Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-08-02 08:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/svalthotet-i-tigray-lika-illa-som-nar-varlden-slot-upp-i-live-aid/

VÄRLDEN

Svälten i Tigray kan bli lika svår som när världen slöt upp på 80-talet

Bild 1 av 2 I vissa städer når hjälpen ut – som här i Hawzen – men man vet inte hur illa det är i mer avlägsna byar på landsbygden.
Foto: Erik Esbjörnsson
Bild 2 av 2 I vissa städer når hjälpen ut – men man vet inte hur illa det är i mer avlägsna byar på landsbygden.
Foto: Erik Esbjörnsson

TIGRAY. I början av juni hotades 350 000 tigreaner i norra Etiopien av svält i krigets spår. Tre veckor senare hade siffran vuxit till svindlande 900 000 människor, och miljoner fler kan vara i riskzonen. Nu pågår en kamp mot klockan för att nå ut med hjälpen till civilbefolkningen i den krigsdrabbade provinsen, som dessutom utsatts för en blockad av sina omgivande fiender.

Säsongens första regn har börjat falla över bergen kring staden Adigrat i norra Tigray. Vanligtvis vid den här tiden på året är bonden Berhane Aregawi ute på fältet och försöker avgöra när det är dags att så. Men nu befinner han sig i stället på stadens sjukhus. Han fingrar på ett verktyg som hans fårade händer inte är vana att hantera – en liten genomskinlig plastspruta med flytande föda som är kopplad till en slang som går ned i tvååriga sonen Tewoldes mage.

Sonen är för svag för att äta på egen hand och har dessutom problem med andningen. Järnbrist har gett honom anemi och han kan inte ta upp syre som andra barn i hans ålder. Vid sjuksängen står en maskin som ökar koncentrationen av syre i Tewoldes lungor. Den andas mer högljutt än pojken.

För mamma Lemlem är det en lättare börda än vanligt när hon håller Tewolde i sin famn. Pojken väger bara åtta kilo, vilket är 60 procent av den normala kroppsvikten för en tvååring.

– Det har varit ont om mat, säger Berhane bekymrat.

– Vi tvingades på flykt när kriget bröt ut och när vi vågade återvända hem fanns det ingen mat kvar i huset. Allt var länsat.

Bild 1 av 3 På sjukhuset i staden Adigrat får tvåårige Tewolde läkarhjälp. Pojken är kraftigt undernärd och har tagits dit av mamma Lemlem och pappa Berhane.
Foto: Erik Esbjörnsson
Bild 2 av 3 Kriget har åter kommit till Tigrayprovinsen i norra Etiopien. Hjälporganisationer befarar att scenerna från tidigt 1980-tal, då uppemot en miljon människor dog av svält, ska upprepas. På sjukhuset i staden Adigrat får tvåårige Tewolde läkarhjälp. Pojken är kraftigt undernärd och har tagits dit av mamma Lemlem och pappa Berhane.
Foto: Erik Esbjörnsson
Bild 3 av 3 På sjukhuset i staden Adigrat får tvåårige Tewolde läkarhjälp. Pojken är kraftigt undernärd och väger bara 60 procent av en tvåårings normalvikt.
Foto: Erik Esbjörnsson

Familjens by ligger bara ett par kilometer från gränsen till grannlandet Eritrea, vars regering har legat i krig med provinsen Tigrays politiska elit TPLF under flera decennier.

När det etiopiska inbördeskriget bröt ut den 4 november i fjol tog landets premiärminister Abiy Ahmed hjälp av Eritrea, som han slutit fred med bara häromåret, för att ta sig an den gemensamma fienden TPLF i Tigray. Bara dagar efter krigsutbrottet stormade tusentals eritreanska soldater in i Etiopien och ockuperade hela gränsområdet. De visade snart vem som var den nya herren på täppan.

– De tog vår mat. De söker hämnd för det tidigare kriget på 1990-talet, säger Berhane.

– Och de har sagt åt oss att inte vara utomhus. Den som inte lyder riskerar att bli skjuten.

Under ett halvår har detta varit vardagen för familjen. Händelseutvecklingen i området är typisk för en i dag allmänt accepterad uppfattning inom biståndsvärlden: Svält är inte en ekologisk företeelse utan har ekonomiska och politiska förklaringar.

Bild 1 av 2 I vissa städer når hjälpen ut – som här i Hawzen – men man vet inte hur illa det är i mer avlägsna byar.
Foto: Erik Esbjörnsson
Bild 2 av 2 Kriget har åter kommit till Tigrayprovinsen. Hjälporganisationer befarar att scenerna från 1980-talet, då uppemot en miljon människor dog av svält, ska upprepas.
Foto: Erik Esbjörnsson

I fjol drabbades Etiopien av en gräshoppsinvasion som slagit till mot hela Östafrika. Då skickades hjälpsändningar över hela landet. Flera tigreaner som DN talat med har sagt att det var sista gången de fick något stöd från staten. Det var också, som i Berhanes fall, sista gången de kunde skörda.

Och sedan kriget bröt ut har de drabbats dubbelt.

Dels kan de inte bruka sin mark. De har antingen förbjudits att göra det eller kan inte. Kriget har till dags dato tvingat två miljoner på flykt – människor som annars skulle ha arbetat på fälten.

Dels kommer inget stöd från den federala regeringen i Addis, som ligger i krig med TPLF.

– Det är många som inte har mat i området där vi bor, berättar Berhane.

Det kan handla om hundratals personer som går hungriga bara i en enda by av den storlek som den där Berhane bor. Och han säger att det har varit likadant i närområdet.

– I flera av våra grannbyar har soldaterna förbjudit människor att gå ut på fälten.

I hela Tigray hotades 350 000 människor akut av svält i början av juni, enligt FN. I slutet av samma månad varnade USA:s biståndschef Samantha Power för att denna siffra vuxit till 900 000 människor, enligt deras beräkningar, och ”miljoner fler är i riskzonen”.

https://twitter.com/PowerUSAID/status/1408479282784047109?s=20

Nästan en miljon människor riskerar alltså att dö om de inte får mat. Lika många som dog i Etiopien under den stora svälten i början av 1980-talet. Då mobiliserades en hel värld för att undsätta de nödställda i Tigray.

Bilderna som kablades ut på barn med uppsvällda magar och flugor på torra hornhinnor väckte musikern Bob Geldofs engagemang och han samlade brittiska artister för att spela in välgörenhetslåten med den smått absurda titeln ”Do they know it´s Christmas” (om ett land som varit kristet sedan 300-talet, många sekler före Europa). På andra sidan Atlanten svarade den amerikanska artisteliten med ”We are the world”. Den 13 juli 1985 förenades samtliga musiker i de välkända Live Aid-galorna som lockade en miljardpublik till tv-apparaterna över hela världen. De insamlade pengarna skulle gå till svältens offer i Tigray.

Bild 1 av 3 Publiken på Live Aid-galan på Wembley den 13 juli 1985.
Foto: Joe Schaber/AP
Bild 2 av 3 Bob Geldof på Wembleystadion under förberedelserna för Live Aid-galan i juli 1985.
Foto: David Caulkin/AP
Bild 3 av 3 En stor mängd världskända artister uppträdde under galorna 1985 för att samla in pengar till Etiopien.
Foto: Courtesy Everett Collection

I efterhand har det visat sig att en inte oansenlig del av biståndet hamnade i fickorna på både TPLF och dess motståndare, den kommunistiska Derg-juntan i Addis Abeba.

Då hade Etiopien 40 miljoner invånare. I dag har landets befolkning nästan tredubblats till närmare 120 miljoner och landet är det näst största i Afrika efter Nigeria. Under det senaste kvartsseklet har matproduktionen ökat dramatiskt i Etiopien. Men – en mindre andel drabbade kan alltså snabbt bli ett betydligt större antal drabbade på grund av befolkningsökningen. Varningsklockorna har ringt med allt högre volym under det senaste halvåret, men det finns ingen politisk vilja till vare sig samtal om fred eller assistans till den nödställda civilbefolkningen. Fredspristagaren Abiy Ahmed, landets premiärminister, har i stället anklagat både civilbefolkningen och biståndsorganisationerna för att stötta rebellerna i Tigray och han hänvisar till svälten på 1980-talet.

– Precis som förut vill en del internationella organisationer använda samma taktik för att beväpna den splittrade juntan (TPLF) genom att upprätta en humanitär korridor, sade premiärministern häromveckan till lokala medier i huvudstaden Addis Abeba.

Tibletse Gerechal har fått ransoner av vete – men bara för tre av fem familjemedlemmar. Nu ska hon släpa de 15 kilona till hembyn som ligger fem timmars vandring upp i bergen.
Tibletse Gerechal har fått ransoner av vete – men bara för tre av fem familjemedlemmar. Nu ska hon släpa de 15 kilona till hembyn som ligger fem timmars vandring upp i bergen. Foto: Erik Esbjörnsson

Detta är anledningen till att hjälporganisationer larmat om att de inte får tillträde till berörda områden och om att försändelser med livsmedel stoppas vid vägspärrar. Vid en matutdelning i staden Hawzen samlas tusentals människor för att få del av vetesäckarna, men ransonerna räcker bara till halva hushåll. Och om ransonerna är små i städerna, är de obefintliga längre ut på landsbygden. Tibletse Gerechal, som DN träffar i Hawzen, berättar att hon vandrat i fem timmar från hembyn till Hawzen för att få 15 kilo vetemjöl.

– Vi är fem i familjen men jag fick bara vetemjöl för tre personer, säger hon.

Efter flera militära bakslag har den federala regeringens trupper nu retirerat från Tigray. De eritreanska soldaterna har också dragit sig undan men kontrollerar fortfarande gränsområden och delar av västra Tigray.

I stället har Abiys regering stängt ned elförsörjningen och mobilnätet i Tigray och en blockad har upprättats – bränsleförsörjningen har upphört och kontantbristen har slagit ut marknaderna. Så sent som i fredags rapporterade oberoende tidningen Addis Standard att en konvoj från FN:s livsmedelsprogram stoppats i Amharaprovinsen där lokala miliser vägrade att låta den fortsätta norrut mot Tigray.

En konvoj med mat lämnar Tigrays provinshuvudstad Mekele.
En konvoj med mat lämnar Tigrays provinshuvudstad Mekele. Foto: Erik Esbjörnsson

I Adigrat, på sjukhuset, kommer tvååringen Tewolde med stor sannolikhet att klara sig väl – för att han fått vård. Det är inte hans välbefinnande som oroar läkarna, utan de barn i samma ålder som inte lyckats få hjälp. Doktor Layn Tekle, som satt in sonden i Tewoldes näsa, säger att 13 barn dött av undernäring på sjukhuset sedan kriget bröt ut. Och detta var innan krisen blev akut.

– Denna siffra är ganska låg. I samma stund som folk kan röra på sig räknar jag med att siffrorna stiger dramatiskt. För i dagsläget har väldigt få föräldrar någon möjlighet att ta sig hit, säger läkaren.

Läs mer:

Civila skonas inte när kriget återvänder till Tigray

Ämnen i artikeln

Eritrea
Etiopien
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt