Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-24 19:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/svenskt-valdeltagande-bland-de-hogsta-i-europa/

SVENSK POLITIK

Svenskt valdeltagande bland de högsta i Europa

Förtidsröstning i Stockholm i onsdags. Omkring en tredjedel av svenskarna röstar före valdagen – en förklaring till det höga valdeltagandet.
Foto: Jonathan Nackstrand/AFP

Valdeltagandet i svenska riksdagsval är bland de högsta i Europa. Val som hålls sällan, en etablerad röstkultur och enkel förtidsröstning är några av förklaringarna.

VAL 22

I det förra riksdagsvalet 2018 röstade 87 procent av de röstberättigade svenskarna. Det är högt: genomsnittet i EU är 67 procent.

Luxemburgarna röstar mest av alla: nio av tio röstberättigade i det lilla storhertigdömet gick till valurnan i det senaste parlamentsvalet. Rumänerna röstar minst – inte ens en tredjedel iddes lägga sina röster i det senaste valet.

En faktor som spelar roll för om människor röstar eller inte, är om de upplever att viktiga frågor står på spel. Och om de känner att deras röst kan påverka politiken.

I Öst- och Centraleuropa är valdeltagandet lågt och har sjunkit drastiskt sedan de första fria valen i slutet av 1980-talet. Det förklaras främst med en besvikelse på den senkomna demokratin.

Röstkultur i vidare bemärkelse spelar också in, alltså hur etablerat det är att man går och röstar, säger Therese Pearce-Laanela, som är chef för valprocesser, på Idea, en mellanstatlig organisation med säte i Stockholm som arbetar för demokrati och fria val.

– I vissa länder är det helt enkelt så att man brukar gå och rösta, precis som att man brukar gå i kyrkan i andra länder. Det är något självklart.

Det hjälper om valen kommer regelbundet men samtidigt inte för ofta.

Svenska riksdags-, regional- och kommunalvalen sker på samma dag, var fjärde år. I till exempel Norge hålls folketings- och kommunalval också var fjärde år, men omlott, så att det är val vartannat år. Det kan vara en förklaring till att valdeltagandet i Norge är lägre än Sverige. I det senaste stortingsvalet röstade 77 procent av de röstberättigade i Norge, valdeltagandet var alltså över tio procentenheter lägre än i Sverige.

Att rösta i flera val samtidigt innebär också att de personer som främst är intresserade av att rösta kommunalt kan passa på att även lägga sin röst på riksdagen, och vice versa, när de ändå har tagit sig till vallokalerna.

Valdeltagandet i Europa

Andel som röstade i EU-ländernas* senaste parlamentsval.

Valdeltagandet i Europa
Källa: International IDEA *Samt Storbritannien

Det högsta valdeltagandet i ett svenskt riksdagsval var år 1976, då knappt 92 procent röstade. Valdeltagandet sjönk sedan och nådde bottennoteringen 80 procent år 2002, men har därefter ökat i alla fyra riksdagsval, visar SCB.

En trolig förklaring till att kurvan vände är att alltfler förtidsröstar i Sverige. Andelen har gått från 23 procent 2002 till 37 procent 2018. De som har svårt att rösta på en utsatt dag på grund av jobb, barn eller resor, kan helt enkelt hitta en annan dag som passar.

Förtidsröstning tillåts i Sverige och övriga Norden, Baltikum, Nederländerna och Portugal. Men inte i Tyskland, Frankrike, Polen och Spanien och de flesta övriga EU-länder.

Röstkort från den andra omgången av det franska parlamentsvalet, den 19 juni 2022. I Frankrike är valdeltagandet i parlamentsvalen lägre än i presidentvalen, 49 respektive 74 procent i valen i år.
Foto: Chine Nouvelle/TT

Tröskeln för att gå och rösta olika hög i olika länder. Det handlar om antalet vallokaler, om man kan rösta överallt eller bara just där man är folkbokförd och om det kräver en aktiv handling att först registrera sig i vallängden. I Sverige finns i princip inga praktiska hinder för att rösta, säger Therese Pearce-Laanela.

Det allra viktigaste är att det finns många och välfungerande vallokaler, säger hon:

– De håller ihop samhällen och är det är också det bästa för att undvika valfusk.

Obligatorisk röstning leder också till ett högt valdeltagande. De två europeiska länder där allra flest går och röstar – Luxemburg och Belgien – har just valplikt. Den som ligger på sofflocket kan få böter, även om hotet sällan verkställs.

Sedan Italien övergav valplikten 1993 har landets valdeltagande sjunkit, från omkring 90 procent till 73 procent i senaste parlamentsvalet.

Ämnen i artikeln

Val 2022
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt