Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-24 23:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/svart-att-identifiera-offren-i-katastrofen/

VÄRLDEN

Svårt att identifiera offren i katastrofen

I tyska Erftstadt-Blessem har en krater bildats där vattenmassorna fått marken att ge vika. Flera människor tros ha omkommit, ingen vet ännu hur många.
I tyska Erftstadt-Blessem har en krater bildats där vattenmassorna fått marken att ge vika. Flera människor tros ha omkommit, ingen vet ännu hur många. Foto: Alexander Mahmoud

Ytterligare en naturkatastrof har sköljt över Europa. Den här gången har över 200 personer omkommit och många hundra saknas fortfarande efter översvämningarna i Västeuropa.

Nu inleds ett mödosamt arbete med att identifiera kropparna.

I det hårt drabbade Ahrweiler-distriktet i Tyskland hade bara 40 av 117 döda identifierats på måndagen. Under tisdagen meddelade polisen att ytterligare fem dödsfall bekräftats i området. Stefan Heinz, chef för avdelningen för brottsutredning i Koblenz, har beskrivit hur svårt det är att identifiera de avlidna som hittats bland lera och spillror.

– Det krävs stora ansträngningar, det är mycket svårt, sa han till tidningen Rhein-zeitung.

Dödsiffran i Tyskland väntas öka, det kan finnas kroppar i de områden där vattnet ännu inte sjunkit undan. På några platser använder polisen motorbåtar och dykare för att bärga döda kroppar, rapporterar TT.

Dna, tandjournaler och fingeravtryck är de tre nyckelmetoderna för att identifiera avlidna efter en katastrof. Många av världens länder arbetar på samma sätt. Det är ett standardiserat internationellt arbetssätt som heter DVI (disaster victim identification), som nu används i Tyskland och Belgien.

Johanna Loisel är rättsläkare på Rättsmedicinalverket och har jobbat med flera katastrofer i Sverige, bland annat flygolyckan i Umeå 2019 och en bussolycka utanför Kiruna samma år då 6 personer omkom. Hon berättar att identifieringsarbetet följer samma arbetsgång – även om en avliden anträffas i vatten.

– Man gör alltid på samma sätt. Men när man ligger under vatten ett tag kan det bli så att huden på fingrarna luckras upp och det blir svårare att ta fingeravtryck. Då får man gå på några av de andra två primära identifieringsmetoderna, säger hon.

Ett DVI-team består bland annat av rättsläkare, genetiker, odontolog (tandexpert) och kriminaltekniker. Kriminalteknikern, som tillhör polisen, ansvarar för att samla in den kallade ante-mortem (AM) datan. Det kan handla om klädesplagg, tandvårdsjournaler, läkarjournaler, tatueringar eller annat som kan identifiera en person, även anhörigas dna samlas in.

– Sedan beskriver rättsläkaren hur kroppen ser ut, ögonfärg, hårlängd och annat. Och någonstans under den här undersökningsgången tar man ut en liten bit av en muskel för att kunna ta dna och sen tar polisen fingeravtryck, berättar Johanna Loisel.

Efter det tar en rättsodontolog över och gör en fullständig tandundersökning. Det enklaste och snabbaste sättet att identifiera en person på är tänderna. En polis sitter med och antecknar allt det som kallas post-mortem (PM) information.

De tre viktigaste byggstenarna i en DVI är fingeravtryck, dna och tandundersökning. Visuell identifiering sker bara i undantagsfall, om inget av de tre primära identifieringsmetoderna går att använda.

När alla undersökningar är genomförda har polisen, rättsläkare, genetiker och odontolog en så kallad id-board. Ett möte där AM-datan och PM-datan jämförs för att se om det finns några matchningar och att i sådana fall bedöma hur säker matchningen är.

– Kan man då se att det finns en tillräckligt säker matchning så fastställer man identiteten, det är polisen som fastställer det. Det är så identifieringsarbetet går till, berättar Johanna Loisel.

Hon tycker det är bra att så många länder använder samma identifieringsmetod.

– Det gör att länder kan hjälpa varandra i svåra situationer. I alla länder finns poliser och läkare som har gått utbildning i DVI. Jag tror absolut att Tyskland kommer vilja ha och kommer behöva hjälp efter den här katastrofen, men det är landet självt som tar det beslutet, berättar hon.

Erftstadt-Blessem. En brandman går från hus till hus och bultar hårt på dörrarna.
Erftstadt-Blessem. En brandman går från hus till hus och bultar hårt på dörrarna. Foto: Alexander Mahmoud

Läs mer:

De värsta naturkatastroferna i Europa – på 40 år

Expert: Så förbereder du dig för översvämningar

Ämnen i artikeln

Belgien
Tyskland
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt