Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-27 02:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/svag-polarvirvel-bakom-arets-kalla-vinter/

Världen

Svag polarvirvel bakom årets kalla vinter

Skridskoåkare i Bunkeflo. Danmark syns i bakgrunden.
Skridskoåkare i Bunkeflo. Danmark syns i bakgrunden. Foto: Anders Hansson

Svenskarna har fått uppleva en övervägande kall februari samtidigt som det har varit ovanligt varmt på Nordpolen. Om vintervädret beror på den globala uppvärmningen råder det delade meningar om i forskarvärlden.

Men vissa forskare pekar på att ökade utsläpp kan leda till fler vargavintrar i framtiden.

Snökaos lamslog Spanien när vinterstormen Filomena förde med sig ett väder som landet inte varit med om på 50 år. Samtidigt har Sverige och andra länder i Europa fått uppleva en extra kall vinter och tvåsiffriga minusgrader som varat från slutet av januari och nästan hela februari.

Men i bland annat Nordamerika har vintern i stället varit mild och globalt har den varit förhållandevis ”vanlig”.

Kan den globala uppvärmningen ha en koppling till kylan som svept över stora delar av Europa i vinter och lämnat andra delar av jorden varmare? Det menar vissa forskare och andra inte.

Den tyska kanalen Deutsche Welle rapporterar att effekterna av den globala uppvärmningen kan ha skjutsat temperaturerna in i extremkyla genom att en försvagning av polarvirveln skett. Polarvirveln är den kalla arktiska luft som snurrar ovanför Nordpolen.

Försvagningen skulle i sin tur kunna vara en följd av att medeltemperaturen i Arktis har stigit dubbelt så fort som i resten av världen de senaste 40 åren, enligt bland annat klimatforskaren Jennifer Francis.

– Generellt ser vi tendensen, att när Arktis är väldigt varmt, förskjuts den kalla luften som vanligtvis befinner sig över Arktis någon annanstans. När Arktis värms upp snabbare kan vi förvänta oss att se detta oftare, säger Francis till Inside Climate News.

Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet.
Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Foto: Foto: Staffan Claesson

Det handlar om stigande värme som drabbar polarvirveln som färdas på upp till 30 kilometers höjd i stratosfären. Den arktiska luften driver även ett väderfenomen som kallas jetströmmar.

– Jetströmmarna är den kraftiga strömningen i atmosfären som normalt går från väster mot öster. Men ibland ändrar strömningen riktning och vandrar i stället som en slingrande flod från norr till söder och tillbaka. Var i världen man befinner sig i förhållande till de här vågorna avgör om man får det kallt eller varmt, säger Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och fortsätter:

– Det har skett en störning av de här jetströmmarna och nu befinner vi oss i ett område som är påverkat av den här kalluften som kommer norrifrån men någonstans sker motsvarande effekt av varm luft.

Det är en naturlig del av klimatsystemet och i själva verket är syftet med vågorna att transportera värme från tropikerna till polarområdena. Detta för att solen skiner ”för mycket” på tropikerna och ”för lite” på polarområdena, berättar Michael Tjernström.

– När Arktis värms upp så försvagas polarvirveln och jetströmmarna. Men om dessa stora kast mellan varmt och kallt på olika platser beror på den globala uppvärmningen och den starka uppvärmningen i Arktis vet vi egentligen inte. Det kan också vara slumpen. Det är helt enkelt normalt att vädret är onormalt, säger han.

Deutsche Welle skriver att störningarna av strömmarna kan innebära att det kan bli vanligare med kalla vintrar. Det är ett fenomen som forskare kallar ”varm Arktis – kalla kontinenter”.

Michael Tjernström menar att kalla vintrar och störningar i polarvirveln hänger samman. Men störningarna av polarvirveln behöver nödvändigtvis inte ha en koppling till klimatförändringarna, förklarar han.

Sett till antalet kalla vintrar i framtiden så tror han snarare att de kommer att bli färre.

– Väderfenomenet ligger säkert bakom den kalla vintern vi ser nu, men man kan inte säga att väderfenomenet har blivit vanligare till följd av klimatförändringarna. Kopplingen mellan extremväder och klimatförändringar är svåra.

Foto: Helena Larsson/TT

Rubbningar i polarvirveln är heller inte frågan om ett nytt fenomen – forskarna har känt till det länge men har under de senaste 20 åren börjat undersöka hur det påverkar vårt väder.

– Det här inträffar lite då och då och det finns många olika faktorer som påverkar polarvirvlarna. Ännu vet man inte säkert, men vissa pekar på att klimatförändringen kan vara en av dem och det är intressant.

Det som forskningen däremot har kommit fram till är att vinterns temperaturskillnader håller på att minska – inte öka.

– Det vi vet och kan mäta är att Arktis värms upp mycket fortare än tropikerna på grund av klimatförändringarna. Det som driver jetströmmarna är temperaturskillnaden, därför kan man förvänta sig att strömmarna blir svagare i framtiden på grund av att Arktis värms upp fortare än resten av jorden.

Men vad det ger för effekter anser Michael Tjernström fortfarande vara oklart. Däremot vet man att den globala uppvärmningen har en större effekt på vintern än vad den har på sommaren.

– Vintrarna blir relativt sett mer varmare än vad somrarna blir varmare. Om sommartemperaturerna höjs i medeltemperatur med en grad så höjs vintertemperaturen med mer än en grad. Den globala uppvärmningen har större effekt på vintern då solstrålningen som inte påverkas av koldioxiden har mindre betydelse.

Ämnen i artikeln

Snöoväder
Spanien
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt