Tomas Tobé tror på genombrott för ny migrationspolitik i EU

Tragedin i slutet av februari utanför italienska Kalabriens kust, där över 60 personer dog, fick EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att uppmana hela EU att öka ansträngningarna för att bli överens om en ny asyl- och migrationspolitik.

Moderaten Tomas Tobé, en av dem som leder förhandlingarna i Europaparlamentet, tror att EU kan vara nära ett genombrott och listar förutsättningarna:

● Länder i öst som tidigare inte haft flyktingar har tagit emot många ukrainare. Polen och Baltikum hamnade i hetluften när Belarus diktator Lukasjenko utnyttjade migranter för hybridkrigföring. Fler länder har därmed förståelse för en gemensam EU-lösning.

● Stora motståndaren Ungern har inte längre några nära bundsförvanter i Polen, Tjeckien och Slovakien. Ungerns premiärminister Orbán är politiskt isolerad.

● Ministerrådet, det lagstiftande organ där EU-länderna möts, är redo att avgöra frågan med kvalificerad majoritet. En majoritet av EU-länderna kan alltså köra över enstaka medlemsstater. Tidigare eftersträvades enhälliga beslut.

● Antalet asylsökande ökar igen, framför allt i Belgien, Nederländerna och Österrike.

– Många människor som kommer till Europa saknar asylskäl, men återvänder inte hem när de får nej. Jag tror att vi kan bygga en europeisk lösning om vi har kontroll vid gränsen, registrerar alla som kommer och om de som uppenbart saknar asylskäl återvänder, säger Tomas Tobé.

Lyckas EU bättre vid gränsen blir det lättare att hitta en lösning på den svåra frågan om hur fler länder ska ta ansvar för de som har asylskäl, resonerar han. Tobé hoppas nå en uppgörelse i ett av parlamentets utskott under de närmaste veckorna med ledamöter från de kristdemokratiska, socialdemokratiska och liberala partigrupperna.

– Jag tror knappast att Alice Bah Kuhnke (MP) och Charlie Weimers (SD) kommer att rösta ja till mitt förslag i utskottet, om än av olika skäl, säger han.

Men även andra har invändningar. Som Centerns Abir Al-Sahlani, som tillhör den liberala gruppen.

När hon var 15 år kom hon som ensamkommande till Sverige från Irak. Abir Al-Sahlani säger att migranter, och hur de framställs, berör henne personligen.

– M och KD har närmat sig den yttersta högerns position och beskriver konsekvent migration som dåligt och nära förknippat med kriminalitet. Det är inte olagligt att söka asyl och vi har förbundit oss till att följa internationella konventioner. Taggtrådshögern bortser från det och kör på för den tror att den kan vinna politisk makt.

Med ”taggtrådshögern” syftar hon på partier som prioriterar murar, stängsel och andra gränshinder framför att värna asylrätten.

En knäckfråga i förhandlingarna är hur asylsökande som tar sig irreguljärt till EU ska fördelas mellan länderna. Abir Al-Sahlani anser att det måste vara en obligatorisk omfördelning mellan EU-länderna utifrån olika nyckeltal.

– Då skapar vi en äkta solidaritet som inte bara hjälper medlemsstaterna, utan också de som söker asyl.

Men flera EU-länder säger blankt nej till omfördelning. Hur ska man få med dem?

– Jag tror att lösningen är fler morötter. Vi har sett tidigare att när EU-kommissionen ger morötter så lyssnar länderna. Kommissionen och framför allt Ursula von der Leyen måste också vara mycket tuffare mot rådet.

Med morötter syftar Abir Al-Sahlani framför allt på ekonomisk ersättning.

Går det att ena parlamentets tre största grupper om migrationspakten?

– Jag tror det. De ledamöter som var med förra mandatperioden är otroligt angelägna att få detta på plats.

Alice Bah-Kuhnke (MP) tror att det blir svårt att enas. Hon framhåller att FN räknar med ökade flykting- och migrationsströmmar i klimatkrisens spår.

– Det är alltså inte ett problem som löser sig för att vi bygger en mur, stoppar huvudet i sanden eller bara ser om vårt eget hus. Vi måste lösa det gemensamt med ett delat obligatoriskt ansvar och med legala vägar. Desperata människor ska inte utsätta sig själva för livsfara och människosmugglare ska inte tjäna stora pengar, säger hon.

Utifrån diskussionerna som förs nu, om snabba asylprövningar vid gränsen, befarar hon att asylrätten holkas ur.

– Om jag är journalist som granskar makten, om jag är hbtq-person, om jag är ung kvinna som flyr tvångsgifte och kommer från ett land som inte är i krig eller i någon katastrof är risken överhängande att jag inte ges möjligheten att få en individuell asylprövning, säger Alice Bah Kuhnke.

Läs mer.

Erik de la Reguera: Ny flyktingrutt från Turkiet bakom skeppsbrottet i Kalabrien

Ilska efter drunkningarna i Italien: ”De hade kunnat räddas”