Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-27 23:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/syrisk-overste-livstidsdomd-for-mord-och-tortyr-i-stor-skala/

VÄRLDEN

Syrisk överste livstidsdömd för mord och tortyr i stor skala

Den före detta syriske underrättelseofficeren Anwar Raslan dömdes på torsdagen till livstids fängelse av en domstol i Tyskland.
Den före detta syriske underrättelseofficeren Anwar Raslan dömdes på torsdagen till livstids fängelse av en domstol i Tyskland. Foto: Thomas Frey/AFP

En domstol i Koblenz i Tyskland dömde på torsdagen den före detta syriska underrättelseofficeren Anwar Raslan till livstids fängelse för brott mot mänskligheten. Det är den första domen mot en högt uppsatt representant för Syriens regim.

Till avdelning 251 fördes civila syrier som deltagit i protesterna mot den sittande presidenten Bashar al-Assad. Cellerna fylldes, ja, överbefolkades. Fångvaktarna fick order om att stänga ventilationen, något som framkallade kvävningskänslor och panik bland de inspärrade.

När det syriska upproret bröt ut i mars 2011 var Anwar Raslan överste i en av Syriens otaliga säkerhetstjänster och en av cheferna för den beryktade avdelning 251, eller al-Khatibfängelset i Damaskus.

Under Anwar Raslans domvärjo blev fångarna slagna med batonger och piskor. Andra berövades sömn, utsattes för vattentortyr eller brändes med cigarretter. Åter andra våldtogs. Fångar fördes bort, mördades och slängdes i massgravar.

Men på torsdagsförmiddagen hann rättvisan ikapp Anwar Raslan. I Koblenz i Tyskland dömdes översten till livstids fängelse för brott mot mänskligheten av Oberlandesgericht, den högsta regionala domstolen. Först om 15 år kan 58-åringen ansöka om tidsbestämt straff.

Journalister utanför domstolen i Koblenz på torsdagen där den före detta syriske underrättelseofficeren Anwar Raslan dömdes till livstids fängelse för brott mot mänskligheten.
Journalister utanför domstolen i Koblenz på torsdagen där den före detta syriske underrättelseofficeren Anwar Raslan dömdes till livstids fängelse för brott mot mänskligheten. Foto: Bernd Lauter/AFP

Åtalet innefattar för 58 mord, flera fall av våldtäkt och sexuella övergrepp, och tortyr av 4 000 människor som hållits inspärrade i fängelset mellan 2011 och 2012. Översten har inte personligen utfört dåden men gett order om och varit ansvarig för verkställandet, enligt domen.

Anwar Raslan har nekat till alla åtalspunkter och hävdat att han snarare försökt hjälpa en del av fångarna att fly eller att ordna bättre behandling för dem.

Mot detta talar omfattande bevisning och utsagor från inte mindre än 80 vittnen.

Anledningen till att Raslan hamnat inför en domstol just i Tyskland är att han lämnade Syrien i slutet av 2012 och flydde till Europa via Jordanien.

Enligt överstens egna uppgifter deserterade han från sin tjänst och anslöt sig till den opposition mot al-Assad som befann sig i exil. Skälet till avhoppet ska ha varit den massaker som regimens armé utförde i överstens hemstad Houla i maj 2012, då över 100 civila dödades varav många var kvinnor och barn.

Men syriska flyktingar har hävdat att överste Raslan i själva verket var ute efter att infiltrera regimens motståndare. Anwar Raslan ska till och med ha medverkat i de FN-ledda fredssamtal som hölls i Genève i början av 2014.

Syrier i Tyskland demonstrerar utanför domstolen på torsdagen och hävdade bland annat att människor i Syrien fortfarande försvinner spårlöst.
Syrier i Tyskland demonstrerar utanför domstolen på torsdagen och hävdade bland annat att människor i Syrien fortfarande försvinner spårlöst. Foto: Bernd Lauter/AFP

Kort därefter beviljades översten asyl i Tyskland och bosatte sig där med sin familj. Men syriska oppositionella uppmärksammade den tyska polisen på hans bakgrund, samtidigt som människorättsorganisationer samlade bevis mot honom. Anwar Raslan greps av polisen i februari 2019, misstänkt för folkrättsbrott.

Domstolar i Tyskland (och i Sverige för den delen) kan utfärda domar i krigs- och människorättsbrott, även om brotten begåtts i annat land, så kallad universell jurisdiktion.

Rättegången mot Anwar Raslan började i april 2020 i Koblenz och omfattade också en medåtalad, en lägre rankad säkerhetsagent som i februari förra året dömdes till fyra och ett halvt års fängelse för medhjälp till människorättsbrott. Mannen hade gripit demonstranter som senare utsatts för tortyr.

Domen mot säkerhetsagenten var den första i sitt slag mot en syrisk regeringstjänsteman som varit involverad i övergrepp mot civila i det långvariga inbördeskriget. Men denne man betraktas ändå som en underhuggare – den nu dömda översten står däremot betydligt närmare det verkliga ledarskapet i Syrien.

Även i Sverige förbereds liknande processer. I augusti förra året påbörjade polis och åklagare en brottsutredning mot företrädare för den syriska regimen. De misstänks ligga bakom giftgasattacker under inbördeskriget där tusentals civila dödats.

De brottsmisstänkta finns dock inte i Sverige, utan åklagaren måste begära dem häktade i sin utevaro om brott anses kunna styrkas.

Läs mer:

Ahmeds bror fördes bort av Syriens säkerhetstjänst – dödsbeskedet kom efter fem år

Mansour skrev ned sina medfångars namn i blod

Ämnen i artikeln

Syrien
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt