Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 20:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/tortyranklagad-polis-kan-bli-interpols-nye-ordforande/

VÄRLDEN

Tortyranklagad polis kan bli Interpols nye ordförande

Foto: Ipixelpro/Wikipedia

Ahmed Naser al-Raisi från Förenade Arabemiraten kan bli ny ordförande för Interpol, en av världens mest betrodda organisationer. Privatpersoner som hamnat i kläm i Förenade Arabemiratens rättssystem protesterar, liksom många människorättsorganisationer.

– Det vore rena hånet om al-Raisi blir vald, säger engelsmannen Matthew Hedges till DN. Han satt i isoleringscell i Dubai i sju månader.

Matthew Hedges och Ali Issa Ahmad driver en rättsprocess mot Förenade Arabemiraten. Deras fall ser olika ut. Men gemensamt för de bägge engelsmännen är att de hävdar att de utan grund gripits i Förenade Arabemiraten och utsatts för kränkande behandling och tortyr.

Interpol grundades 1923 och är med sina 194 medlemsländer världens näst största organisation efter FN. Syftet är att bekämpa gränsöverskridande brottslighet av alla slag, bland annat med hjälp av ett mycket omfattande register över brottslingar.

Den 23 november har Interpol årsmöte i Istanbul. En ny ordförande ska väljas för en fyraårsperiod. Den person som lanserats hårdast och som ligger bäst till enligt underhandsuppgifter är Ahmed Naser al-Raisi från Förenade Arabemiraten.

al-Raisi är förvisso en erfaren polis, han har över 40 år i yrket. Just nu arbetar han på inrikesministeriet, där han har titeln generalinspektör och bland annat ansvarar för interna utredningar om polisers tjänstefel.

Men utanför Förenade Arabemiratens gränser har al-Raisi fått hård kritik för att blunda för sina underordnades våldsmetoder och rättsövergrepp. Dessutom protesterar 19 människorättsorganisationer mot hans kandidatur.

I ett öppet brev skriver organisationerna, bland andra Human Rights Watch och Gulf Centre for Human Rights, att al-Raisi är ”del i en säkerhetsapparat som systematiskt skjuter in sig på fredliga kritiker, vilket gör att utrymmet för ett civilsamhälle är obefintligt (i Förenade Arabemiraten).

Ali Issa Ahmad och Matthew Hedges driver i Sverige en rättsprocess mot Förenade Arabemiraten.
Ali Issa Ahmad och Matthew Hedges driver i Sverige en rättsprocess mot Förenade Arabemiraten. Foto: Erik Ohlsson

Matthew Hedges och Ali Issa Ahmad har fått känna Förenade Arabemiratens polisstat in på huden. DN möter dem i en eftermiddagsstilla lobby på ett hotell i Gamla stan i Stockholm. Hedges berättar sin historia först:

Lördagen den 19 maj 2018 står han i passkontrollen på Dubais internationella flygplats. Han är på väg hem till England, efter att ha i två veckor ha varit på arbetsresa i Förenade Arabemiraten.

Han är forskare på institutionen för Mellanöstern vid Durhamuniversitetet i norra England. Nu har han påbörjat arbetet med en doktorsavhandling om Förenade Arabemiratens nationella säkerhetsstrategi.

Hans mor, som tillfälligt bor i Dubai, skjutsar honom till flygplatsen. Men Matthew Hedges hinner inte mer än överräcka sitt pass förrän han omringas av ett dussintal beväpnade, uniformerade och maskerade män.

– De hade svarta rånarluvor på sig och var uppskruvade och nervösa. De skrek åt mig att jag var gripen. Jag han skrika till min mamma: ”De för bort mig”, innan jag släpades till en bil, slängdes in i baksätet och fick en ögonbindel, säger Matthew Hedges.

Vad som följer nu är en sju månaders mardröm. Akademikern Hedges anklagas för att spionera för den brittiska underrättelsetjänsten MI6. Han isoleras i en cell där ljuset aldrig släcks och blir förhörd upp till 15 timmar per dag. Fångvaktarna tvingar dagligen i honom en cocktail av starka lugnande medel.

– Förhörsledarna vill att jag ska erkänna att jag är spion. De vill också att jag ska stjäla dokument från brittiska utrikesminsteriet, säger Matthew Hedges.

Efter sju månader gav Hedges upp och skrev under ett papper på arabiska – som han inte kan läsa. Det är en bekännelse som renderar honom 15 år i fängelse för spioneri. Men i stället blir han benådad.

– Mitt fall hade fått mycket uppmärksamhet i brittiska medier, säger Matthew Hedges.

Foto: Laurent Cirpiani/AP

Ali Issa Ahmad är född i Sudan men brittisk medborgare. Han arbetade som väktare i Wolverhampton när han i januari 2019 tog en veckas ledigt för att åka till Dubai, det av emiraten i Förenade Arabemiraten som marknadsförs som ett semesterparadis. Fotbollsfantasten Ahmad ville se några matcher i Asian Cup som just då pågick i Dubai.

– En av matcherna var mellan Irak och Qatar. Jag hade på mig en T-tröja med Qatars flagga, mest på kul, säger Ahmad.

Vad han inte visste var att Förenade Arabemiraten och Qatar vid den tiden var inblandade i en diplomatisk schism. Att skylta med symboler Qatar var straffbart i Förenade Arabemiraten.

Efter matchen blev han attackerad av fyra män som misshandlade honom. Ali Issa Ahmad säger att samma män skuggade honom till hans hotell. Dagen efter blev han attackerad på nytt, knivskuren och påtvingad en plastpåse över huvudet.

Efter överfallet släpptes han, blödande och förvirrad, vid en bensinstation.

– Därifrån lyckades jag ringa en ambulans, som tog mig till ett sjukhus. Men när jag blivit omplåstrad fördes av jag polis till ett häkte, säger Ahmad.

DN har kontaktat Förenade Arabemiratens Stockholmsambassad för att få regeringens åsikt om anklagelserna som riktas mot Ahmed Naser al-Raisi.

Enligt ett uttalande från Förenade Arabemiratens polismyndighet var Ahmads skador ”självförvållade”, och han hade efterräkningar att vänta för att ha kommit med falska anklagelser och för att ha tagit upp polisens tid.

Emellertid släpptes han ur häktet efter tre veckor, och eskorterades till flygplatsen av en anställd från brittiska ambassaden.

Hedges och Ahmads upplevelser ligger några år tillbaka i tiden, men de säger att de fortfarande är märkta av övergreppen. De talar om sömnsvårigheter och ångestattacker.

–Jag kämpar fortfarande med effekterna av tvångsmedicineringen, säger Matthew Hedges.

Ali Issa Ahmad visar bilder på ojämna knivärr han har på armar och överkropp.

De befinner sig i Stockholm för att lägga fram sina fall för den svenska polisens utredningsgrupp för krigs- och människorättsbrott. Förhoppningen är att deras fall och Ahmed Naser al-Raisis ansvar ska utredas i Sverige.

Men varför ska den svenska polisen utreda brott som begåtts mer än 700 mil bort, i Dubai? DN låter frågan gå vidare till Rodney Dixon, som är Hedges och Ahmads advokat:

– Svenska domstolar har ju behörighet att utfärda domar som gäller krigs- och människorättsbrott, oavsett de inblandades nationalitet, så kallad universell jurisdiktion. Det är knappast troligt att anklagelserna mot al-Raisi prövas i hans hemland.

Dixon säger att liknande framställningar har gjorts till åklagare i Frankrike och Storbritannien – vilket kan leda till att al-Raisi, om han väljs, inte kan besöka Interpols högkvarter i Frankrike eftersom de pågår en brottsutredning mot honom.

– Men jag hoppas verkligen att representanterna för Interpols medlemsländer tar sitt förnuft till fånga. Det vore ju ett hån mot det internationella rättsväsendet om al-Raisi blir vald, säger Matthew Hedges.

Läs mer:

”MBZ” – den medieskygge emiren som leder Mellanösterns nya supermakt

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt