga en god relation till vem som än tog plats på 10 Downing Street. Närmandet mellan Frankrike och Storbritannien började redan i slutet av Boris Johnsons tid vid makten, så det här är i första hand kopplat till kriget i Ukraina. Kriget har fått brexit att hamna i skymundan – åtminstone så länge ingångna avtal hålls – och fokus här i Frankrike ligger nu på hur Europa ska hantera kriget och dess följder, som energikrisen och inflationen, säger Georgina Wright.

Ett fokus som delas även av Storbritannien – även om landet inte längre har något att säga till om i EU.

Ämnen i artikeln

Frankrike
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt