Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-07 19:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/tippningspunkter-redan-nara-att-nas/

VÄRLDEN

Tippningspunkter redan nära att nås

Bild 1 av 2
Foto: Steffen M Olsen
Bild 2 av 2
Foto: Paul Hansen

Flera tippningspunkter där utvecklingen i klimatet inte går att vända tillbaka kan passeras vid en temperaturökning på 1,5 grader. Redan vid nuvarande uppvärmning är flera tippningspunkter i riskzonen, visar ny analys.

– Det är oroväckande och borde ha väldigt stora konsekvenser för svensk klimatpolitik, säger Johan Rockström.

För första gången har forskare analyserat vid vilken temperaturhöjning som kända tippningspunkter kan utlösas. Det kan få stora oförutsägbara effekter på klimatet där utvecklingen inte går att vända tillbaka.

– När vi nu för första gången lyckas sätta mer exakta temperatursiffror för när stora system som Grönlandsisen riskerar att nå sin tippningspunkt landar analysen i den väldigt oroväckande slutsatsen att 4-5 trösklar kan korsas redan vid 1,5 graders global uppvärmning, säger Johan Rockström, professor i jordsystemvetenskap och chef för Potsdam-Institutet för klimatforskning och en av författarna till analysen.

Det gäller avsmältning av Grönlands och Västantarktis stora inlandsisar som skulle innebära en höjning av havsnivån med upp till 10 meter, storskalig upptining av permafrosten, kollaps av den stora havsströmmen i Labradorhavet och massdöd av tropikernas korallrev.

– Vi pratar om stora system som reglerar livsförhållanden på jorden, säger Johan Rockström.

Ett internationellt forskarlag har jobbat i tre år och gått igenom över 200 vetenskapliga studier. Deras analys publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science.

De konstaterar att 16 stora system som har betydelse för klimatet är så kallade tippningspunkter. Om dessa nås ändrar systemet helt tillstånd och förändringen blir självförstärkande. Det är smältande isar på land och i hav, nordliga skogar, bergsglaciärer i Sydamerika, Amoc-systemet, det vill säga Nordatlantens cirkulation av värme där Golfströmmen och Nordatlantiska strömmen är viktiga delar, monsuner i Afrika och tinande permafrost.

Även om temperaturen slutar att stiga kommer isen, haven eller regnskogen att ha passerat en punkt där de fortsätter förändras till ett nytt tillstånd. Hur lång tid det tar varierar från tiotals år till tusentals år, beroende på system.

– Vår analys ger stort vetenskapligt stöd för att det behövs snabba minskningar av utsläppen i linje med målen i Parisavtalet som är att hålla uppvärmningen runt 1,5 grader, säger huvudförfattaren David Armstrong McKay från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

– Även om uppvärmningen passerar 1,5 grader är det viktigt att hålla ökningen så låg som möjligt för att undvika att fler tippningspunkter blir sannolika.

Redan i dag har världen närmat sig riskzonen för flera tippningspunkter.

– Vi kan inte utesluta att några system redan nu vid 1,1 graders uppvärmning passerar trösklar för tippningspunkter. Riskerna för det och hur det påverkar andra tröskelsystem måste omedelbart analyseras på djupet, säger Johan Rockström.

Enligt forskarna syns redan tecken på destabilisering i delar av inlandsisen på Grönland, isen i västra Antarktisk, delar av Amazonas, regioner med permafrost och strömmar i Atlanten.

Amazonas är en av tippningspunkterna som forskarna ser kan vara i riskzonen redan nu.
Foto: Andre Penner

FN:s klimatpanel IPCC har konstaterat att det finns tröskelsystem men de finns inte med i nuvarande klimatmodeller.

– Det är allvarligt. För det innebär att klimatmodellerna har gett oss en koldioxidbudget som i dag styr hela världens klimatpolitik, där riskerna för trösklar inte finns med. Eftersom varje system som tippar leder till ökad uppvärmning, minskar den återstående koldioxidbudgeten ytterligare om vi tar med trösklar.

– Det borde ha stora konsekvenser för svensk klimatpolitik. Oavsett hur man räknar så måste länder som Sverige vara fossilfria före 2040, inte nettonoll 2045. Den här analysen blir ytterligare ett bevis på att svensk klimatpolitik måste skärpas, säger Johan Rockström.

Läs mer: Trots löften - stöd till fossila bränslen ökar

Läs mer om vetenskap här

Ämnen i artikeln

Vetenskap
Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt