Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-21 14:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/tio-miljoner-vuxna-far-inte-rosta-i-tyska-valet/

VÄRLDEN

Tio miljoner vuxna får inte rösta i tyska valet

Berlinborna Azadeh Ataei och Sanaz Azimipour vill att även invånare som saknar medborgarskap ska kunna rösta i tyska val.
Berlinborna Azadeh Ataei och Sanaz Azimipour vill att även invånare som saknar medborgarskap ska kunna rösta i tyska val. Foto: Lisa Mattisson

BERLIN. När Tyskland går till förbundsdagsval får knappt tio miljoner vuxna invånare stanna hemma – eftersom de inte är tyska medborgare. Nu kräver två av dem förändring.

– Vi vill att det här blir det sista valet där flera miljoner invånare inte får rösta, säger Azadeh Ataei, en av grundarna till initiativet ”Inte utan oss 14 procent”.

Sanaz Azimipour hälsar på vänner åt höger och vänster när hon promenerar genom bostadsområdet i stadsdelen Kreuzberg i Berlin. Här har hon det hon beskriver som sin ”Lebensmittelpunkt” – sitt hem.

– Kreuzberg är en av de mest politiskt aktiva stadsdelarna i staden, invånarna är väldigt engagerade. Ändå saknar många av oss det mest grundläggande i en demokrati: rätten att rösta, säger hon.

När DN träffar Azadeh Ataei och Sanaz Azimipour har drygt 5 000 personer skrivit under deras upprop för att ge fler tyska invånare rösträtt.
När DN träffar Azadeh Ataei och Sanaz Azimipour har drygt 5 000 personer skrivit under deras upprop för att ge fler tyska invånare rösträtt. Foto: Lisa Mattisson

Tillsammans med studenten Azadeh Ataei står Sanaz Azimipour bakom initiativet ”Inte utan oss 14 procent”. De vill att alla människor som bott minst fem år i Tyskland ska ha rösträtt – inte enbart de som är tyska medborgare.

– Förr fick inte kvinnor rösta, här i Tyskland uteslöts människor med vissa funktionsnedsättningar fram tills nyligen. Nu är det invånare utan medborgarskap som inte har rösträtt, säger Sanaz Azimipour.

En fjärdedel av Berlins vuxna befolkning saknar tyskt medborgarskap. Andelen har ökat under de senaste åren. För att kunna ansöka om medborgarskap ska en person ha bott i landet i minst åtta år, nå upp till en viss inkomstnivå och genomföra ett kunskaps- och språktest. I de allra flesta fall måste personen även avsäga sig medborgarskapet i sitt födelseland.

Det sistnämnda kriteriet hindrar många människor från att ansöka, säger Sanaz Azimipour.

– Den som avsäger sig ett medborgarskap måste även göra det åt sina barn. Det kan skapa problem för många.

Idén om att frikoppla medborgarskapet från rösträtten är inte ny, säger Azadeh Ataei.

– Så ser det ut i flera länder, som Chile och Nya Zeeland.

Sanaz Azimipour säger att det finns fler sätt att engagera sig politiskt än att rösta. Hon har grundat en ideell organisation som arbetar för att motverka rasism.
Sanaz Azimipour säger att det finns fler sätt att engagera sig politiskt än att rösta. Hon har grundat en ideell organisation som arbetar för att motverka rasism. Foto: Lisa Mattisson

Samtidigt som drygt 10 miljoner invånare saknar rösträtt valde 15 miljoner tyska medborgare att avstå från att rösta i valet 2017. Det är ett problem för en representativ demokrati, säger statsvetaren Robert Vehrkamp, som är knuten till den tyska Bertelsmannstiftelsen, till radiostationen Deutschlandfunk.

– Det här är ett dubbelt representationsproblem. Problemet förstärks av det faktum att de bostadsområden där en ovanligt hög andel människor väljer att inte rösta är samma områden som har en ovanligt hög andel invånare utan rösträtt. Det innebär att vi har områden där endast mellan 20 och 30 procent av den vuxna befolkningen går till val. I en representativ demokrati kan det inte anses vara tillräckligt, säger han.

Sanaz Azimipour och Azadeh Ataei har fått ta emot hatiska kommentarer på sociala medier. ”Det är tydligt att det är viktigt för många människor att den nationella identiteten är kopplad till vissa rättigheter”, säger Sanaz Azimipour.
Sanaz Azimipour och Azadeh Ataei har fått ta emot hatiska kommentarer på sociala medier. ”Det är tydligt att det är viktigt för många människor att den nationella identiteten är kopplad till vissa rättigheter”, säger Sanaz Azimipour. Foto: Lisa Mattisson

Flera av Tysklands politiska partier har lagt fram förslag på hur fler av landets invånare ska ha rätt att rösta i förbundsdagsvalet. Tysklands vänsterparti Die Linke vill, liksom Sanaz Azimipour och Azadeh Ataei, att även personer som inte är medborgare i Tyskland ska kunna rösta.

De gröna, socialdemokratiska SPD och marknadsliberala FDP föreslår istället att kriterierna för att ansöka om medborgarskap ändras. De gröna vill exempelvis att det ska vara möjligt för fler att ha dubbla medborgarskap, och FDP föreslår att invånare ska kunna ansöka om medborgarskap efter fyra år, istället för åtta.

Azadeh Ataei, som planerar att ansöka om medborgarskap när hon uppfyller kriterierna för det, konstaterar att hon under sitt vuxna liv aldrig har fått rösta i ett val.

– Många frågar hur det känns. Men egentligen handlar inte det här om mig, och om mina känslor. Det här är inget personligt problem, utan ett politiskt, säger hon.

Fler artiklar om valet i Tyskland hittar du här

Ovisst in i det sista i tyska valet
Sammanvägning av opinionsmätningar (andel av väljarna i procent).
Ovisst in i det sista i tyska valet
Data hämtades: 25/9 kl.15.00 Källa: Politico

Ämnen i artikeln

Tyskland
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt